Svar till Rudi från tråden om fendrar.
Det är mycket svårt att hitta exakt rätt nyans vid gelcoatjobb!
Man måste veta ursprunglig leverantör på plasten.
Norpol eller Jotun var de vanligaste när jag var yrkesverksam.
Man måste veta färgkoden,men det kan variera lite från en burk till en annan,trots samma kod och fabrikat.
Jag brukade hugga loss en flisa från ett ställe,som inte var påverkat av blekning och försöka hitta rätt nyans i butiken. Sedan gjorde jag prover med härdad och polerad topcoat och på så vis komma så nära det gick.
Blekning av sol och uv-ljus,gör också sitt till för att försvåra en osynlig skarv.
När lagningen blir äldre,minskar lyckligtvis nyansskillnaden av solljuset.
De bästa experterna av de jag känner till, anser jag vara Arne Olsén,Boris Marveth och Jan Thörnfelt.De kan få en gelcoatlagning att bli så gott som helt osynlig.
Min egen rutoperation kommer jag att måla över någon gång i framtiden,när jag lackar om både däck och ruff.
Vad gäller varmluftsprutan från Gubbdagiset,så ska jag kolla upp det och återkomma.
Hälsn.Miwa
Rätt nyans på gelcoat arbeten
Kan man pensla på topcoat utifrån och sedan slipa och polera ned den
(jag tänkte i såna fall göra gjutningen inifrån för minsta möjliga åver-
kan på ruffsidans interiör), eller är det en fördel att gjuta ren gelcoat mot en slät vägg (en skiva påtejpad utifrån) Påverkar topcoatens vaxinnehåll möjligheten att nå högglans och styrka?
Du ska ha tack
Rudi
(jag tänkte i såna fall göra gjutningen inifrån för minsta möjliga åver-
kan på ruffsidans interiör), eller är det en fördel att gjuta ren gelcoat mot en slät vägg (en skiva påtejpad utifrån) Påverkar topcoatens vaxinnehåll möjligheten att nå högglans och styrka?
Du ska ha tack
Rudi
Det går fint att polera upp topcoat. Sk "putsnissar" använder den tekniken på billack för att få ännu slätare (blankare) yta än sprutmålning brukar ge. Mina erfarenheter är att man kan lätt kan göra fullt godtagbara lagningar på ytor som inte brukar detaljstuderas, men det är naturligtvis svårt att få en fullständigt omärklig lagning på ruffsidan.Rudi skrev:Kan man pensla på topcoat utifrån och sedan slipa och polera ned den
(jag tänkte i såna fall göra gjutningen inifrån för minsta möjliga åver-
kan på ruffsidans interiör), eller är det en fördel att gjuta ren gelcoat mot en slät vägg (en skiva påtejpad utifrån) Påverkar topcoatens vaxinnehåll möjligheten att nå högglans och styrka?
Du ska ha tack
Rudi
Anders S
Plasta igen ruthål i ruffsida
Hej Rudi!
Att förminska ett ruthål i ruffsidan,är lättare att göra utifrån pga tyngdkraften.
En lamnering i efterhand är att betrakta som en limning.Därför vill jag göra den både utifrån och inifrån.Det gör att det också blir en mekanisk hållfasthet om limfogen skulle släppa i skarven. Det ökar mina marginaler om olyckan skulle vara framme.På en båt som används för segling på öppet hav,måste jag bestämt rekommendera detta val,framför att enbart laminera inifrån.
Jag slipade laminatet koniskt med vinkelslip utifrån.bredden på slipytan bestäms av laminattjockleken.Är laminatet 4mm,blir avfasningen 40mm.
Föratt få ett mothåll att laminera på,limmade jag en teakplywood på ruffens insida.Det blev trevligare att titta på än pvc matta.Dessutom bidrar plywooden till styrkan på ett utomordentligt vis.
Jag använde epoxy och 4-axiell glasfiberväv,men det går att använda polyester också.
Det gör naturligtvis att finishjobbet blir mer omfattande,än om du jobbar inifrån.
Det finns dock ett specialtrick för att snabbt få finish,utvecklat av Lennart Minnegård på Runmarö.
Av respekt för Lennart vill jag inte sprida hans yrkeshemligheter på internet.Förslagsvis tar du kontakt med Lennart,han är mkt trevlig.
Som Anders S redan sagt(välkommen tillbaka Anders!)går det utmärkt att våtslipa och polera upp finishen på topcoat.
Ett av mina trick är att använda en gammal fogsvans,med rak överkant.
Ta bort handtaget och tejpa över tänderna.Fila en skarp kant på ryggen. Du har nu ett långt och fjädrande sicklingsstål,att ta bort ojämnheter med.
Den sista våtslipningen gör du med 1200 papper,sedan är det bara att polera till högglans med Autosol.
Hälsn.Miwa
Att förminska ett ruthål i ruffsidan,är lättare att göra utifrån pga tyngdkraften.
En lamnering i efterhand är att betrakta som en limning.Därför vill jag göra den både utifrån och inifrån.Det gör att det också blir en mekanisk hållfasthet om limfogen skulle släppa i skarven. Det ökar mina marginaler om olyckan skulle vara framme.På en båt som används för segling på öppet hav,måste jag bestämt rekommendera detta val,framför att enbart laminera inifrån.
Jag slipade laminatet koniskt med vinkelslip utifrån.bredden på slipytan bestäms av laminattjockleken.Är laminatet 4mm,blir avfasningen 40mm.
Föratt få ett mothåll att laminera på,limmade jag en teakplywood på ruffens insida.Det blev trevligare att titta på än pvc matta.Dessutom bidrar plywooden till styrkan på ett utomordentligt vis.
Jag använde epoxy och 4-axiell glasfiberväv,men det går att använda polyester också.
Det gör naturligtvis att finishjobbet blir mer omfattande,än om du jobbar inifrån.
Det finns dock ett specialtrick för att snabbt få finish,utvecklat av Lennart Minnegård på Runmarö.
Av respekt för Lennart vill jag inte sprida hans yrkeshemligheter på internet.Förslagsvis tar du kontakt med Lennart,han är mkt trevlig.
Som Anders S redan sagt(välkommen tillbaka Anders!)går det utmärkt att våtslipa och polera upp finishen på topcoat.
Ett av mina trick är att använda en gammal fogsvans,med rak överkant.
Ta bort handtaget och tejpa över tänderna.Fila en skarp kant på ryggen. Du har nu ett långt och fjädrande sicklingsstål,att ta bort ojämnheter med.
Den sista våtslipningen gör du med 1200 papper,sedan är det bara att polera till högglans med Autosol.
Hälsn.Miwa
Hej Miwa!
Det här med laminering på gammalt laminat som en limning, är väl be-
tydligt mindre kritiskt om man använder epoxi än om man använder
polyester. Man kanske kan lägga de yttre lagren i polyester(jag är här
fortfarande inne på att jobba inifrån), låta efterhärda ett tag och sedan
fortsätta med epoxi? Får man till det så, att de nya rutramarna över-
lappar både gammalt och nytt laminat, borde man ju, åtminstone i ngn
mån (tillräcklig?) skaffa sig den mekaniska säkring som du talar om.
Båten används i öppen sjö emellanåt.
Tack för svaren, bägge två
Rudi
Det här med laminering på gammalt laminat som en limning, är väl be-
tydligt mindre kritiskt om man använder epoxi än om man använder
polyester. Man kanske kan lägga de yttre lagren i polyester(jag är här
fortfarande inne på att jobba inifrån), låta efterhärda ett tag och sedan
fortsätta med epoxi? Får man till det så, att de nya rutramarna över-
lappar både gammalt och nytt laminat, borde man ju, åtminstone i ngn
mån (tillräcklig?) skaffa sig den mekaniska säkring som du talar om.
Båten används i öppen sjö emellanåt.
Tack för svaren, bägge två
Rudi
Du bör inte blanda epoxy och polyester - håll dig till det ena. Epoxy limmar bra på uthärdad polyester men kemin är inte kompatibel och härdningen blir osäker, i synnerhet på polyestern om du lägger polyester ovanpå epoxy. Sedan är det mycket diskutabelt om en epoxylagning blir så mycket starkare än en polyesterlagning. Polyester anses uthärdad efter några dagar, men det har påvisats att det finns öppna molekylkedjor (svansar) kvar efter mycket lång tid. Detta gör att det sker en kemisk bindning också, inte bara en limbindning. Hur som helst, med en 10:1 fasning får du god styrka, och med en överlappning på insidan kan du välja vad du vill.
En mycket stark lagning får du om du fasar båda sidorna (1:10), så att det nya laminatet \"stöder\" mot det gamla på båda sidor.
En mycket stark lagning får du om du fasar båda sidorna (1:10), så att det nya laminatet \"stöder\" mot det gamla på båda sidor.
Anders S
Jag instämmer med Anders S!
Du kommer inte ifrån att laminera från utsidan,om du vill ha tillräcklig styrka.
Den alternativa lösning du föreslår,kräver foto av rutan,hålet,ny rutram och nya hålet,för att kunna bedöma.Du bör nog konsultera en båtkonstruktör för en hållfasthetsberäkning,med detta alternativ.
Jag känner inte att jag kan rekommendera en sådan lösning,med nuvarande info.
Hälsn.Miwa
Du kommer inte ifrån att laminera från utsidan,om du vill ha tillräcklig styrka.
Den alternativa lösning du föreslår,kräver foto av rutan,hålet,ny rutram och nya hålet,för att kunna bedöma.Du bör nog konsultera en båtkonstruktör för en hållfasthetsberäkning,med detta alternativ.
Jag känner inte att jag kan rekommendera en sådan lösning,med nuvarande info.
Hälsn.Miwa
Tack för svaren!
Det får väl bli plastning från bägge hållen då, om det blir av, liten fas-
ning utåt, stor inåt. Man kan ju alltid häfta upp en vaxad masonitskiva
med smältlim på insidan, göra jobbet utifrån och sedan fasa skarven
med en lamellslipskiva på rondellen från insidan, sedan remsor i skar-
ven.
En bifråga till Anders S angående polyesterns förmodade/ ifrågasatta
sluthärdning: hur kommer det sig att vissa båtar, fortfarande efter år-
tionden, producerar en styrenlukt, medan andras lukt avtar . Detta är
väl i det närmaste ett bevis för att någon sorts process pågår. Har fel-
aktiga proportioner mellan bas och härdare rådit?
Rudi
Det får väl bli plastning från bägge hållen då, om det blir av, liten fas-
ning utåt, stor inåt. Man kan ju alltid häfta upp en vaxad masonitskiva
med smältlim på insidan, göra jobbet utifrån och sedan fasa skarven
med en lamellslipskiva på rondellen från insidan, sedan remsor i skar-
ven.
En bifråga till Anders S angående polyesterns förmodade/ ifrågasatta
sluthärdning: hur kommer det sig att vissa båtar, fortfarande efter år-
tionden, producerar en styrenlukt, medan andras lukt avtar . Detta är
väl i det närmaste ett bevis för att någon sorts process pågår. Har fel-
aktiga proportioner mellan bas och härdare rådit?
Rudi
Det där är rätt komplicerat.
Styrenen dunstar som regel under arbetet, och därför behövs ett överskott mot vad som skulle vara kemiskt nödvändigt. Normalt avgår överflödig styren relativt snabbt, men är styrenhalten extra hög kan det säkert finnas överskottsstyren kvar i laminatet även efter lång tid. Jag skulle misstänka att båtar byggda med sk miljöplast, tack vare den styrenavgångsbegränsande vaxinblandningen, kan vara långsammare än andra att släppa ifrån sig oanvända styrenmolekyler.
Läs gärna här: http://web.telia.com/~u84408370/komposit/index.html.
Styrenen dunstar som regel under arbetet, och därför behövs ett överskott mot vad som skulle vara kemiskt nödvändigt. Normalt avgår överflödig styren relativt snabbt, men är styrenhalten extra hög kan det säkert finnas överskottsstyren kvar i laminatet även efter lång tid. Jag skulle misstänka att båtar byggda med sk miljöplast, tack vare den styrenavgångsbegränsande vaxinblandningen, kan vara långsammare än andra att släppa ifrån sig oanvända styrenmolekyler.
Läs gärna här: http://web.telia.com/~u84408370/komposit/index.html.
Anders S