Rak axel kontra s-drev

Piloten · Inlägg av **Piloten** » mån 30 okt 2006, 10:31

Jag tackar för alla seriösa och genomtänkta synpunkter på oljudsproblemet.

I morgon i åker båten förhoppningsvis upp på land och då är det ju lättare att både mäta avstånd och granska propellern.

cruisaren · Inlägg av **cruisaren** » mån 30 okt 2006, 13:01

Hej igen.
Vill bara korrigera Anders. Enligt Volvo pentas hemsida är utväxlingen på D1-30:n med S-drev 2,19 (lombardini 2,18). Vevaxeleffekten på volvon är 28,4 hkr vid 3200 och cirka 27 hkr vid 3050. Vid motsvarande varvtal ger Lombardinin på vevaxeln cirka 38 respektive 37 hkr så skillnaden på moment och effekt på propelleraxeln är cirka 35%. Inte försumbart...

http://www.volvo.com/NR/rdonlyres/65278 ... shD130.pdf

//Mvh Niklas

Anders S · Inlägg av **Anders S** » mån 30 okt 2006, 15:51

cruisaren skrev:Hej igen.
Vill bara korrigera Anders.

Ett kärt nöje, tycks det som.

Utväxlingen på Volvon var inte korrekt, det beklagar jag. Men ej heller dina uppgifter om Lombardininis effektsiffror stämmer. Några 40 Hk är det aldrig fråga om, och på propelleraxeln syns i bästa fall högst 37@3600 och runt 34@3100 (se http://www.lombardinimarine.com/inglese/homeing.htm).

Men min poäng var ju att en lämplig propeller för Delphian skulle behöva vara rätt mycket mindre i diameter än för din båt - och några 17 tum tror jag inte det blir, snarare 16 eller kanske 15.5

cruisaren · Inlägg av **cruisaren** » tis 31 okt 2006, 09:15

Hej igen.
Jo mina siffror stämmer faktiskt, observera att jag skrev VEVaxeleffekt, dvs effekten på motorns utgående axel före förlusterna i drevet, detta för att jämföra äpplen och äpplen med Volvos siffror.

Vevaxeleffekt:
VP D1-30 vid maxvarv 3200rpm: 28,4 hkr
VP D1-30 vid 3050 rpm: cirka 27 hkr.

Lombardini 1404: maxvarv 3600 rpm 40 hkr.
Lombardini 1404 vid 3200 rpm cirka 38 hkr.
Lombardini 1404 vid 3050 rpm cirka 37 hkr.

Propelleraxeleffekterna är alla något lägre, typiskt 2-3 hkr.

Ett råd till alla som går i motorbytartankar är att kolla Lombardini/Iveco (samma maskin) innan i beställer en Penta eller Yanmar. Lombardinin är både modernare och billigare och går kanonfint!

Jag är f.ö. imponerad av dina gedigna kunskaper Anders. Vad jobbar du med?
//Mvh Niklas

Anders S · Inlägg av **Anders S** » tis 31 okt 2006, 10:24

Lombardini 1404 är en modern och fin motor på alla sätt men har tyvärr kamrem, som jag tycker är olämpligt i båtsammanhang (speciellt fritidsbåtar). Såvitt jag vet har åtminstone Yanmar hållit fast vid Morse-kedja. Med Volvo vet man inte så noga mellan motorfamiljerna, med deras nuvarande upplägg (insourcade industrimotorer, marinkonverterade av VP) - här finns det olika varianter. En annan Lombardinidetalj är att spridare och pump är sammanbyggt, något som gör det än viktigare att vara noga med \"torrt bränsle\" vid vintervilan.

Angående rembyte rekommenderar Lombardini 2500 timmar - men då räknar de med att man kör mer än 150 timmar per år (mycket för en segelbåtsdiesel). Om rembytet är lätt att göra (god åtkomlighet i motorrummet) blir nackdelen mindre, men remmen bör hur som helst bytas med fem års intervall (remmen kommer att åldras och \"torka\", inte slitas rent mekaniskt) om man vill vara rimligt säker. Försummar man detta kan man i ett huj förlora åtminstone motorn och i värsta fall ställa till det för sig på sjön också.

Den som överväger en Lombardinimotor till sin båt kan hitta en del nyttig info här:
http://www.hafog.dk/data/files/Brugsanv ... 20FOCS.pdf

Calle C · Inlägg av **Calle C** » tis 31 okt 2006, 11:02

Har gått i motorbytar tankar ett par år utan att komma till skott.

Har tittat mycket på Lombardini pga priset, mycket motor för pengarna.
En sak tar dock emot att jag väljer den och det är för att topparna är av lättmetall, det är alldeles för känsligt enligt min mening.

cruisaren · Inlägg av **cruisaren** » tis 31 okt 2006, 11:16

Jag har också hört detta argument men det sitter ju aluminiumtoppar i varenda dieselbil med självaktning nuförtiden så tekniken är välkänd. Effektuttagen i en marindiesel är ju också löjligt låga, 40 hkr på 1,3 liter. Jämför en V70D5 med 185 hkr på 2,4 liter....
Likaså drifttiden, på 2 år 170 timmar i jämnt lufsande tempo. Motsvarar 1100 bilmil på kvartsgas!

Lombardini säljer 300 000 maskiner per år, hade det funnits kvalitetsproblem hade de nog inte funnits kvar. Det lär finns fiskare i sverige som kört åtskilliga tusentals timmar utan problem så jag är inte orolig.

Mvh Niklas

Calle C · Inlägg av **Calle C** » tis 31 okt 2006, 11:19

En bil har ett mycket bättre kylsystem än en marininstallation.

cruisaren · Inlägg av **cruisaren** » tis 31 okt 2006, 11:22

Jasså? Vad skiljer? (Mer än att marinmotorn har hela havet att kyla med och bilen lite anströmmande luft?)
//N

Calle C · Inlägg av **Calle C** » tis 31 okt 2006, 11:26

Båtens rörelser, plastpåsar, maneter, skräp osv.
Har du aldrig varit ute......

cruisaren · Inlägg av **cruisaren** » tis 31 okt 2006, 11:38

Nej, jag har läst mig till all kunskap på sailguide...

Båtens rörelser är naturligtvis inte skadliga för en marinmotor och för seglare gäller att Lombardini inte vill kränga mer än 15 grader kontinuerligt och 25 grader temporärt. Kränger du mer än 15 har du nog tryck så det räcker för att segla....

Skräp löser du med ett filter på sjövatteninloppet (Varför kör så många utan detta? Om ni visste hur mycket havstulpaner som hamnar i detta, gött slippa få dem i växlaren).

Om filtret (slarver!) eller inloppet i drevet (plastpåse) sätter igen får du temperaturlarm. I vårt fall finns en display med temperatur/varvtal/drifttid/generatorspänning och temperaturen har aldrig varierat mer än 1 grad (mellan 83 och 84) oavsett belastning på motorn, så kylvattensystemet förefaller väldimensionerat.

Har ni märkt hur långt vi kommit från ämnet med axel/drev......

Anders S · Inlägg av **Anders S** » tis 31 okt 2006, 11:57

Om effektuttag oc slitage:

I båtar belastas maskinen kontinuerligt och ibland nära sitt nominella maxvärde. I bilar (speciellt personbilar) går motorn nära nog ständigt på deleffekt. Ett förenklat sätt att räkna på detta är att helt sonika mäta bränsleförbrukning per timma. En personbil (som volvon) drar ca 10 liter i timmen (motorvägsfart med råge, 0.85 liter per mil). Det blir liksom inga 185 hästar utsläppta i hagen i så fall. De 40 italienska hingstarna i Lombardinin släpps heller inte ut på grönbete i normalfallet, så skillnaden mellan effektuttag i en marindiesel respektive fordonsmonterad är inte så stor i vanlig drift. Min tro är att du räknar med 5 liter i timman som normal bränsleförbrukning om du marschar i 6 knop.

Räknar vi om uttagna litereffekter för 1.4 respektive 2.4 så blir skillnaden inte stor alls...

Så anledningen till att en båtmotor slits ut över huvud taget är i första hand att den åldras, inte att den mekaniskt slits ner. Korrosion (inre och yttre) åldrande konstmaterial, torra packningar och oringar, stillastående tätytor som klibbar fast etc - och brist på motion och varmkörning under vintern -är de stora fienderna. Om stor överhalning anges till 2500 eller 5000 timmar är det visserligen rätt litet för en industrimotor men helt utan betydelse i en segelbåt. Då är det viktigare att motorn är maximalt lätt att sköta och underhålla, och att man gör noggrann service varje höst.

cruisaren · Inlägg av **cruisaren** » tis 31 okt 2006, 12:23

Helt rätt analyserat, det är inte drifttid utan brist på skötsel som knäcker en marinmotor. Naturligtvis är det inte så att en D5:a går med kontinuerligt 185 galopperande hästkrafter, inte ens i tysklad kan du plocka ut dessa över längre tid innan \"STAU\". Men även en rätt dimensionerad marindiesel lever ett lätt liv. 80 % av maxvarvtalet ger cirka 50% av max effekt pga av att propellerkurvan ser ut som den gör och i vårt fall kör vi på 2300 rpm (65%) vilket ger 6,4 knop. En diesel drar ungefär 2 dl/hktimma och ger oss 2,7 liter/h i snitt. En del tid naturligtvis in och ut ut hamnar och på tomgång etc men i snitt alltså bara ett effektutnyttande på 27/2=13,5 hkr =33% av märkeffekten. Gäsp säger det förmodligen under motorhuven...
//Niklas

Anders S · Inlägg av **Anders S** » tis 31 okt 2006, 13:20

Jag har (vid sidan av ett larm för innerkretsen) en skvallerslang/sifonbrytare som man ser från sittbrunnen

En del kan höra på motorbrummet när kylvattnet sinar och andra klarar sig ändå.

Den som är minsta bekymrad om kylvattentillförseln (råvattentillförseln) kan sätta ett avgastemplarm efter vatteninkastaren för ganska rimlliga pengar. En sådan larmar omgående om råvattentillförseln blir kritisk. Anledningar till detta kan vara en havererad impeller, en brusten axel, på vissa motorer ett drivremshaveri, en (riktigt otäckt) lossnad (borttryckt) slang eller de tidigare nämnda yttre faktorerna (maneter och dess människotillverkade släkting, plastpåsen...).

Ett temperaturlarm på den inre kylkretsen varnar till slut också för detta, men fördröjningen kan vara flera minuter, kanske längre. Dieslar går inte särskilt varma på låg effekt men mjuka avgasledningar och vattenlås tar stryk av heta avgaser.

(Visst handlade tråden egentligen om segelbåtsdrev?

)

Segelbo · Inlägg av **Segelbo** » tis 31 okt 2006, 14:00

Jovisst gjorde den det från början - det var jag som undrade om det är rimligt prisvärt att satsa på s-drev och foldingpropeller, jämfört med standard på t.ex. Delphia 33 som är rak axel och fast två-bladig.
Jag tror mig ha fått en hel del kött på benen i dena tråd och kanske är det så att en rimlig investering är s-drev och 2-bladig folding. Att betala 13.000 ytterligare för en 3-bladig folding av Volvo-fabrikat känns kanske inte helt motiverat.
Sedan har jag haft stort nöje av att följa trådens utveckling om motorer m.m.
Vi satte faktisk in en Lombardini/Iveco 1404 i vår gamla snipa en gång i tiden. Minns vilken skillnad det blev på avgaserna jämfört med den gamla MD17-spisen som satt där förut. I princip ingen diesellukt alls, ens i medvind med nya motorn...
Den funkade jättebra och jag installerade också ett avgastemplarm. Billigt och enkelt och kändes tryggt. Vill minnas att jag läste i nåt gammalt nummer av Praktiskt Båtägande om hur man gör.