Hej!
I ett inlägg om isolering kom diskussionen upp med kalla utor för att avfukta luften på väg in i båten. Vi har ett hyffsat kölsvin, även om det till viss del är fyllt med dricka av olika slag borde det gå att använda för avfuktning.
Är det någon som har en beskrivning eller ritning på hur man löser detta för att få luften att cirkulera, och dessutom åt rätt håll?
Tittar man i huset så är det ju ganska grova slangar/trummor för luft. Jag vet inte riktigt om det får plats.
Anntar att det finns lite olika idéer, det brukar det ju göra här. Låt höra!
/ Chris
Ventilation
Chrise, hej
Såhär gjorde min numera åldrige far när han ordnade ett ventilations-
och avfuktningssystem på sin då ägandes båt, i slutet av sjuttiotalet:
Skrovet isolerades med tio m.m. skumplast m. slutna celler, garnerad
med dekorativ skrovbeklädnad.
Gallret i ruffluckan ersattes med en plexiglasskiva, inget luftintag där
alltså.
I botten på ett handskfack i sittbrunnen borrades ett hål av uppskatt-
ningsvis ca 120 mm diameter. Genom detta drogs ett litet rör ned en
bit under sittbrunnen, riktat ned åt långkölen. Den durkliknande ply-
woodskivan under sittbunnen, som gör detta utrymme möjligt att nytt-
ja som ett stuvutrymme, perforerades med ett antal grova hål. Luckan
till detta stuvutrymme försågs med ett stort teakgaller. Med stängda
luckor var detta den ENDA väg som luft kunde ta sig in i ruffen.
I däck och rufftak endast utsugsventilatorer av typ elektrolux.
Skillnaden i temperatur mellan den svala uteluften och den uppvärmda
inneluften fick den senare att stiga, bilda ett undertryck och suga in av-
fuktad kalluft nedifrån kölskarpen (/-svinet). Därtill suger ventilatorerna,
utsatta för vindströmmen ut luft - och därmed in luft nedifrån kölen.
Systemet förutsätter att luckor hålls stängda för att inte störas.
När det gäller omsättning av luftvolym så kan detta system inte mäta
sig med galler i luckan och ett par doradeventilatorer. Det senare er-
bjuder dock ingen avfuktning.
Detta var ingen originalidé från farsans sida, utan exakt i överensstäm-
melse med vad en viss ingenjör Hugo Larsson förespråkade vid denna
tid, i artiklar i PX&TR och vid föreläsningar. Jag har för mig att denne
Larsson var elekroluxventilatorns uppfinnare.
Är det ett bra system? Inte så bra som Larsson hävdade. Han menade
att det rentav var ett bra sätt att hålla ett svalt klimat under däck i
tropiska förhållanden. Jag vet att det vid (svensk) hetta är effektivare
att ha så mycket öppet som möjligt. Avfuktningsaspekten då? Jo \"den
kalla väggens princip\" är väl ett faktum. Tillräckligt luftintag nattetid
tillgodosågs också.
Skulle jag själv göra mig besväret (det ganska lilla) att fixa det här på
min egen båt? Nja, det vet jag inte.
Rudi
Såhär gjorde min numera åldrige far när han ordnade ett ventilations-
och avfuktningssystem på sin då ägandes båt, i slutet av sjuttiotalet:
Skrovet isolerades med tio m.m. skumplast m. slutna celler, garnerad
med dekorativ skrovbeklädnad.
Gallret i ruffluckan ersattes med en plexiglasskiva, inget luftintag där
alltså.
I botten på ett handskfack i sittbrunnen borrades ett hål av uppskatt-
ningsvis ca 120 mm diameter. Genom detta drogs ett litet rör ned en
bit under sittbrunnen, riktat ned åt långkölen. Den durkliknande ply-
woodskivan under sittbunnen, som gör detta utrymme möjligt att nytt-
ja som ett stuvutrymme, perforerades med ett antal grova hål. Luckan
till detta stuvutrymme försågs med ett stort teakgaller. Med stängda
luckor var detta den ENDA väg som luft kunde ta sig in i ruffen.
I däck och rufftak endast utsugsventilatorer av typ elektrolux.
Skillnaden i temperatur mellan den svala uteluften och den uppvärmda
inneluften fick den senare att stiga, bilda ett undertryck och suga in av-
fuktad kalluft nedifrån kölskarpen (/-svinet). Därtill suger ventilatorerna,
utsatta för vindströmmen ut luft - och därmed in luft nedifrån kölen.
Systemet förutsätter att luckor hålls stängda för att inte störas.
När det gäller omsättning av luftvolym så kan detta system inte mäta
sig med galler i luckan och ett par doradeventilatorer. Det senare er-
bjuder dock ingen avfuktning.
Detta var ingen originalidé från farsans sida, utan exakt i överensstäm-
melse med vad en viss ingenjör Hugo Larsson förespråkade vid denna
tid, i artiklar i PX&TR och vid föreläsningar. Jag har för mig att denne
Larsson var elekroluxventilatorns uppfinnare.
Är det ett bra system? Inte så bra som Larsson hävdade. Han menade
att det rentav var ett bra sätt att hålla ett svalt klimat under däck i
tropiska förhållanden. Jag vet att det vid (svensk) hetta är effektivare
att ha så mycket öppet som möjligt. Avfuktningsaspekten då? Jo \"den
kalla väggens princip\" är väl ett faktum. Tillräckligt luftintag nattetid
tillgodosågs också.
Skulle jag själv göra mig besväret (det ganska lilla) att fixa det här på
min egen båt? Nja, det vet jag inte.
Rudi
Ventilation
Att ventilera en båt är inte helt lätt. Vissa av Albins båtar hade en ingjuten trumma som ledde in friskluft från akterdäck via kölsvinet för att där avfuktas. Själv har jag tillverkat en rostfri låda med vattenlås monterad i ankarboxen. Luften går sedan ut under förpikskojerna (under vattentanken), vidare till en solcellsdriven frånluftsfläkt (med uppladdningsbart batteri) placerad på toaletten. Har även en elektroluxventil över pentryt. Det största problemet brukar vara att få plats med trummor/slangar när man skall dra i en färdig inredning.
Magnus
Magnus
I Vegahandboken står en del om hur Vegans ventilation är ordnad. Det är f.ö. Hugo Larsson som konstruerat. Jag vet inte hur det fungerar i praktiken, men det finns ju helt klart en tanke bakom.
http://www.albinvega.co.uk/members/vegahandbook.pdf
Problemet med kalla väggens princip är väl under senhösten/förvintern då vattnet är varmare än omgivningen. Dvs någon kall vägg finns inte i slaget.
mvh Sven-Barry
http://www.albinvega.co.uk/members/vegahandbook.pdf
Problemet med kalla väggens princip är väl under senhösten/förvintern då vattnet är varmare än omgivningen. Dvs någon kall vägg finns inte i slaget.
mvh Sven-Barry
Du har en poäng där, Sven-Barry. Larson betonade skrovisoleringens
vikt, därför att med denna, kommer innertemperaturen, om så bara
med en person som värmekälla, att överstiga kylig yttertemperatur
och på så sätt driva luften uppåt-ut. Befinner sig ingen ombord har
man en båt med skral ventilation.
Rudi
vikt, därför att med denna, kommer innertemperaturen, om så bara
med en person som värmekälla, att överstiga kylig yttertemperatur
och på så sätt driva luften uppåt-ut. Befinner sig ingen ombord har
man en båt med skral ventilation.
Rudi
Visst Calle
En människas andedräkt eller en låga avger mer fukt än vad ren luft gör.
Ibland kan det emelllertid hända att folk lämnar båten vid bryggan utan
att allt är torrt under däck. Det är snarare möjligheten för dessa prylar
att torka, utan att en gubbe är där och vädrar och vänder på dem stup i
kvarten som detta gäller.
Rudi
En människas andedräkt eller en låga avger mer fukt än vad ren luft gör.
Ibland kan det emelllertid hända att folk lämnar båten vid bryggan utan
att allt är torrt under däck. Det är snarare möjligheten för dessa prylar
att torka, utan att en gubbe är där och vädrar och vänder på dem stup i
kvarten som detta gäller.
Rudi