Öppen Katamaran, Trimaran eller enkelskrov?

Här kan man ställa alla typer av segelbåtsrelaterade frågor som inte passar i någon annan kategori
Skriv svar
Pend

Öppen Katamaran, Trimaran eller enkelskrov?

Inlägg av Pend » mån 12 jun 2006, 12:44

Det jag undrar är vad som är fördel och nackdel mellan dessa skrov, dock anser de flesta att flerskrovsbåtar är bättre en enskrovsbåtar. Men jag kan inte få det att stämma då det säljs mest enskrovsbåtar.

Tror bestämt att jag inte är ensam om denna undran så du som har erfarenhet av skillnad på de olika skrovtyperna, snälla kan du ge din erfarenhet om + och - så att de som undrar kan stilla sin stora förvirring *S*

Farao jag blir inte klok på det här och vill ha båt hm hm igår :lol:
Bästa sommarhälsningar:
pend

Användarvisningsbild
Calle C
Diamantmedlem
Inlägg: 2525
Blev medlem: mån 24 okt 2005, 15:56
Ort: Gbg

Inlägg av Calle C » mån 12 jun 2006, 12:50

Skillnaden är var du seglar och hur.
Enskrovsbåtar är lite av \"flytande sommarstuga\" medans flerskrovsbåtar är som jämförelse att \"tälta\".
Flerskrovsbåtar har fördel av sin snabbhet men nackdel av sin bredd för båtplats.
Ingen av dessa skrovtyper är bättre eller sämre, det är helt enkelt vad du vill ha ut av seglingen...... :wink:
Calle

Se gla ut

Puck-O-Modo

Inlägg av Puck-O-Modo » mån 12 jun 2006, 12:50

Men det är väl alldeles självklart: Om ett skrov är bra blir två dubbelt så och tre skrov måste vara (räknar på fingrarna...), just det! Tre gånger så bra.

Lyssna inte på de som säger att det är helt olika båtar och inte gärna kan jämföras utan vidare.

P.

Pend

Inlägg av Pend » mån 12 jun 2006, 13:06

Det jag tänkte mig är inomskärs och där finns det en del båtar att välja mellan.
En catamaran med myggnät blir svår att fiska från tex.
En trimaran har stort skrov och \"stödhjul\" som gör det smidigare
Enskrov har ett skrov men ger det mer känsla eller varför inte utrusta den med \"stödhjul\". Hoppas ni förstår vad jag menar.

Enkelskrov - vs trimaran tex.
www.kronaboats.se
www.windrider.se

Herr Q

Inlägg av Herr Q » mån 12 jun 2006, 15:02

Frågan är relevant och vettig, men den går inte att svara på, för skillnaderna mellan koncepten är stor och skillnaderna inom varje koncept kan vara närapå lika stora. Calle är litet kategorisk och det ligger en del i hans svar, men en 49:er är tekniskt sett en enskrovsbåt, och en stor långfärdskata (eller tri-)maran är en mäktigare husbåt än de flesta normala enskrovsbåtar... En annan \"sanning\" är att katamaraner och trimaraner inte gärna lutar, men kan välta, enskrovsbåtar (med köl) lutar gärna och mycket, men kan inte välta.

Förklaringen till att gammeldags \"vanliga\" båtar är vanligast kan vara enkel: Segelbåt väljer man inte av transportrationella skäl, utan på utseende, känsla och attraktionskraft. Traditionellt väljer de flesta en enskrovsbåt, för den gör dem nöjdare, gladare och lyckligare. Å andra sidan verkar flerskrovsnissarna oförskämt nöjda, de också. Ibland skrattar de högt då de seglar förbi...

Så vad som är \"bra\" och \"bäst\" bestämmer du, ingen annan.

//HQ

Användarvisningsbild
toaen
Diamantmedlem
Inlägg: 1094
Blev medlem: tis 09 aug 2005, 16:00
Ort: Kungshamn

Inlägg av toaen » mån 12 jun 2006, 15:53

Tankegångarna kan gå konstiga vägar ibland.

Under den tiden jag var ordförande Sotenäs Närradioförening - Radio Sotenäs, satte nån upp ett anslag på studiorutan:

TEORI: Man kan allt, men inget fungerar
PRAKTIK: Allt fungerar, men ingen vet varför.
På denna arbetsplats är TEORI och PRAKTIK förenade;
Inget fungerar och ingen vet varför.

När det gäller teorin om fartens begänsningar på en deplacementbåt (jag är ingen specialist i ämnet) finns det en formel som ungefär säger;

Roten ur längden på vattenlinjen gånger en konstant - som ligger ungefär vid 2,5 - lite pluss, lite minus beroende på skrovets utformning.

Deplacementbåten blir \"hängande\" mellan sin bog- och häckvåg.

När längd bredd förhållande blir större än 1:10 blir de förhållande som gäller annorlunda och det skapas ingen bog och häckväg i den omfattningen. Därför kan en riktig långsmal båt segla mycket snabbare.

Ett sånt smalt skrov har ju mycket dålig stabilitet.

Om man sätter ihop två långsmala skrov så får man ju stabiliteten genom bredden. Däremot förändras inte fölrhållande beträffande bog och häckvåg.

Så länge katamaranerna har en begränsad längd finns de ju ingen plats ombord mer än nätet och ev sittbrunn mellan skrovet.

När skroven kommer upp mot ca 10 meter, går det att inreda skroven och det går även att få en överbyggnad som sträcker sig mellan skroven och man får plötsligt väldigt mycket plats ombord.

Genom bredden har man stabiliteten utan att behöva släpa runt på flera ton barlast. En 10 meters båt har väl sådär 2 tons balastköl, och bly är ju inte heller gratis.

Lateralplanet fixar man i regel med centerbord eller fällköl. Det finns också asymetriska skrov som utnytjar detta.

Katamaranerna har väl dessutom en begänsad våt yta

Dessvärre så seglar ju en kryssarkatamaran sämre ju starkare man bygger den och ju fler prylar man plockar i den - tyngd. Bredden gör ju också att det kan va svårt med båt- och gästplatser. Å andra sidan glider en katamaran fint in i en naturhamn där en kölbåt inte kan komma in pga sin dyra blyklump.

Mindre trimaraner har ju ett smalt undervattenskrov och bredare över vattenlinjen pluss två mindre pontoner som stabiletet. Mittskrovena blir ju på det sättet lättare att inreda än ett smalt katamatranponton Ofta seglar man väl på mittskrovet och den ena stödpontonen.

Jag hade själv en katamaranperiod i slutet på 70-talet, och hade långtgående planer på att bygga meg en kryssarkatamaran. Projektet lades litegrann på is och dog så småningom ut. Det blev fortsatt segling i långkölade båtar och de tre sista har varit kostrar. Den nuvarande med ett lystal på 0,91.

Då jag har studerat ämnet noga har jag mycket stor förståelse för de som fastnar för katamaraner med dess fördelar och nackdelar.

Det finns mycket att tillägga och diskutera i ämnet, men nu skall jag gå ner till min långsamt seglande koster med inbyggd blyköl, som för övrigt håller att gå på grund med, och greja lite.

ha´t sô pen´t

tommy

Pend

Inlägg av Pend » mån 12 jun 2006, 19:01

Tack för de tips och råd som getts.

Katamaranen borttagen då båten skulle bli så stor om jag skulle få in bekvämlighet samt trailerbarheten i min låga budget.
Enskrov: www.kronaboats.com vs www.c55sail.com
Flerskrov: www.windrider.se

Hm tänkte spendera max ca 50-75´
Undrar om jag hinner bestämma mig innan sommaren tar slut :-P

Flerskrovare
Trogen medlem
Inlägg: 17
Blev medlem: fre 02 jun 2006, 20:59

Inlägg av Flerskrovare » sön 18 jun 2006, 20:45

Hej,

Flerskrovsbåtar är naturligtvis bättre segelbåtar än enskrovare. Det insåg redan Herreshof på 1880-talet (en av världens främsta yachtkonstruktörer genom tiderna) och byggde en catta för kappsegling. Med tanke på allt kapital som konkurrenterna i NYC lagt ner på sina gigantiska båtar förbjöd man snabbt katamaranen. Och om flerskrovaren redan med den tidens byggmetoder var överlägsen enskrovsbåtarna, så är de mångfaldigt överlägsna idag.

Det är väsentligt mer komplicerat och kostsamt att bygga en tri eller catta (om man jämför båtlängd per krona), och först med kolfiber och know-how kring kompositbygge har man fullt ut kunnat tillvarata konceptets fördelar. Anledningen till att nästan alla seglar kölbåt är kostnaderna och okunskap/traditionalism. När någon säger att det är av estetiska skäl så är det ju bara korkat; vad är vackrast: ett flygplan eller en bil?

I helgen deltog två småtrimaraner och ett antal F 18-katamaraner i Roslagen Sea Race. Banlängd cirka 100 sjömil. Gammalt banrekord 16 timmar. I år var flerskrovarna 5 sjömil från mål när 8 och en halv timme hade gått. Trots stiltje så putsade de banrekordet med många timmar och förmodligen var det gamla rekordet satt av någon jättebåt.

Trimaranen lutar mindre, är snabbare, har ett grundgående som passar våra skärgårdar, är roligare att segla, kan aldrig sjunka, rör sig mer harmoniskt i sjön tack vare ett jämt fördelat deplacement och har mycket mer däcksutrymme. Den har dock mindre plats för TV och parabolantenn.

Visst den kan välta. Det kan min bil också.

Smail
Erfaren medlem
Inlägg: 5
Blev medlem: tis 30 aug 2005, 08:10
Ort: Stockholm

Inlägg av Smail » mån 19 jun 2006, 10:21

Jag har seglat kölbåt ända till förra sommaren när jag slog till på en katta. Det är något jag absolut inte ångrar. Av de fördelar som räknats upp hittills vill jag gärna framhålla/poäntera vissa:

* En katta lutar inte/ rör sig bättre i sjön vilket gör att du inte blir lika trött som i en kölbåt. Det är även helt lungt att sticka ner och fixa maten under gång och titta upp någon gång då och då, vågor etc bekommer dig inte lika mycket som med ett enkelskrov. Du kan även duka upp ett bord och äta under gång (om du har tillräckligt stor sittbrunn).
* Kölbåtar kryssar bättre än flerskrov i svag-måttlig vind. Blåser det riktigt mycket ökar chanserna för flerskroven eftersom kölbåtarna lutar (mindre kraft framåt) medan flerskroven bara går snabbare.
* En trimaran seglar snabbare än en katta men en katta har kanske dubbel komfort i och med stort utrymme.

Mvh Gustav

Gäst

Inlägg av Gäst » mån 19 jun 2006, 22:22

Att kölisar skulle kryssa bättre än flerskrovare i lätta och måttliga vindar kanske stämmer på en tung katta, men absolut inte på en snabb trimaran. Med vår trimaran kryssar vi lika bra som vilken välseglande kölbåt som helst av samma längd (32 fot) i upp till 5-6 m/sek. Därefter drar vi upp mot 10 knop på kryssen för att vid 9-10 m/sek göra 12-13 knop på kryssen - med 90 graders vinklar i slagen. Inte många kölisar som hänger med då!

Skriv svar