Seawolf, du skrev för ett bra tag sen om en kompis du hade som skulle bygga en ny köl till sin båt, när vi diskuterade hur jag skulle göra med köl till min båt.
Din kompis skulle göra fenan i plast ochj en blybulb, om ja inte minns fel.
Det hade vart intressant att veta hur det gick med den kölen.
Jag har som sagts tidigare funderat kring möjligheten att göra svetsa en kölfena i rostfritt stål och gjuta en bulb i bly, då för att få ner tyngdpunkten så att man kan minska kölvikten, samt att man kan göra en tunnare, bättre formad fena, med en trimfena i bakkant dessutom om man vill.
Jag har mer eller mindre avfärdat den iden tidgare med anledningen att ja inte själv kan svetsa, och inte har haft möjlighet att göra delarna själv.
Men, nu jobbar jag ju på ett företag där vi kan byga det mesta i stål, jag har hand om vattenskärmaskinen, och har blivit lovad hjälp med att valsa plåt och svetsa, samt att han som då skulle hjälpa mig har kontakter genom vilka vi kan få tag på bly billigare, vad det verkar.
Då täntke ja mig en ihålig stålfena, byggd runt ett antal starka balkar, med ett par spryglar svetsa på, i längdskeppseriktningen, och sedan svetsa på valsade plåtar på sidorna. Sen bulben gör man antingen en gjutform till, och gjutar fast blyet runt botten på fena med samma teknik som på AIE 35(Performance 35). Eller så kan man för att minska påverkan av dålig gjutning/bly bygga bulben på samma sätt som fenan, ett ihåligt skal av rostfritt som an fyller med bly. Vad tror ni om det?
Man skulle ju dessutom kunna använda´en del av fenan som vattentank, den får ju en volym på åtminstone 150-250 liter.
Nosen på bulben kan man ju dessutom gör i gummi, och få lite krockdämpning:)
Vad tror ni om ett sådant bygge? Tror att det skulle spara mig en rejäl slant bortsett från de med största sannolikhet förbättrade seglingegenskaperna:)
Mvh Robin
Seawolf, hur gick det med din kompis köl?
-
Robin
Glömde en grej
En annan fördel med att göra kölöen på ovanstående sätt är att den kommer bli så symetrisk som vattenskärmaskinen tillåter, altså inom någon halv millimeter fel:) Slå det med spackel:) Visst, lite kan det säkert skeva när man svetsar, men styrbord och babordsidan kommer ändå att vara väldigt lika tack vare spryglarna:)
-
Håkan kråkan
Kompisens köl
Bulbformen är klar och kan nog lånas ut. Men kölsvärdet blev alldeles för dyrt att bygga med de offerter vi fick in.
Kompisen ville åstadkomma två saker: Lägre totalvikt med ungefär samma tyngdpunktsläge som innan, samt att lätta fören lite grann. Därför denna typ av ny köl.
Så det blev en motorsågslösning i stället. Bara lite, men troligen lite till i vår.
Man sågar då ut fyrkantiga hål i blykölens övre främre del, och lägger igen dessa hål med hårdplastspackel...
Kompisen ville åstadkomma två saker: Lägre totalvikt med ungefär samma tyngdpunktsläge som innan, samt att lätta fören lite grann. Därför denna typ av ny köl.
Så det blev en motorsågslösning i stället. Bara lite, men troligen lite till i vår.
Man sågar då ut fyrkantiga hål i blykölens övre främre del, och lägger igen dessa hål med hårdplastspackel...
-
Robin
Kölen
Okej, så han har en bulbform, trevligt:) Synd att det blev för dyrt med svärdet. Hur skulle det byggas då? Du pratade omplast när vi talade om det sist.
Jo, Calle, visst hade det vart fint med en köl i kolfiber eller så, men det är inte billigt:) kevlar skulle funka, men det är ju mer eller mindre lika dyrt. Sen tillkomemr plasten, lämpligtvis då epoxi, och då blir det väldigt dyrt. Sen är det en jäkla massa arbeta att forma distans materialet, som är rätt dyrt det med, till en vettig fena. Sen att laminera det, ja det tar en jäkla tid det med.
Glasfiber/polyester skulle kasnke funka, men det tror jag skulle bli tyngre än en fena i stål.
Stålfenan behöver inte bli så himla tung, jag skall rita(räkna på det i veckan, men ja tror att man skulle få gå på kolfiber för att få den lättare. Men då med nackdelen att kolfiber inte är så himla slitstarkt, skulle kunna spricka vid en grundstötning,
Stål är dessutom lättare att beräkna, och det är betydligt mindre risk för defekter i tillverkningen. Sen går tilverkninge många gånger fortare, eftersom ja skär ut alla delarna i vattenskäraren, sen är det \"bara\" att sätta ihop den.
Dessutom är det inte så att vi bygger en kappseglingsbåt, så de få kilon man skulle kunna spara på kölsvärde har ingen so m helst beydelse, men att spara en 8-900 kilo, det gör skillnad. Och kan man då göra en kölfena i stål som då blir rätt slitstark och hållbar, gansk billig, och snabbbyggd, ja det känns lockande:)
Läste förövrigt nyss några inlägg i ungefär samma ämne på Maringuiden, där nämns bland annat ett bra förlag på hur man kunde skaffa sig bly, genom att få tag på en båt som är så risig att man får den mer eller mindre, med blyköl såkart, och sen bara ta blyt:)
Vad tror ni om tanken med att ha tankar i kölen då? Även det nämndes på Maringuiden, där var en som tänkte ha diesel i kölen. Och varför inte?
Ser ni några nackdelar med det?
Har man vatten i kölen så får man ju nackdelen att det skulle frysa när man ligger i på vintern, och att det blir lika varmt som omgivande vatten, i tropikena är det kanske inte så skoj med 29 gradigt dricksvatten... Så det vore kanske smartast att ha diseln där. Det går ju att göra en inspektions lucka i kölen, så man kan göra rent ibland, med båten på land så klart:)
Ha en trevlig kväll:)
Jo, Calle, visst hade det vart fint med en köl i kolfiber eller så, men det är inte billigt:) kevlar skulle funka, men det är ju mer eller mindre lika dyrt. Sen tillkomemr plasten, lämpligtvis då epoxi, och då blir det väldigt dyrt. Sen är det en jäkla massa arbeta att forma distans materialet, som är rätt dyrt det med, till en vettig fena. Sen att laminera det, ja det tar en jäkla tid det med.
Glasfiber/polyester skulle kasnke funka, men det tror jag skulle bli tyngre än en fena i stål.
Stålfenan behöver inte bli så himla tung, jag skall rita(räkna på det i veckan, men ja tror att man skulle få gå på kolfiber för att få den lättare. Men då med nackdelen att kolfiber inte är så himla slitstarkt, skulle kunna spricka vid en grundstötning,
Stål är dessutom lättare att beräkna, och det är betydligt mindre risk för defekter i tillverkningen. Sen går tilverkninge många gånger fortare, eftersom ja skär ut alla delarna i vattenskäraren, sen är det \"bara\" att sätta ihop den.
Dessutom är det inte så att vi bygger en kappseglingsbåt, så de få kilon man skulle kunna spara på kölsvärde har ingen so m helst beydelse, men att spara en 8-900 kilo, det gör skillnad. Och kan man då göra en kölfena i stål som då blir rätt slitstark och hållbar, gansk billig, och snabbbyggd, ja det känns lockande:)
Läste förövrigt nyss några inlägg i ungefär samma ämne på Maringuiden, där nämns bland annat ett bra förlag på hur man kunde skaffa sig bly, genom att få tag på en båt som är så risig att man får den mer eller mindre, med blyköl såkart, och sen bara ta blyt:)
Vad tror ni om tanken med att ha tankar i kölen då? Även det nämndes på Maringuiden, där var en som tänkte ha diesel i kölen. Och varför inte?
Ser ni några nackdelar med det?
Har man vatten i kölen så får man ju nackdelen att det skulle frysa när man ligger i på vintern, och att det blir lika varmt som omgivande vatten, i tropikena är det kanske inte så skoj med 29 gradigt dricksvatten... Så det vore kanske smartast att ha diseln där. Det går ju att göra en inspektions lucka i kölen, så man kan göra rent ibland, med båten på land så klart:)
Ha en trevlig kväll:)
Kölfunderingar
Hej,Robin!
Tycker att du har tänkt igenom din kölkonstruktion mycket bra,utifrån det
material du har valt d.v.s. stål och bly.
Att vattenfylla kölens övre ihåliga partier,har fördelen att det yttre vatten trycket utjämnas.Därmed bibehålles den tänkta profilen mkt bättre.
Vattentryckets kraft ska inte underskattas!
Det här fenomenet kan man studera på TvåFyran som har en ihålig
köl med lösa invändiga blytackor.
Man vattenfyller alltid en TvåFyra-köl efter sjösättning för att kölsidorna
ej ska tryckas ihop.
På en stålköl undviker man naturligtvis detta med lämplig dimensionering.
Lycka till!
hälsn.
Miwa
Tycker att du har tänkt igenom din kölkonstruktion mycket bra,utifrån det
material du har valt d.v.s. stål och bly.
Att vattenfylla kölens övre ihåliga partier,har fördelen att det yttre vatten trycket utjämnas.Därmed bibehålles den tänkta profilen mkt bättre.
Vattentryckets kraft ska inte underskattas!
Det här fenomenet kan man studera på TvåFyran som har en ihålig
köl med lösa invändiga blytackor.
Man vattenfyller alltid en TvåFyra-köl efter sjösättning för att kölsidorna
ej ska tryckas ihop.
På en stålköl undviker man naturligtvis detta med lämplig dimensionering.
Lycka till!
hälsn.
Miwa
Tack Miwa
Tackar både för crediten, men framförallt för att du upplyste mig om något jag inte tänkt särskilt mycket på, det hyrdostatiska trycket på kölens sidor. Det är inte att förglömma:) Där har u klart du tankar i kölen en stor fördel, annars får man ju antingen göra kölens sidor lite starkare, eller fylla den med havsvatten. Om man fylller kölen med vatten, blir den egentlgien tyngre då? Kölen skulle ju knappast flyta i vilket fall, men dess inneslutna massa måste ju bli större, så dess tröghete borde öka, men ökar verkligen det rätande momentet, om man räknar med att fenan inte flyter i vilket fall. Vatten väger ju lika mycket som det utanför.. Hm ,det är nog natt nu, kanske därför ja inte orkar komma på hur det blir:)
//Robin
//Robin
Versionen kölblad av stål skulle tillverkas så här, all plåt höghållfast syrafast:
En övre fästplåt med rätt profil i c:a 30 mm tjock, med fastsvetsade genomgående kölbultar.
En undre fästplåt med rätt profil för att fästa blybulben i. Gängade hål för att bulta dit blybulben underifrån.
Främre stång c:a 40 mm diameter för att ge rätt framkantsradie.
Akterkant köl c:a 10 mm tjock
Sidoplåtar, enkelkrökta, 6 mm
c:a 5 vertikala skott i 6 mm plåt
Man bygger sen kölen uppochned, och börjar med topplåten, framkant/bakkant och de vertikala skotten.
Sen svetsar man dit sidoplåtarna i topplåt, fram och bakkant. Sen svetsas sidoplåtar mot skotten där man komer åt. På ställen man inte kommer åt, kompletteringssvetsar man genom att först skära små slitsar genom sidoplåten mitt för skotten, och sen svetsa igen dessa slitsar så det fäster även i skotten.
Sist svetsas bottenplåten fast, där behöver man bara fästa i periferin.
Skulle man i stället välja glasfiberarmerad plast, så bör man räkna med att bygga upp sidorna till minst 30 mm tjocklek med diagonallagd riktad väv. I det fallet bör man välja geomgående kölbultar som blir rejält inplastade utmed hela sin längd, och som sticker ned genom blybulben som alltså får ha rejäla försänkningar för muttrar underifrån. Man måste dessutom lösa behovet av skott på ett bra sätt....
En övre fästplåt med rätt profil i c:a 30 mm tjock, med fastsvetsade genomgående kölbultar.
En undre fästplåt med rätt profil för att fästa blybulben i. Gängade hål för att bulta dit blybulben underifrån.
Främre stång c:a 40 mm diameter för att ge rätt framkantsradie.
Akterkant köl c:a 10 mm tjock
Sidoplåtar, enkelkrökta, 6 mm
c:a 5 vertikala skott i 6 mm plåt
Man bygger sen kölen uppochned, och börjar med topplåten, framkant/bakkant och de vertikala skotten.
Sen svetsar man dit sidoplåtarna i topplåt, fram och bakkant. Sen svetsas sidoplåtar mot skotten där man komer åt. På ställen man inte kommer åt, kompletteringssvetsar man genom att först skära små slitsar genom sidoplåten mitt för skotten, och sen svetsa igen dessa slitsar så det fäster även i skotten.
Sist svetsas bottenplåten fast, där behöver man bara fästa i periferin.
Skulle man i stället välja glasfiberarmerad plast, så bör man räkna med att bygga upp sidorna till minst 30 mm tjocklek med diagonallagd riktad väv. I det fallet bör man välja geomgående kölbultar som blir rejält inplastade utmed hela sin längd, och som sticker ned genom blybulben som alltså får ha rejäla försänkningar för muttrar underifrån. Man måste dessutom lösa behovet av skott på ett bra sätt....
-
Gäst
250 kg lyftkraft
Kölen bör fyllas, om inte annat med vatten. Du får en lyftkraft som ungefär blir lika stor i kilo som antalet liter vatten du trycker undan. D.v.s. har du ett hålrum på 150-250 liter har du ungfär 150-250 kg lyftkraft i kölen. Notera att det är lyftKRAFT. För att få det krängande momentet måste du multiplicera med avvikelsen från midskeppslinjen, d.v.s. det är naturligtvis värst då båten krängs maximalt och är ungefär noll då båten inte kränger någonting. Låter kanske lite otäckt, men å andra sidan är ju det rätande momentet från bulben också maximalt då båten lutar maximalt. Jag vet inte hur mycket din bulb väger, men 250 kg lyftkraft bör man nog ta hänsyn till då bulben dimensioneras...
Fylla kölen, lyftkraft
Du får nog samtidigt tänka på att kölfenan kommer att vända säkerligen runt 100kg, mer kanske, det har ja inte räknat på än. Men den vikten får man ju självklart dra bort vid beräkningen av lyftkraften. Och självklart även vid beräkningen av bulbens vikt. Bulben kommer antagligen väga runt 1,5 till 2ton. Orginalkölen har en volym på ganska så exakt 2700kg bly/ 11(blyts specifika volym) vilket blir 245 liter. Vårt kölsvärd skall bli betydligt smalare, iaf i nedre delen, för att minska vattenmotståndet, så volymen blir med all säkerhet under 200 liter. Dessutom tänker vi nog använda en del av kölens volym till diseltank. Då kommer den nog inte flyta, i värsta fall gjuter vi i lite bly i botten av svärdet, eller kanske fyller botten med vatten.
Fyller man med vatten(eller diesel) slipper man ju desstuom det hydrostatiska trycket på kölsidorna...
//Robin
Fyller man med vatten(eller diesel) slipper man ju desstuom det hydrostatiska trycket på kölsidorna...
//Robin