Säkerhetslina för öppet hav

[Robin]

Jag seglar ju som en del kanske vet inte bara fritidsbåt, utan även skutor, och på skutorna avnänder vi selar på ett helt annat sätt, eftersom vi klättrar rätt mycket i riggen.

Men det jag vill säga är att när vi köpte nya selar härom året så fundrade vi mycke på vilken sort vi skulle ha, och efter att ha pratat en del med Actsafe, så fick vi veta att bröstkorgs modelen absolut itne får användas när det finns fallrisk, eller ja, de är helt enkelt inte godkända för att falla i, eftersom man knäcker ryggen redan vid ett ganska kort fall.
Så eftersom vi på skutorna har rätt stora fallrisker, så valde vi såklart att gå på riktiga klätterselar, alltså av ben-modellen. Dessa kan man utan att oroa sig nämvärt falla i, dock bör man ha en fallbroms oxå:)

emn då är ju frågan om man kan räkna det som ett fall att falla överbord? På skutorna tycker jag det, där det är troligt att selen tar emot innan vattnet gör det. Dock så köpte vi bara klätterselar, och 25 bröstkorgselar, tyvärr höll inte lla med mig( och så var det dyrare, ni vet hur tjörnbor är)

Men på en fritidsbåt så blir ju fallet mycket kortare, men vattnet gör nog ändå att det blir ett rejält ryck, och på så sätt vore det kanske bättre med bensele?
Själv är jag osäker på vilket som vore bäst,hamnar man helti vattnet så kanske bröstselen är bättre. Vad tror ni?
Dessutom så tycker jag nog att benselen är fruktansvärt myekt smidigare att använda, banden är inte i vägen på samma sätt, och de är bekvämare. Sen funakr det ju bra om man skulle behöva klättra, elelr hänga i selen nångång.

Vad gäller banden på däck, klart man ska ha platta band, obrutna (föredrar jag) från sittbrunn lagom långt fram på fördäck. Band skaver inte som en vajer hade gjort, och man kan trampa på den utan att den rullar. Tveksamt om det finns nån mening med att ha bandet från akterdäck till fördäck obrutet, om man inte har en massa däck runt sittbrunnen:)

Hade det inte vart smart, som någon skrev, att ha banden i mitten, så man blir kvar på däck även om man faller? Antingen mitt på ruffen, men då är de i vägen för alla luckor och svåra att komma åt från sittbrunn. Men vad sägs om att ha de invid ruffen, eller kanske på taket, längst ut så att säga?

Men Calle, varför snor du banden runt toppvanten? Känns som att det gör det mycket krångligare att ta sig fram... Inte så skert att behöva kroka om sig mitt uta på däck, visst man har vanten att hålla sig i, men ändå.

Som avslutning tänkte ja sticka ut hakan lite och säga att jag tycker att flytvästen är så gott som onödig så länge man är selad:)

//Robin

[Joflopp]

Fråga till Robin: Använder ni statiska eller dynamiska rep för säkring på skutorna, och hur hanterar ni slacket?

Förstår inte riktigt hur en bröstsele skulle vara farligare än en vanlig sele, båda är ju klätterselar. Det som är farligt är att använda statiska rep som vid fall ger enorma påfrestningar för kroppen. Behövs inte långa fall innan det kan bli ordentligt obehagligt.

Klättrare använder statiska rep ENBART för att firning, aldrig någonsin som säkringslina vid klättring.

[MiniMe]

Hej på er!
Jag vill också varna för att använda klätterhakar i båt.
Vi använde såna till centrumlyft av en TvåFyra, vikt c:a 300kg.
Efter en tid brast hakarna p.g.a. korrosionen i marin miljö och
båten föll lyckligtvis tillbaka i vattnet utan skador.

Vi använder uppblåsbara flytvästar med inbyggd sele,livlina med
franska offshorehakar och nylonband.
Glöm inte grenband!
Nylonbandet går mellan knaparna på bägge sidor av däcket.
Jag drar banden innanför vanten,eftersom de alltid trasslade med genuan
när de låg utanför.

Det känns betydligt tryggare att jobba på fördäcket med linan kopplad.
Det rör ju på sig en hel del därframme,även i måttlig havssjö.

hälsn.
Miwa

snack om brutna krokar, läste för ett tag sedan om en kille som tappades från en båt när den slog runt. Kroken som skulle hålla 2500kg brast! Besättningen hittade inte honom och letade länge innan de gav upp. Lyckligtvis var det varmare vatten och han vart upptäckt några dagar senare av ett fartyg.
Jag skulle säga att livselar bör vara av den bästa kvaliteten.

[chrise]

Klart man ska ha en riktig sele. Jag har inte funderat på benvarianten tidigare, men det tål att göras.
Vad gäller banden längs däck så tycker jag att de ska ha en eller flera fästpunkter på vägen, bl.a. för att du inte ska få upp för hög fart efter fallet innan det tar stopp. Väl framme vid \"arbetsplatsen\" bör man säkra i något fastare. För att det hala ska funka säkert bekvämt och bra bör linan i selen ha två ändar att haka i med, en längre och en kortare (fäster till selen på säg 1/3 -2/3).

/ Chris

[Herr Q]

För den som kanske inte inte riktigt är med på den här diskussionens giltighet i småbåtar, tänk så här:

Att arbeta på däck på en liten båt (alla våra) som hamnar i rejält upprörd sjö skulle kunna jämföras med att med vett och vilja klättra upp, via takluckan, på ett biltak för att krypa fram, öppna huven och kolla oljan i full fart, på en bil som kör i 70 km tim (= vind 15 m/s) och som körs av en förare med Petter Solberg som idol, på en kurvig och guppig väg (sjögång).

Den sortens livsele och krokar som man skulle vilja ha då, är ungefär lagom på en båt.

På min båt har jag linor riggade längs ruffsidan, fästa i U-bultar med rejäla brickor. Dessa nås enkelt från sittbrunnen och fungerar som \"extra grabbräcken\" - om man nu krafsar efter något att ta tag i. Mellan inre förtag och förstag går en ytterligare lina. Nackdelen är att man måste byta grepp om man skall arbeta vid förstaget, därför bör man ha dubbla hakar så man aldrig \"kopplar loss\". Mellan inre förstagsinfästningen och förtaget går en ytterligare lina. Längs relingen ligger de traditionella webbingbanden utlagda, när vädret så kräver. Dessa bör man ta in mellan gångerna, eftersom de påverkas av UV-ljus.



//HQ

[Gäst]

Många fallselar/yrkesselar har krokpunkten plasserad på ryggen,
mellan skulderbladen, vad händer då om man släpas efter båten,
jag tror/utan att veta, att det blir svårt att själv dra sig ombord!
jag tror på konventionella livselar.

Jag har platta band, som går från sittbrunn ända fram, det funkar bra!

sen vid jobb i masten;

Jag har maststeg så jag kan gå upp själv! Jag krokar ihop båtmanstolen/blöjmodell med livselen!
Sen har jag köpt ett sk glidlås
som jag fäster i spinnakerfallet. Spinnakerfallet fästs i däck, sen kan jag
klättra upp o ner samtidigt som glidlåset följer med....skulle jag ramla,
då får glidlåset en annan 'dragvinkel' och låser!
köpte detta av en firma i Uppsala som håller på med höghöjdsjobb.

[Robin]

Det beror på hur du menar med statiska linor, menar du fjädrande linor typ de elastiska band som en del bröstselar har, så är de inte dynamiska, de är bara elastiska för att inte trassla sig, eller bli kortare snarare.

Sen finns det ju linor som är mer eller mindre elastiska, men det handlar ju bara om några få procent, 10-15 kanske i en del. Men det gör föga skillnad när man faller. Dessutom så är det ju ingen som använder dyneema eller liknande i selar:)
Bromstfunktionen får man ju inte genom linan, utan antingen genom en broms runt tampen man säkrar selen i(när vi klättrar i masterna, samma system som klättrare) och dessutom så går linan i selen genom en speciell broms som släpper ut lite grann vid höga belastningar. Alltså på exakt samma sätt som bergs/väggklättare, även likadana selar.

NEJ, bröstkorgselar är inte klätterselar, och får inte ramlas i, då dör man med väldigt stor säkerhet. Då menar ja alltså de selar som bara sitter över bröstkorgen, utan grenband eller så, alltså såna som används oftast på båtar...

Vad gäller den där killen som gick överbord för att en krok som skulle klara 2500kilo, den kan ju knappast ha varit i bra skick den kroken, och om den hade varit det, och ändå gått av, ja, jag skulle ju inte vilja uppleva ett ryck på mer än 2500 kilo i en bröstsele(det var säkerligen en sådan han hade), då hade man dött flera gånger om:)

//Robin

[Joflopp]

NEJ, bröstkorgselar är inte klätterselar, och får inte ramlas i, då dör man med väldigt stor säkerhet. Då menar ja alltså de selar som bara sitter över bröstkorgen, utan grenband eller så, alltså såna som används oftast på båtar...
//Robin

Aaah... Jag blandade ihop bröstsele med kroppssele. My mistake. =)

[duckyours]

Jag har ännu inte provat denna idé i praktiken, men det ska jag så fort tillfälle ges. Min tanke är att dra ankarolinan från akterknap SB till knap på fördäck, till akterknap BB. Hur den ska dras på däck dvs utanför eller innanför vant har jag ej tagit ställning till utan det får lösas på plats. Dessutom funderar jag på att fästa öglor i sittbrunn att kroka sig i.

Detta tycker jag skulle va smidigt...
/ Anders

[Brendan]

Jag skulle tänka mig för både en och två gånger, innan jag använde ankorolinan som jäckband (jack stay). Bättre är att sy eller låta sy ett avpassat band, gärna i svart polyester.

Jag har gjort så här:

Polyesterband med en sydd ögla i varje ända.

Den ena öglan träs över babords aktre förtöjningsknap och dras längs skarndäck och fördäck runt styrbords främre förtöjningsknap och korsas över till babords främre förtöjningsknap. Bandet dras akterut över fördäck och styrbords skarndäck, varefter öglan träs över styrbords aktre förtöjningsknap.

Det är viktigt att jäckbandet har exakt rätt längd och att öglorna är lagom trånga, så att de träs på med viss svårighet.

Denna moderna variant av jäcklina har fördelar framför vajer genom att den har en viss eftergivlighet och inte är lika riskabel att gå på.

[NO-TOOL]

Jag skulle tänka mig för både en och två gånger, innan jag använde ankorolinan som jäckband (jack stay). Bättre är att sy eller låta sy ett avpassat band, gärna i svart polyester.

Jag har gjort så här:

Polyesterband med en sydd ögla i varje ända.

Den ena öglan träs över babords aktre förtöjningsknap och dras längs skarndäck och fördäck runt styrbords främre förtöjningsknap och korsas över till babords främre förtöjningsknap. Bandet dras akterut över fördäck och styrbords skarndäck, varefter öglan träs över styrbords aktre förtöjningsknap.

Det är viktigt att jäckbandet har exakt rätt längd och att öglorna är lagom trånga, så att de träs på med viss svårighet.

Denna moderna variant av jäcklina har fördelar framför vajer genom att den har en viss eftergivlighet och inte är lika riskabel att gå på.

Och så här ser dom ut om man vill köpa: http://www.poly.se/shared/produkter/037.htm

I mitt förra inlägg relaterade jag till ISAF Safety rules. Har inte hittat någon svensk översättning. Dom finns i alla fall på norska. Det är väl egentligen Kategori 1 och 2 som är relevanta för dom flesta av oss. För kappsegling från Oslofjordområdet til Danmark (Hovdan Skagen Race) och WatskiSkagerrak2Star är det Kategori 2 som gäller.

Ett par gånger har jag haft säkerhetskontrollörer ombord. Det har varit positivt för då har vi också diskuterat förbättringar och jag har fått en bättre förståelse för hur och varför vissa regler är som dom är. Exempelvis skulle jag förklara hur jag ville arrangera et nödroder. Eller en så enkel grei som at borra hål i handtaget till den manuella länspumpen, och fästa med en tamp.

Jag ser at i Gotland Runt håller det med Kategori 3. Det är kanske en ekonomisk avvägning? I så fall heltokigt enl. min åsikt.

Bekanta er med dom två nämda kategorierna. Här finns det mycket som är bra, och kanske nytt för en del? Länk till ISAF Offshore Special Regulations: http://www.sailing.org/default.asp?Menu ... sFnNoxKWtu [/url]

[Gäst]

Hej på Er

There are a lot of interesting things, on this thread.