Storsegelfunderingar
Storsegelfunderingar
Om jag lyckas hålla fodringsägarna stången kommer jag att investera (?) i ett nytt storsegel. Båten är en Albin 82 MS, en seglande motorseglare som faktiskt seglar bättre än man kan tro. Achilleshälen är höjdtagning, men vi når å andra sidan dit andra inte når p.g.a. det ringa djupgåendet.
Vi \"familjeseglar\", dvs det är inte frågan om korta kryssben i skärgården. Jag backar inte för att använda VP-dieseln och tycker att det är suveränt att ha tillgång till både en stark motor och segel. Dvs vi seglar som den absoluta merparten av \"semesterseglare\" seglar, även om min säsong är längre. Området vi seglar i är Kattegatt och Skagerack och dagsetapperna blir sällan mer än vad en hund och tonårsbarn klarar av. Vi har självklart rullgenua.
Så till storseglet. Båten är utrustad med rullbom av absolut sämsta slag. Att hissa seglet betyder att man också måste hålla reda på den vilt roterande, genom masten gående veven, som med stor sannolikhet kommer att fastna. Det är fullständigt idiotiskt. När vi är ute låter vi seglet ligga mot bommen på vanligt sätt, och använder egentligen rullbommen bara för förvaring mellan gångerna vi är ute, om ens då. Seglet har ett rev, vi använder alltså inte rullbommen för att reva även om den inte är helt oäven då man motorseglar, och är inte lösfotat.
Jag vet inte fabrikatet på masten, men den har likränna för replik. Slitsen är alltså smal. Likadant med bommen. Revning på vanligt sätt med revhake och lina genom trissa i bakre revhålet och knap på bommen.
Vad skall jag beställa? En dacronduk blir det, men sedan. Travare, lösfotat, antal genomgående lattor? Kommer förmodligen att på sikt dra ned storfallet till sittbrunn och också fixa \"single line reef\" och lazy jacks.
Emotser råd och kommentarer!
mvh Sven-Barry
Vi \"familjeseglar\", dvs det är inte frågan om korta kryssben i skärgården. Jag backar inte för att använda VP-dieseln och tycker att det är suveränt att ha tillgång till både en stark motor och segel. Dvs vi seglar som den absoluta merparten av \"semesterseglare\" seglar, även om min säsong är längre. Området vi seglar i är Kattegatt och Skagerack och dagsetapperna blir sällan mer än vad en hund och tonårsbarn klarar av. Vi har självklart rullgenua.
Så till storseglet. Båten är utrustad med rullbom av absolut sämsta slag. Att hissa seglet betyder att man också måste hålla reda på den vilt roterande, genom masten gående veven, som med stor sannolikhet kommer att fastna. Det är fullständigt idiotiskt. När vi är ute låter vi seglet ligga mot bommen på vanligt sätt, och använder egentligen rullbommen bara för förvaring mellan gångerna vi är ute, om ens då. Seglet har ett rev, vi använder alltså inte rullbommen för att reva även om den inte är helt oäven då man motorseglar, och är inte lösfotat.
Jag vet inte fabrikatet på masten, men den har likränna för replik. Slitsen är alltså smal. Likadant med bommen. Revning på vanligt sätt med revhake och lina genom trissa i bakre revhålet och knap på bommen.
Vad skall jag beställa? En dacronduk blir det, men sedan. Travare, lösfotat, antal genomgående lattor? Kommer förmodligen att på sikt dra ned storfallet till sittbrunn och också fixa \"single line reef\" och lazy jacks.
Emotser råd och kommentarer!
mvh Sven-Barry
Utmärkt ämne! Här finns det så många möjligheter att det kan tyckas hur mycket som helst. Mmmm
Kolla vad en ny bom skulle kosta. Som är gjord för single-line rev. Visst kan den gamla kanske funka med det också, men de där gamla rullrevsbeslagen ....
Lösfotat. Närmast en självklarhet idag. Man kan trimma lite till - och det till priset av något marginellt billigare segel ....
Genomgående lattor är ingen självklarhet. De kan ju tyckas förknippade med lazy-jacks men så är det inte. Genomgående lattor tynger, och gör seglet tyngre att hissa: trycket på travarna ökar, och även med väldigt bra travare (1500:-/st) så blir det tyngre. Man kan tänka sig en kompromiss med 1-2 genomgående lattor (de övre).
Om du skaffar många genomgående lattor behöver du troligen nytt, större, segelkapell.
Varje genomgående latta skall ha en sk trycktravare, annars blir det orimligt tungt att dra upp seglet. De enklare trycktravarna kostar 50-100:-/st, min gissning är att de nog räcker bra. Övriga travare vanliga plasttravare.
Funkar det inte alls med travare i likrännan så finns det skenor att köpa som man skuvar i likrännan (men en insats i själva rännan). . blir lite dyrt.
Lazy-jacks kombinerat med segelkapell. Finns lite olika modeller, inget konstigt, men attans fint.
En lite svårare fråga är hur mycket buk seglet skall ha. Din erfarenhet får ge mycket av svaret - har det varit för bukigt, tungt osv eller tvärtom, velat ha lite driv till i lättare vindar? Min intryck av din text är att du nog skulle uppskatta mer ett lite planare, styvare segel som funkar högre upp i vindregistert - men det är kanske bara min tolkning.
/J
Kolla vad en ny bom skulle kosta. Som är gjord för single-line rev. Visst kan den gamla kanske funka med det också, men de där gamla rullrevsbeslagen ....
Lösfotat. Närmast en självklarhet idag. Man kan trimma lite till - och det till priset av något marginellt billigare segel ....
Genomgående lattor är ingen självklarhet. De kan ju tyckas förknippade med lazy-jacks men så är det inte. Genomgående lattor tynger, och gör seglet tyngre att hissa: trycket på travarna ökar, och även med väldigt bra travare (1500:-/st) så blir det tyngre. Man kan tänka sig en kompromiss med 1-2 genomgående lattor (de övre).
Om du skaffar många genomgående lattor behöver du troligen nytt, större, segelkapell.
Varje genomgående latta skall ha en sk trycktravare, annars blir det orimligt tungt att dra upp seglet. De enklare trycktravarna kostar 50-100:-/st, min gissning är att de nog räcker bra. Övriga travare vanliga plasttravare.
Funkar det inte alls med travare i likrännan så finns det skenor att köpa som man skuvar i likrännan (men en insats i själva rännan). . blir lite dyrt.
Lazy-jacks kombinerat med segelkapell. Finns lite olika modeller, inget konstigt, men attans fint.
En lite svårare fråga är hur mycket buk seglet skall ha. Din erfarenhet får ge mycket av svaret - har det varit för bukigt, tungt osv eller tvärtom, velat ha lite driv till i lättare vindar? Min intryck av din text är att du nog skulle uppskatta mer ett lite planare, styvare segel som funkar högre upp i vindregistert - men det är kanske bara min tolkning.
/J
Komplett bom med entampsrev 2 rev 1 uthal fäste för skot samt kick.Jaramaz skrev: Kolla vad en ny bom skulle kosta. Som är gjord för single-line rev. Visst kan den gamla kanske funka med det också, men de där gamla rullrevsbeslagen ....
/J
Pris: 7.255 kr inkl.moms ( ev tillkommer kostnad för nytt mastfäste c:a
800 kr )
Ovan är offert till en Vega. Således en rejäl slant, men det är skönt med riktiga grejor som fungerar. Men själv skulle jag se om det inte gick att fix atill enlinesystemet själv.
[/i]
Seglar "just nu" Granhill 33 & H-båt...
Till en väl begagnad Albin 82 MS kan man säkert hitta en lagom snygg, begagnad bom med lagom dimensioner att arbeta vidare med om man vill ha single-line reef (tar plats inne i bommen) och kanske också fast kick. Mastbeslag finns som uppgraderingsdel. Det kan också se litet konstigt ut med en äldre mast och en splitter ny bom - om det nu skulle vara ett problem... Jag brukar tycka att \"matchande stil\" skapar en harmoni i utseendet, och ofta är en bra, men använd del ett lika bra val när det redan finns en ärorik patina
.
Jag tycker (olikt Jaramaz) att fyra genomgående lattor och ett relativt flackt segel kan vara bra. Så förfärligt stort är inte seglet och man byter optimal form och trim de tre första åren mot acceptabel form åtminstone 10 av de de övriga 17 som ett dacronsegel faktiskt kan hålla. Man behöver inte lyxtravare till en 82MS - så lång är inte masten.
Lösfotat - inga problem. Men bommens ändskive-effekt uteblir och med lösfotat blir ett kombinerat kapell och lazyjacks mer praktiskt än eljest.
Tips: Om du drar storfallet till brunnen så se till att du har en skottsäker revanordning som manövreras i brunnen också. Det är kanon att kunna sköta allt från brunnen, fult anständigt att göra det vid masten och ytterst störande att måst vara på båda ställen samtidigt
Jag tycker (olikt Jaramaz) att fyra genomgående lattor och ett relativt flackt segel kan vara bra. Så förfärligt stort är inte seglet och man byter optimal form och trim de tre första åren mot acceptabel form åtminstone 10 av de de övriga 17 som ett dacronsegel faktiskt kan hålla. Man behöver inte lyxtravare till en 82MS - så lång är inte masten.
Lösfotat - inga problem. Men bommens ändskive-effekt uteblir och med lösfotat blir ett kombinerat kapell och lazyjacks mer praktiskt än eljest.
Tips: Om du drar storfallet till brunnen så se till att du har en skottsäker revanordning som manövreras i brunnen också. Det är kanon att kunna sköta allt från brunnen, fult anständigt att göra det vid masten och ytterst störande att måst vara på båda ställen samtidigt
Anders S
Storsegel
Så här skrev segelmakaren Boding Segel förra året i ett reklamblad:Anders S skrev:
Lösfotat - inga problem. Men bommens ändskive-effekt uteblir...
"Bomlik
De flesta cruisingseglare är mest betjänta av traditionellt replik i bommen. Endast för kappseglare (även energiska cruisingseglare) rekommenderar vi lösfotat storsegel."
Vad menas med ändskive-effekt? (undrar jag och förmodligen Bodings också).
Re: Storsegelfunderingar
S-B A-son skrev:Om jag lyckas hålla fodringsägarna stången kommer jag att investera (?) i ett nytt storsegel. Båten är en Albin 82 MS, en seglande motorseglare som faktiskt seglar bättre än man kan tro. Achilleshälen är höjdtagning, men vi når å andra sidan dit andra inte når p.g.a. det ringa djupgåendet.
Vi "familjeseglar", dvs det är inte frågan om korta kryssben i skärgården. Jag backar inte för att använda VP-dieseln och tycker att det är suveränt att ha tillgång till både en stark motor och segel. Dvs vi seglar som den absoluta merparten av "semesterseglare" seglar, även om min säsong är längre. Området vi seglar i är Kattegatt och Skagerack och dagsetapperna blir sällan mer än vad en hund och tonårsbarn klarar av. Vi har självklart rullgenua.
Så till storseglet. Båten är utrustad med rullbom av absolut sämsta slag. Att hissa seglet betyder att man också måste hålla reda på den vilt roterande, genom masten gående veven, som med stor sannolikhet kommer att fastna. Det är fullständigt idiotiskt. När vi är ute låter vi seglet ligga mot bommen på vanligt sätt, och använder egentligen rullbommen bara för förvaring mellan gångerna vi är ute, om ens då. Seglet har ett rev, vi använder alltså inte rullbommen för att reva även om den inte är helt oäven då man motorseglar, och är inte lösfotat.
Jag vet inte fabrikatet på masten, men den har likränna för replik. Slitsen är alltså smal. Likadant med bommen. Revning på vanligt sätt med revhake och lina genom trissa i bakre revhålet och knap på bommen.
Vad skall jag beställa? En dacronduk blir det, men sedan. Travare, lösfotat, antal genomgående lattor? Kommer förmodligen att på sikt dra ned storfallet till sittbrunn och också fixa "single line reef" och lazy jacks.
Emotser råd och kommentarer!
mvh Sven-Barry
Jag antar att du ofta motorseglar och då är långa lattor kanon. Du kan köra (nästan) rakt mot vinden utan fladder. Att seglet i stort sett aldrig fladdrar, knappt ens i vindögat tror jag betyder mycket för livslängden. Eilean har 4 långa lattor och lösfotat på både stor och mesan sedan 2000 och trots många sjömil verkar formen vara helt opåverkad ännu. Bommarna är också rullbommar som modifierats med snabbrev och konventionell kicktalja - två rev på storen, ett för mesanen.
Skulle jag beställa nytt idag skulle jag utan tvekan göra likadant. Litet tyngre att hissa, javisst, men inte värre än att jag får upp storen (33 kvm) för hand på 30 cm när som måste vinchas. Mesanen på 13 kvm är inga problem alls.
Travarna på storen är Rutgersson med rullar/hjul som trycker mot mastens utsida och principen är den samma för mesanen, men här saknar travarna rullar.
-
Sumprunkarn
- Platinamedlem
- Inlägg: 114
- Blev medlem: mån 21 nov 2005, 11:39
Brendan,
Ändskive-effekten uppkommer då det finns en markerad kant på en vinge (eller segel). Luften läcker över från ena sidan till den andra och finns det en kant blir denna tryckförlust litet mindre. På kölar uppstår samma effekt och den virvel som då uppstår brukar kallas avlösningsvirvel. Både på segel och kölar strävar man efter att minska den här förlusten om man kan. Försegel brukar till exempel gå så nära däcket som möjligt (däcksslick) för att få behålla mer drivkraft, kölar får en liten platta eller bulb (eller åtminstone en distinkt kant) och segel får lik som är täta mot bom och mast.
Om man tittar på t ex mindre flygplan har de ibland en liten tvärplåt på vingspetsen, och ibland också mitt på vingen eller i kanten på roderytor (rätt vanligt på litet stärre flygplan).
Effekten i ett bra storsegel står eller faller inte med detta, men att utan vidare påstå att lösfotat är bättre kan vara helt fel. Det är dock kostnadsbesparande - att lika bomliket med tape och travare eller replik kostar arbete och material och att sy foten på seglet så att man kan trimma det fritt kräver skicklighet (som naturligtvis de flesta segelmakare har, hur som helst).
Ändskive-effekten uppkommer då det finns en markerad kant på en vinge (eller segel). Luften läcker över från ena sidan till den andra och finns det en kant blir denna tryckförlust litet mindre. På kölar uppstår samma effekt och den virvel som då uppstår brukar kallas avlösningsvirvel. Både på segel och kölar strävar man efter att minska den här förlusten om man kan. Försegel brukar till exempel gå så nära däcket som möjligt (däcksslick) för att få behålla mer drivkraft, kölar får en liten platta eller bulb (eller åtminstone en distinkt kant) och segel får lik som är täta mot bom och mast.
Om man tittar på t ex mindre flygplan har de ibland en liten tvärplåt på vingspetsen, och ibland också mitt på vingen eller i kanten på roderytor (rätt vanligt på litet stärre flygplan).
Effekten i ett bra storsegel står eller faller inte med detta, men att utan vidare påstå att lösfotat är bättre kan vara helt fel. Det är dock kostnadsbesparande - att lika bomliket med tape och travare eller replik kostar arbete och material och att sy foten på seglet så att man kan trimma det fritt kräver skicklighet (som naturligtvis de flesta segelmakare har, hur som helst).
Anders S
Nä, inte alls. Får det inte plats inne i bommen får man dra det på utsidan. Men de flesta enlinesystemen som fungerar (och ett antal som inte fungerar) har balansblock inne i bommen, inte utanpå. Det blir en rejäl hög ned linor och blocket tenderar att fastna i diverse beslag om det är på utsidan.Sumprunkarn skrev:Måste ett enlinesystem dras inne i bommen?Anders S skrev:begagnad bom med lagom dimensioner att arbeta vidare med om man vill ha single-line reef (tar plats inne i bommen)
Man kan dessutom ha revmöjligheterna i två steg, t ex första revet via enlinesystem till brunnen och rev två (och kanske tre) via revbrokar och krok på bombeslaget. De flesta brukar hur som helst tröttna på att ha två eller tre rev iskurna permanent - rätt störande i lätt- och mellanvind och används sällan. Men det beror på hur man seglar och var.
Anders S
-
Sumprunkarn
- Platinamedlem
- Inlägg: 114
- Blev medlem: mån 21 nov 2005, 11:39
Fördelen med att ha arrangemanget på utsidan är att man då kan ha koll på slitaget. Dessutom är det lättare att byta lina och andra delar när det behövs. Och - som sagt - lätt(are) att sätta i / ta ur revlinor beroende på vindförhållanden.Anders S skrev:Nä, inte alls.Sumprunkarn skrev:Måste ett enlinesystem dras inne i bommen?Anders S skrev:begagnad bom med lagom dimensioner att arbeta vidare med om man vill ha single-line reef (tar plats inne i bommen)
Personligen har jag inte förstått varför ett enlinesystem skulle vara ett sådant otroligt jättelyft jämfört med två separata linor som är neddragna.
Enlinesystemet finns i två varianter: Det ena systemet är en lång lina som dras via halsrevlöddran, tillbak via bommen och brytblock till liklöddran. Det \"enlinesystemet\" drar man med fördel utanför bommen.
Baksidan med detta system är hög friktion och obalanserad indragning, och därför har enlinesystemet utvecklats med ett balansblock så att båda revbrokarna dras jämnt. Det är en rätt stor förbättring, om man frågar mig. Men har man inte plats inne i bommen för balansblocket blir det mycket tampar och ett block som dinglar på utsidan med den lösningen.
Enlinesystemen sparar avlastare och brytblock jämfört med tvålinesystemen.
Baksidan med detta system är hög friktion och obalanserad indragning, och därför har enlinesystemet utvecklats med ett balansblock så att båda revbrokarna dras jämnt. Det är en rätt stor förbättring, om man frågar mig. Men har man inte plats inne i bommen för balansblocket blir det mycket tampar och ett block som dinglar på utsidan med den lösningen.
Enlinesystemen sparar avlastare och brytblock jämfört med tvålinesystemen.
Anders S