beväxningsskydd av propeller
beväxningsskydd av propeller
Har på de senaste båtarna haft tvåbladiga folding i brons, och har testat följande
- Högglanspolera (jag gillar att putsa, så tro mig - det var blankt)
- Måla med Prop-o-drev (enligt instruktionerna med grundfärg först)
- Tusch, vilket skulle funka enligt vissa av hamnens \"experter\"
- Polera och insmord med Winchfett
Resultaten var blandade, men ingen metod var 100%.
På den enbart polerade propellern växte det ganska mycket i slutet av säsongen. Mest tulpaner - det lär gå att bättra på resultatet genom att strunta i offeranoderna. Men skall jag välja mellan pest o kolera så tar jag hellre lite beväxning än att propellern sakta \"äts upp\" av korrision.
Winchfettet (så länge det satt kvar) verkade avskräcka tulpanerna, men istället var det nåt annat marint djur som bosatte sig och byggde upp en kalkhaltig beläggning - ca 2mm tjock och \"fårig\", som en tvättsvamp i strukturen ungefär.
Tusch funkade inte alls, eller så hade jag fel slags tusch...
Prop-o-drev färg funkade sådär. En del tulpaner, men istället massor av små blåmusslor som bosatte sig inne i drevets kylkanal. Hittade tom musslor uppe i sjövattenfiltret i motorrummet!
Vad har ni för erfarenheter???
- Högglanspolera (jag gillar att putsa, så tro mig - det var blankt)
- Måla med Prop-o-drev (enligt instruktionerna med grundfärg först)
- Tusch, vilket skulle funka enligt vissa av hamnens \"experter\"
- Polera och insmord med Winchfett
Resultaten var blandade, men ingen metod var 100%.
På den enbart polerade propellern växte det ganska mycket i slutet av säsongen. Mest tulpaner - det lär gå att bättra på resultatet genom att strunta i offeranoderna. Men skall jag välja mellan pest o kolera så tar jag hellre lite beväxning än att propellern sakta \"äts upp\" av korrision.
Winchfettet (så länge det satt kvar) verkade avskräcka tulpanerna, men istället var det nåt annat marint djur som bosatte sig och byggde upp en kalkhaltig beläggning - ca 2mm tjock och \"fårig\", som en tvättsvamp i strukturen ungefär.
Tusch funkade inte alls, eller så hade jag fel slags tusch...
Prop-o-drev färg funkade sådär. En del tulpaner, men istället massor av små blåmusslor som bosatte sig inne i drevets kylkanal. Hittade tom musslor uppe i sjövattenfiltret i motorrummet!
Vad har ni för erfarenheter???
-
Gunnar S
Jag kör med polering.
Eftersom jag har en flöjlande MaxProp behöver den fettas in då och då och tar dessutom utpressat fett och fettar in propellern efter polering.
Jag har inga direkta problem med beväxning - efter 12 mån i vattnet (båten ligger i året runt) i Sthlmstrakten har jag några små tulpaner och en del små \"kalkkluttar\", säkert något kryp jag inte känner till namnet på.
Under den långsegling jag gjorde nyligen var det ungefär 6 månader mellan torrsättningarna och hade då en del lätt beväxtning av något \"skäggliknande\" samt en del små tulpaner och pyttesmå musslor (att dom inte blir yra och byter bostad...) Men då gick seglingen i Atlanten och Medelhavet.
Så jag tycker att polering är klart godkänt. Men jag föreställer mig att olika propellrar har olika bronslegeringar - och olika förutsättningar för beväxtning.
Eftersom jag har en flöjlande MaxProp behöver den fettas in då och då och tar dessutom utpressat fett och fettar in propellern efter polering.
Jag har inga direkta problem med beväxning - efter 12 mån i vattnet (båten ligger i året runt) i Sthlmstrakten har jag några små tulpaner och en del små \"kalkkluttar\", säkert något kryp jag inte känner till namnet på.
Under den långsegling jag gjorde nyligen var det ungefär 6 månader mellan torrsättningarna och hade då en del lätt beväxtning av något \"skäggliknande\" samt en del små tulpaner och pyttesmå musslor (att dom inte blir yra och byter bostad...) Men då gick seglingen i Atlanten och Medelhavet.
Så jag tycker att polering är klart godkänt. Men jag föreställer mig att olika propellrar har olika bronslegeringar - och olika förutsättningar för beväxtning.
saltare vatten
Jag ligger på västkusten (GBG) och salthalten gör att tulpaner o blåmusslor trivs extra bra... 
Re: saltare vatten
Ett litet offer för att slippa grodhavetHans skrev:Jag ligger på västkusten (GBG) och salthalten gör att tulpaner o blåmusslor trivs extra bra...
Mina 2 senaste båtar har legat relativt stilla och trots att Helsingborg har relativt salt vatten har propellarna klarat sig helt utan beväxning. Skrovet och propelleraxeln var dock fulla med tulpaner
/Dan
fundering....
En liten fundering som säkert inteär helt politiskt korrekt...
Vi får inte ha färger som avger metaller (typ koppar och zink), men än är det ingen militant trädkramare som velat förbjuda oss att använda offeranoder - som ju bevisligen \"löser upp sig\" i vattnet.
När kommer nån på idén att sälja zinkbaserad färg som \"flytande offeranod\" - borde väl funka om man målade på zinket på propellern/axeln istället för att skruva fast det...
Jag tänker inte testa, men man kan ju alltid leka med tanken
Vi får inte ha färger som avger metaller (typ koppar och zink), men än är det ingen militant trädkramare som velat förbjuda oss att använda offeranoder - som ju bevisligen \"löser upp sig\" i vattnet.
När kommer nån på idén att sälja zinkbaserad färg som \"flytande offeranod\" - borde väl funka om man målade på zinket på propellern/axeln istället för att skruva fast det...
Jag tänker inte testa, men man kan ju alltid leka med tanken
Axelanoden var bara till ca 20 % förbrukad. Värre var det med anoden till kylskåpskylningen, den var förbrukad till ca 70 %. Jag skulle helst vilja vara utan den pga vattenmotståndet men jag vågar inte då den förbrukas av en anledning.Calle C skrev:Dan
Hur såg din anod ut vid upptaget?
Troligtvis har legeringen jättestor betydelse.
Skulle tro att propellrar med mer koppar i sig klarar sig bättre.
/Dan
Skall kolla läget men propellern är fin som tusan.Calle C skrev:Dan
De år min anod satt kvar..., var ungefär hälften förbrukad.
Jag uppskattar grovt att en anod bör räcka två säsonger.
Det kan vara så att din anod har haft mindre bra kontakt och att din propeller därför har klarat sig bättre. Bara en tanke
/Dan
Offeranoder och beväxning
Kopparjoner skyddar mot beväxning. Eventuellt kan en polerad bronspropeller avge tillräckligt med såna annars får man måla den med bottenfärg. Om bottenfärgen är kopparbaserad avger den kopparjoner, och lite lättare än vad bronset gör.
MEN, och det är det tankeväckande:
Om du sätter dit en offeranod på axel-propeller, så kommer den att blockera kopparjonerna från att komma ut i vattnet och det kommer att växa gudomligt fint. Det spelar ingen roll om du polerat aldrig så mycket. Ta en sväng på varvet så kommer du att upptäcka att axlar och propellrar ofta är mest bevuxna av allt, medan stödbocken av metall som är elektriskt isolerad från offeranoden, är obevuxen fast den sitter några mm från axeln.
http://www.batteknik.se/prop/propelleraxel.jpg
En bronspropeller / syrafast axel som inte är i metallisk kontakt med något annat ombord behöver ingen offeranod, för sådan brons som bra propellrar görs av ligger rätt nära 'passivt' syrafast stål (alltså sådant där syre kommer åt ytan tillräckligt bra). De kivas inte nämvärt galvaniskt med varandra. Varken syrafast stål eller brons, enskilt eller tillsammans i havsvatten, korroderar märkbart om de inte utsätts för ännu ädlare elektroder som de också är elektriskt förbundna med. Vill man hindra den minimala kopparjonavgången från propellern målar man den med kopparfärg, så jonerna tas därifrån i stället.
Jag kan visa bild på en bronsfoldingpropeller som suttit c:a 15 år på en Ballad jag hade, utan offeranod. Bilden togs precis innan jag sålde propellern (efter motorbyte) till en nöjd ägare. Den var då helt korrosions- och glappfri. Men, jag hade målat den med kopparfärg varje år, så eventuell kopparjonavgång skedde från färgen.
http://www.batteknik.se/prop/foldingpropeller.jpg
Om man av olika skäl (okunnighetsångest, tradition, S-drev av aluminium) har kvar zinkanoden, och propellern är i metallisk kontakt med axeln (gäller ej ALCO-metallers tvåbladiga folding) så bör man måla propellern med samma specialbottenfärg för aluminiumdrev som man måste ha till själva drevet, där beväxningsskyddet inte är baserat på avgång av metalljoner.
MEN, och det är det tankeväckande:
Om du sätter dit en offeranod på axel-propeller, så kommer den att blockera kopparjonerna från att komma ut i vattnet och det kommer att växa gudomligt fint. Det spelar ingen roll om du polerat aldrig så mycket. Ta en sväng på varvet så kommer du att upptäcka att axlar och propellrar ofta är mest bevuxna av allt, medan stödbocken av metall som är elektriskt isolerad från offeranoden, är obevuxen fast den sitter några mm från axeln.
http://www.batteknik.se/prop/propelleraxel.jpg
En bronspropeller / syrafast axel som inte är i metallisk kontakt med något annat ombord behöver ingen offeranod, för sådan brons som bra propellrar görs av ligger rätt nära 'passivt' syrafast stål (alltså sådant där syre kommer åt ytan tillräckligt bra). De kivas inte nämvärt galvaniskt med varandra. Varken syrafast stål eller brons, enskilt eller tillsammans i havsvatten, korroderar märkbart om de inte utsätts för ännu ädlare elektroder som de också är elektriskt förbundna med. Vill man hindra den minimala kopparjonavgången från propellern målar man den med kopparfärg, så jonerna tas därifrån i stället.
Jag kan visa bild på en bronsfoldingpropeller som suttit c:a 15 år på en Ballad jag hade, utan offeranod. Bilden togs precis innan jag sålde propellern (efter motorbyte) till en nöjd ägare. Den var då helt korrosions- och glappfri. Men, jag hade målat den med kopparfärg varje år, så eventuell kopparjonavgång skedde från färgen.
http://www.batteknik.se/prop/foldingpropeller.jpg
Om man av olika skäl (okunnighetsångest, tradition, S-drev av aluminium) har kvar zinkanoden, och propellern är i metallisk kontakt med axeln (gäller ej ALCO-metallers tvåbladiga folding) så bör man måla propellern med samma specialbottenfärg för aluminiumdrev som man måste ha till själva drevet, där beväxningsskyddet inte är baserat på avgång av metalljoner.
Hej Seawolf
Tack för ditt inlägg.
Jag har som sagt provat det mesta. Ett återkommande problem vid mina ytterst ovetenskapliga försök är färgapplicationen, Jag har provat kopparbaserad färg, zinkfärk, drevfärg va f..n det nu är osv.
Problemet är att färgen har losnat till största del inom ett par veckor trots slipning, primning etc.
Tack för ditt inlägg.
Jag har som sagt provat det mesta. Ett återkommande problem vid mina ytterst ovetenskapliga försök är färgapplicationen, Jag har provat kopparbaserad färg, zinkfärk, drevfärg va f..n det nu är osv.
Problemet är att färgen har losnat till största del inom ett par veckor trots slipning, primning etc.
Calle
Se gla ut
Se gla ut
offeranode
Da jeg tok opp båten for første gang i sommer oppdaget jeg at det ikke var noen anode på akslingen. Men det var nå heller ikke noe særlig korrosjon som jeg kunne se. Så...satte ingen anode på heller.
Får nå følge med på hva som skjer fremover.
Når det er sagt var propellen dekket av rur (tulipaner)...
Får nå følge med på hva som skjer fremover.
Når det er sagt var propellen dekket av rur (tulipaner)...
-
Gäst
Att färgen lossanr kan bero på att du har ett galvaniskt element som gör att all färg kastas av ytan. Tillämpar du "Bonding"?Calle C skrev:Hej Seawolf
Tack för ditt inlägg.
Jag har som sagt provat det mesta. Ett återkommande problem vid mina ytterst ovetenskapliga försök är färgapplicationen, Jag har provat kopparbaserad färg, zinkfärk, drevfärg va f..n det nu är osv.
Problemet är att färgen har losnat till största del inom ett par veckor trots slipning, primning etc.
Eller att du har landström där skyddsjord ger obalansspänning som ger läckström ut i propellern via motorminus
Eller att du har någon annan 12V läckström som passerar propellern. Detta kan ske via koldamm i kollektorn till pumpmotorer där minus är i förbindelse med vatten och bordsförskruvningar.
Man kommer nära idiotsäkerhet genom att införa tvåpolig motorhuvudbrytare att bryta i hamn så att paketet:
motor, motorinstrument, backslag, propeller/axel (eller drev), bränsletankmätsystem, bränsletank och bränslepåfyllningsbeslaget
bara är förbundna till varandra, men absolut inte med varken + eller - till något annat i hela båten, inklusive batteriplus och batteriminus, skydddsjord, köl, andra förskruvningar, antennjordar etc.