Masthaveri på min Feeling... i 15 meter NV vid Cuxhaven...

[Svante]

Okay ett litet mediatrick där kanske men förstaget lyckades vi segla sönder på väg ut mot Nordsjön i alla fall. Rullen hängde bara kvar med hjälp av genuafallet. Tur vi inte hissade storsegler samtidigt. Skulle tro att det kliar till i korken lite om man hade fått masten i skallen.

Tur att det gick sönder redan där och inte i lite friska vindar \"out there\" i infernot.

Hur pass vanligt är det att ett stag/vire pajar, Jag har själv alldrig hört någon liknande. Är det någon som har bytesintervaller på typ förstag.

Svante

[kalle4]

Min granne seglade förra året ner en x-99 från sthlm till skåne och på vägen dit pajade förstaget så det händer helt ibland. Beror väl på att tidigare ägare kanske har spänt det för mycket samtigigt med stor belastning.

[Herr Q]

Det kan nog inträffa litet när som helst. På min brygga ligger en Bavaria 35 Match, där jag hade ett litet samspråk med ägaren. Där hade wiren lossnat till den alldeles nya Furlexen, på den allodeles ny båten, och det var liket som höll masten upprätt. När det gäller Furlex finns en svag punkt i att ändbeslaget måstel monteras korrekt - slarv där, så kan sån't här hända. Selden, i sin visdom skickar för övrigt med ett nytt wirestag till Furlexen - men gör man rätt vid monteringen skall inget behöva hända.

Annars roterar ofta profilen runt staget, och kan naturligtvis skapa lokal överbelastning eller (om det går trögt) öppna upp wiren på ett olämpligt sätt.
Jag tycker att man skall vara vaken för att det kan hända saker inne i profilen om man får driftstörningar på rullen.

//HQ

[Guitar Nilsson]

Hur grov vajer var det som small av?

[Gäst]

6 mm spunnen vire. 7 corder var intakta resten oxiderade i brottytan så troligen var skadan gammal. Sen hade övre plastbussning inne i röret glidit ner till nästa stopp. Alltså ej fastsatt med någon skruv. Detta resulterade i att metall låg mot metall några millimeter under övre ändstycke (ser ut som en ventil på en bilmotor) och tydliga skador syntes på rörets övre ände.

Modifierade övre plastbussning vid virebytet så att vi inte drabbas av nått liknande igen.

Svante

[Båtsman]

Det handlar kanske också om material utmattning.
Hur många år var staget?

[Gäst]

Förmodligen standardstag från 1988.

Svante

[Steen]

Stag och vant skiftes ungefärr pr. 8-10 år.

[Eilean]

I England brukar försäkringsbolagen kräva utbyte av all wire vart 10-e år. Tycker nog att det är något att ta fasta på i varje fall om man seglar till havs. Särskilt med tanke på de åldersavdrag vissa försäkringsbolag tillämpar!

[Herr Q]

I England har man ofta också krav på en besiktning innan försäkringsbolaget accepterar båten som risk. En bra princip som vi kanske skulle ta efter. Då görs besiktningen ofta i samband med ägarbytet och som en del av affären. Jag tror IOFS inte att försäkringsbolaget skulle se rigg, mast och segel som \"nya\" bara för att man bytt wirar, men nya wirar minskar onekligen risken för haverier.

Man kan (och bör) ju själv göra en noggrann visuell inspektion på riggwirarna, och då letar man efter brustna kardeler, spruckna ändstycken och onormala böjar i wiren. Spridartopparna är ett sådant ställe. Ser man något sådant måste man byta genast, och då byter man motstånde vant också. När det gäller just förstaget och rulle är det giftigare att kolla eftersom det är osynligt till stora delar inne i profilen och vanligen används som axel för själva rullen.

Har man riggen stående \"permanent\" (jag kräver ansvarsfrihet om tråden konverterar till \"mast på eller av\") kan det säkert vara rimligt att byta wire vart tionde år. Vi som låter wirarna vila halva året och kan inspektera litet lättare kanske kan låta den perioden få bli längre.

//HQ

[Eilean]

I England har man ofta också krav på en besiktning innan försäkringsbolaget accepterar båten som risk. En bra princip som vi kanske skulle ta efter. Då görs besiktningen ofta i samband med ägarbytet och som en del av affären. Jag tror IOFS inte att försäkringsbolaget skulle se rigg, mast och segel som "nya" bara för att man bytt wirar, men nya wirar minskar onekligen risken för haverier.

Alandia gav mig löftet att tillämpa åldersavdraget utifrån stagens ålder (6 år), inte på båtens ålder (26 år) när jag tecknade deras Medelhavsförsäkring för två år sedan.
Så med ny vajer kan man säkert förhandla med flera bolag.

Att inspektera som du skriver är ju bra, men att enbart förlita sig på en visuell inpektion är nog farligt. Korrosion inne i ändstycken eller hårfina sprickor i godset är svårt att se. Som 'året-runt-mastad' vill jag nog byta vart 10-12 år, oavsett hur sakerna ser ut.

[Herr Q]

Men det var ju intressant. Så, man kanske skall ta ett snack med försäkringsbolaget för att höra deras syn och kanske få litet tillbaka för att man agerar förståndigt....

Den visuella inspektionen är viktig för man hittar det som fallerar före sin tid - jag håller med om att man gärna kan byta efter 10-12 år på en båt där riggen står uppe hela året. Med litet planering kan man ta ett stagpar per år, så blir kostnaden uthärdlig. Då byter man 2 wirepar över en fyraårsperiod, har dem i 8 år och börjar sedan om med bytet. Lätt för oss som plockar ner riggen, den som har masten uppe för jämt kanske vill göra allt på en gång.

Vad gäller hårfina sprickor (hairline cracks) finns det hjälpmedel i form av \"sprickfärg\" som man kan använda. Korrosion inne i ändstycken är svårare att se, men ofta ser man en missfärgning på wiren eller (i extrema fall) buktar ändstycket. Brustna kardeler kan alla se. Det här är varningstecken som man inte får slå bort, utan genast byta, oavsett ålder.

De finns de som anser att Norseman /StaLok-terminaler är bäst, för de kan demonteras och inspekteras (och återanvändas).

//HQ