På tal om del 3
På tal om del 3
segla in i Byxelkrok som enligt GPS:en skulle finnas 1 NM ostvart i dimman.
Vi spanade förgäves in mot land och först när ekolodet visade 2 meter under kölen anade vi Ölands konturer, detta samtidigt som vi nästan seglade över styrbordspricken som markerade inloppet till Byxelkrok hamn. Vi befann oss alltså ca 100 m utanför piren och såg ingenting av hamnen. Att segla in denna otympliga båt utan att ens fått öva med motor var spännande, speciellt när man inte såg mer än ca 10 m framför båten...! Vi skämtade om att det var tur att vi hade en bra försäkring och vi tyckte båda att detta skulle bli mycket intressant, vi har hittat på mycket ihop genom åren men detta kunde nog bli riktigt rekord illa om det skulle gå fel. Således kom vi seglande med halvind för genua och insåg att vi redan var i hamnen ! Snabbt rullade vi in Genuan och såg att vi seglade längs en stor fiskebåt som vi gissade låg förtöjd långsides mot en kaj. Mycket riktigt, när fiskebåtens akter var passerad dök det upp en fin betong kaj att glida in mot. När vi hade 2 meter kvar gick båten på grund, vilket vi räknat med kunde inträffa. Den ostliga vinden på ca 10m/s pressade oss genom sandbanken och vi kunde lägga till snyggt längs kajen i Byxelkrok hamn.
Känslan att gå av båten var mycket befriande och jag kände att jag var tvungen att gå och lägga mig. Min hjärna fungerade inte alls eftersom jag inte sovit ordentligt på över en vecka samt ansträngt mig rejält de sista 12 h. Somnade ganska direkt ....
Dag 5:
Efter att ha sovit från klockan 08:00 till 17:00 utan att vakna var vi som nya människor, frånsett det att vi var ömma i kroppen och rejält skitiga. Eftersom detta var en måndag och att det borde finnas en bensinstation någonstans i Byxelkrok satsade vi på att springa iväg och köpa ett nytt batteri samt ett par startkablar. Detta för att vi inte råka ut för samma sak igen. Under tiden vi gick mot den mack som enligt skylten skulle ligga 1 kilometer från hamnen, passade jag på att påminna Ted om att jag vid avfärd hemmifrån Råå ville ta med ett extra batteri eftersom \" man aldrig vet vad som händer \" och att Ted sa att det inte skulle behövas med 560 Ah i båtens batteribank. Han erkände att han funderat på detta relativt ofta då han låg och kopplade batterier i motorummet under nattens något turbolenta segling. Ted kopplade ( utanför öland ) förbrukningsbatterierna till startmotorn med återigen endast ett reläklick som resultat…..
När vi gått minst 3 kilometer vände vi eftersom vi uppenbart måste ha gått fel, det stod ju 1 kilometer på skylten. När vi gick tillbaks mot hamnen kom vi överens om att inte stressa livet ur oss för att till varje pris komma hem enligt tidsplanen. Vi kom fram till att vi skulle ha båten i bra skick innan vi kastade loss och seglade mot Råå hamn. Det vore dumt att göra något annat. Dessutom måste man passa på att njuta lite av livet eftersom vardagen därhemma sällan bjöd på \"äventyr\" likt denna resa.
Ringde hamnkaptenen och fick tillgång till dusch och toalett. Tyvärr var vattnet och elen på vår brygga avstängd och att flytta båten var inget alternativ eftersom vi inte hade en fungerande motor samt att vi gick på grund i den riktning bryggan med el och vatten fanns. En lokal dykbåts ägare var vänlig nog att erbjuda oss bogsering över till andra sidan hamnen men jag tackade nej eftersom han luktade sprit. Ingen höjdare att överlämna sig i en full båtägares händer ....
Det blev m.a.o ingen batteriladdning den natten men dock ett rejält mål mat i hamnrestaurangen, efter all köttsoppa vi ätit var maten vi fick nu rena drömmen !
Vi spanade förgäves in mot land och först när ekolodet visade 2 meter under kölen anade vi Ölands konturer, detta samtidigt som vi nästan seglade över styrbordspricken som markerade inloppet till Byxelkrok hamn. Vi befann oss alltså ca 100 m utanför piren och såg ingenting av hamnen. Att segla in denna otympliga båt utan att ens fått öva med motor var spännande, speciellt när man inte såg mer än ca 10 m framför båten...! Vi skämtade om att det var tur att vi hade en bra försäkring och vi tyckte båda att detta skulle bli mycket intressant, vi har hittat på mycket ihop genom åren men detta kunde nog bli riktigt rekord illa om det skulle gå fel. Således kom vi seglande med halvind för genua och insåg att vi redan var i hamnen ! Snabbt rullade vi in Genuan och såg att vi seglade längs en stor fiskebåt som vi gissade låg förtöjd långsides mot en kaj. Mycket riktigt, när fiskebåtens akter var passerad dök det upp en fin betong kaj att glida in mot. När vi hade 2 meter kvar gick båten på grund, vilket vi räknat med kunde inträffa. Den ostliga vinden på ca 10m/s pressade oss genom sandbanken och vi kunde lägga till snyggt längs kajen i Byxelkrok hamn.
Känslan att gå av båten var mycket befriande och jag kände att jag var tvungen att gå och lägga mig. Min hjärna fungerade inte alls eftersom jag inte sovit ordentligt på över en vecka samt ansträngt mig rejält de sista 12 h. Somnade ganska direkt ....
Dag 5:
Efter att ha sovit från klockan 08:00 till 17:00 utan att vakna var vi som nya människor, frånsett det att vi var ömma i kroppen och rejält skitiga. Eftersom detta var en måndag och att det borde finnas en bensinstation någonstans i Byxelkrok satsade vi på att springa iväg och köpa ett nytt batteri samt ett par startkablar. Detta för att vi inte råka ut för samma sak igen. Under tiden vi gick mot den mack som enligt skylten skulle ligga 1 kilometer från hamnen, passade jag på att påminna Ted om att jag vid avfärd hemmifrån Råå ville ta med ett extra batteri eftersom \" man aldrig vet vad som händer \" och att Ted sa att det inte skulle behövas med 560 Ah i båtens batteribank. Han erkände att han funderat på detta relativt ofta då han låg och kopplade batterier i motorummet under nattens något turbolenta segling. Ted kopplade ( utanför öland ) förbrukningsbatterierna till startmotorn med återigen endast ett reläklick som resultat…..
När vi gått minst 3 kilometer vände vi eftersom vi uppenbart måste ha gått fel, det stod ju 1 kilometer på skylten. När vi gick tillbaks mot hamnen kom vi överens om att inte stressa livet ur oss för att till varje pris komma hem enligt tidsplanen. Vi kom fram till att vi skulle ha båten i bra skick innan vi kastade loss och seglade mot Råå hamn. Det vore dumt att göra något annat. Dessutom måste man passa på att njuta lite av livet eftersom vardagen därhemma sällan bjöd på \"äventyr\" likt denna resa.
Ringde hamnkaptenen och fick tillgång till dusch och toalett. Tyvärr var vattnet och elen på vår brygga avstängd och att flytta båten var inget alternativ eftersom vi inte hade en fungerande motor samt att vi gick på grund i den riktning bryggan med el och vatten fanns. En lokal dykbåts ägare var vänlig nog att erbjuda oss bogsering över till andra sidan hamnen men jag tackade nej eftersom han luktade sprit. Ingen höjdare att överlämna sig i en full båtägares händer ....
Det blev m.a.o ingen batteriladdning den natten men dock ett rejält mål mat i hamnrestaurangen, efter all köttsoppa vi ätit var maten vi fick nu rena drömmen !
-
Gäst
Del 4
Efter maten var klockan mycket.Vi passade ändå på att torka upp allt vatten ( samt olja ) vi fått in i båten via den otäta axeltätningen ( lät propellern snurra eftersom vi tappade 0,3 knops fart genom att lägga motorn i växel och därmed stoppa propellern ), den rejält läckande sjövattenpumpen ( gummibussningen runt impelleraxlen ..) samt den hydral olja som verkade läcka ur ankarspelshydralsystemet. Tror också att vi kom fram till varför generatorn ( diesel drivna kubuta aggregatet ) inte laddade som den skulle, kablarna till en elkomponent jag ännu inte hunnit kolla funktionen på ( regulatorn ), hade smält av värmen. Makapären ser ut som en liten cylindertopp till en luftkyld moped motor...
Innan vi somnade bestämde vi oss för att det inte fanns en chans att komma iväg under morgondagen, det fick bli ännu en dag i Byxelkrok ! Det alternativet kändes ganska bra med tanke på omständigheterna.
Dag 6:
Vi vaknade av att det tjöt rejält i riggen, det blåste fortfarande rejält mycket från fel håll. Det bekymrade inte oss eftersom vi skulle ta denna tisdag till att inhandla batteri och andra nödvändiga reservdelar samt färdigställa båten för avfärd. Morgonen inleddes med att återigen försöka finna bensinstationen som enligt skylten skulle finnas 1 km innåt Öland. När vi gått lika långt som vi gjort tidigare och lite till beslöt vi oss för att fråga en gammal dam var macken fanns, när jag närmade mig damen blev hon livrädd och gick in i en buske och gömde sig. Ted skrattade åt detta och sa att det var konstigt att jag hade 2 barn och ett 3:dje på gång med den påverkan jag hade på det motsatta könet !
Hursomhelst fortsatte vi att gå och gå för att tillslut äntligen hitta macken. Den äldre mannen som ägde macken visade sig ha batteri och vi köpte det största på 75 Ah. Det vi hade som startbatteri tidigare var på 80 Ah. Vi köpte också fett till axeltätningen och lite batterivatten. Vi frågade honom hur långt det var till hamnen och han sa skrattande att vi kanske undrar om det var 1 kilometer som skylten i hamnen sa ? Den skylten har alltid varit fel och de ändrar den inte hur många gånger vi än ringer och klagar på detta. det verkliga avståndet är 4,5 kilometer ! Det förklarade en hel del…
Vi turades om att bära batteriet och snart var vi tillbaks i båten. När vi skulle montera batteriet visade det sig givetvis att batteripolerna var omvända jämfört mot det andra ursprungliga batteriet ! Vi konstaterade snabbt att \" är knoppen dum får kroppen lida\" eller \" det man inte har i huvudet får man ha i benen \". Vi ringde till macken och förvissade oss om att han hade batteri som hade polerna omvänt, det hade han men det var bara på 62 Ah. Jag ringde och kollade mitt bank konto som meddelade mig att vi nu gjort av med 22800 sek, 800 sek mer än budgeten för att få hem båten. Jag ringde hem och meddelade att barnen fick lära sig använda toaletten istället för blöjorna eftersom vi inte hade råd att handla resten av månaden...
Innan vi somnade bestämde vi oss för att det inte fanns en chans att komma iväg under morgondagen, det fick bli ännu en dag i Byxelkrok ! Det alternativet kändes ganska bra med tanke på omständigheterna.
Dag 6:
Vi vaknade av att det tjöt rejält i riggen, det blåste fortfarande rejält mycket från fel håll. Det bekymrade inte oss eftersom vi skulle ta denna tisdag till att inhandla batteri och andra nödvändiga reservdelar samt färdigställa båten för avfärd. Morgonen inleddes med att återigen försöka finna bensinstationen som enligt skylten skulle finnas 1 km innåt Öland. När vi gått lika långt som vi gjort tidigare och lite till beslöt vi oss för att fråga en gammal dam var macken fanns, när jag närmade mig damen blev hon livrädd och gick in i en buske och gömde sig. Ted skrattade åt detta och sa att det var konstigt att jag hade 2 barn och ett 3:dje på gång med den påverkan jag hade på det motsatta könet !
Hursomhelst fortsatte vi att gå och gå för att tillslut äntligen hitta macken. Den äldre mannen som ägde macken visade sig ha batteri och vi köpte det största på 75 Ah. Det vi hade som startbatteri tidigare var på 80 Ah. Vi köpte också fett till axeltätningen och lite batterivatten. Vi frågade honom hur långt det var till hamnen och han sa skrattande att vi kanske undrar om det var 1 kilometer som skylten i hamnen sa ? Den skylten har alltid varit fel och de ändrar den inte hur många gånger vi än ringer och klagar på detta. det verkliga avståndet är 4,5 kilometer ! Det förklarade en hel del…
Vi turades om att bära batteriet och snart var vi tillbaks i båten. När vi skulle montera batteriet visade det sig givetvis att batteripolerna var omvända jämfört mot det andra ursprungliga batteriet ! Vi konstaterade snabbt att \" är knoppen dum får kroppen lida\" eller \" det man inte har i huvudet får man ha i benen \". Vi ringde till macken och förvissade oss om att han hade batteri som hade polerna omvänt, det hade han men det var bara på 62 Ah. Jag ringde och kollade mitt bank konto som meddelade mig att vi nu gjort av med 22800 sek, 800 sek mer än budgeten för att få hem båten. Jag ringde hem och meddelade att barnen fick lära sig använda toaletten istället för blöjorna eftersom vi inte hade råd att handla resten av månaden...
Med den ekonomin fanns det ingen möjlighet att köpa ett extra batteri för skojs skull, det var bara att bära tillbaks batteriet igen de 4,5 km. Väl framme vid macken bytade vi till det andra batteriet ( som var dyrare )samt blev bjudna på vars en glass.
Vi satte oss på baksidan av macken och åt glass samt funderade på hur i helv-te vi kunde hamna på baksidan på en mack mitt på Öland när vi nu skulle vara nästan hemma på Råå vid detta laget?! Känslan var nästan absurd och än en gång kunde man konstatera att livet inte alltid är rakt fram! Vi njöt dock av att solen sken från en blå himmel, vad mer kunde vi göra i just då ? Återigen bar vi ner batteriet i båten och nu gick det bättre, snart var batteriet på plats och jag vred lite kort på nyckeln för att märka att startmotorn snurrade på utan problem. Startade ej motorn eftersom vi precis bara ville se att startmotorn drev runt.
Nu var klockan mycket och det var dags att återigen gästa samma hamnrestaurant vi gästade dagens innan, vi kände oss nästan som stammisar när vi återigen beställde \"en extra stor spagetti bolognese, en hamburger tallrik, en Öl och en Cola light. När vi käkat klart gick vi ner i båten för att lägga in waypoints i GPS:en samt försöka få tag i el att ladda förbrukningsbatterierna med. Kollade syravikten som låg på 1,16=urladdat värre! Ringde f.d ägaren och berättade vad som hänt med batteri regulatorn och han sa att vi skulle ta loss kablarna från generatorn så vi inte förstörde den också nu när regulatorn var kass. Tänkte att det inte borde spela någon roll men tog ända av kablarna och av en händelse såg jag att det fanns gummidamm runt generatorn, vid en närmre koll såg jag att remmen som går runt svänghjulet på motorn, via sötvattenspumpen och runt generatorn var allvarligt sliten, det fanns fullt av sprickor samt allvarliga skador. Snabbt insåg vi att den skulle kunna gå sönder precis närsomhelst och då fick motorn ingen cirkulation på kylvattnet vilket i sin tur skulle resultera i hög temp på motorn. Med ens insåg vi att vi måste få tag i en rem med relativt exakt mått för att kunna köra motor överhuvudtaget. Där försvann möjligheten att kasta loss imorgon bitti, vilket vi ville för att inte få en nattsegling i Kalmarsund som är fullt med grund och med tät trafik. Med siktet inställt på att på något sätt få tag i en rem under förmiddagen ( hur nu detta skulle gå på Öland ) somnade vi vid 24:00 tiden.
Dag 7:
Vaknade med ett ryck och gick bort och pratade med en lokal fiskare som sa att det fanns en man som hade en mobil verkstad med gott om reservdelar. Han körde runt Öland och servade fiskebåtsmotorer. Vi fick hans nummer men han svarade inte på telefonen. Vi ringde upp till macken för att kolla så han inte av någon konstig anledning hade en rem som passade. Mack ägaren svarade med att han hade en del remmar liggande. Eftersom vi inte hade bättre saker att göra tog jag mått på remmen med hjälp av ett snöre, alla siffror på remmen var bortslitna och utanför remmen satt det ytterliggare 2 remmar till aircondition drivningen ( som visade sig vara drivningen till fryskompressorn ) . Ville inte göra större ingrepp än nöden krävde så snöret fick vara ett tillräckligt exakt mått på längden av remmen. Gick återigen till macken och det visade sig att det fanns en rem som var något större och en som var mycket mindre, i brist på alternativ tog vi den större och hoppades att denna skulle gå att spänna upp på något sätt. Väl tillbaks i båten kom vi snabbt fram till att det bästa vore att klippa av de båda aircondition remmarna och vinkla upp ett spännhjul i maximalt läge, detta för att spänna upp remmen så långt det var möjligt. sagt och gjort, remmen var snart på plats och nu var det bara batteriladdningen kvar. Efter att ha ringt hamnkaptenen och fått låna en eu adapter ( som vi glömt hemma ) samt be honom slå på elen på bryggan fick vi laddning till batterierna och äntligen värme i båten. Dag 7 hade nu gått och vi käkade på restauranten för de sista pengarna och satsade på att segla från Byxelkrok vid 05:00 nästa morgon. Somnade snabbt den kvällen med olja långt in i öronen.
Vi satte oss på baksidan av macken och åt glass samt funderade på hur i helv-te vi kunde hamna på baksidan på en mack mitt på Öland när vi nu skulle vara nästan hemma på Råå vid detta laget?! Känslan var nästan absurd och än en gång kunde man konstatera att livet inte alltid är rakt fram! Vi njöt dock av att solen sken från en blå himmel, vad mer kunde vi göra i just då ? Återigen bar vi ner batteriet i båten och nu gick det bättre, snart var batteriet på plats och jag vred lite kort på nyckeln för att märka att startmotorn snurrade på utan problem. Startade ej motorn eftersom vi precis bara ville se att startmotorn drev runt.
Nu var klockan mycket och det var dags att återigen gästa samma hamnrestaurant vi gästade dagens innan, vi kände oss nästan som stammisar när vi återigen beställde \"en extra stor spagetti bolognese, en hamburger tallrik, en Öl och en Cola light. När vi käkat klart gick vi ner i båten för att lägga in waypoints i GPS:en samt försöka få tag i el att ladda förbrukningsbatterierna med. Kollade syravikten som låg på 1,16=urladdat värre! Ringde f.d ägaren och berättade vad som hänt med batteri regulatorn och han sa att vi skulle ta loss kablarna från generatorn så vi inte förstörde den också nu när regulatorn var kass. Tänkte att det inte borde spela någon roll men tog ända av kablarna och av en händelse såg jag att det fanns gummidamm runt generatorn, vid en närmre koll såg jag att remmen som går runt svänghjulet på motorn, via sötvattenspumpen och runt generatorn var allvarligt sliten, det fanns fullt av sprickor samt allvarliga skador. Snabbt insåg vi att den skulle kunna gå sönder precis närsomhelst och då fick motorn ingen cirkulation på kylvattnet vilket i sin tur skulle resultera i hög temp på motorn. Med ens insåg vi att vi måste få tag i en rem med relativt exakt mått för att kunna köra motor överhuvudtaget. Där försvann möjligheten att kasta loss imorgon bitti, vilket vi ville för att inte få en nattsegling i Kalmarsund som är fullt med grund och med tät trafik. Med siktet inställt på att på något sätt få tag i en rem under förmiddagen ( hur nu detta skulle gå på Öland ) somnade vi vid 24:00 tiden.
Dag 7:
Vaknade med ett ryck och gick bort och pratade med en lokal fiskare som sa att det fanns en man som hade en mobil verkstad med gott om reservdelar. Han körde runt Öland och servade fiskebåtsmotorer. Vi fick hans nummer men han svarade inte på telefonen. Vi ringde upp till macken för att kolla så han inte av någon konstig anledning hade en rem som passade. Mack ägaren svarade med att han hade en del remmar liggande. Eftersom vi inte hade bättre saker att göra tog jag mått på remmen med hjälp av ett snöre, alla siffror på remmen var bortslitna och utanför remmen satt det ytterliggare 2 remmar till aircondition drivningen ( som visade sig vara drivningen till fryskompressorn ) . Ville inte göra större ingrepp än nöden krävde så snöret fick vara ett tillräckligt exakt mått på längden av remmen. Gick återigen till macken och det visade sig att det fanns en rem som var något större och en som var mycket mindre, i brist på alternativ tog vi den större och hoppades att denna skulle gå att spänna upp på något sätt. Väl tillbaks i båten kom vi snabbt fram till att det bästa vore att klippa av de båda aircondition remmarna och vinkla upp ett spännhjul i maximalt läge, detta för att spänna upp remmen så långt det var möjligt. sagt och gjort, remmen var snart på plats och nu var det bara batteriladdningen kvar. Efter att ha ringt hamnkaptenen och fått låna en eu adapter ( som vi glömt hemma ) samt be honom slå på elen på bryggan fick vi laddning till batterierna och äntligen värme i båten. Dag 7 hade nu gått och vi käkade på restauranten för de sista pengarna och satsade på att segla från Byxelkrok vid 05:00 nästa morgon. Somnade snabbt den kvällen med olja långt in i öronen.
del 5
Alla,
med olja långt in i öronen.
Dag 8:
Gick upp klockan 05:00 denna torsdagsmorgon med förhoppningar att äta en snabb frukost och sedan kasta loss. Frukosten blev kort men att kasta loss blev till vår förvåning inte så enkelt. Det blåste ca 12 m/s ostligt, vinden träffade oss således rakt in från sidan på båten och tryckte oss rejält mot kajen. Vi hade ett grund utanför oss och en fiskebåt strax bakom oss så det gällde att sikta rätt och komma ut på djupare vatten utan att segla på fiskebåten. Gjorde ett försiktigt försök men insåg att det gällde att satsa rejält och sedan hoppas att båten skulle gå på rätt håll. Med alla fendrar placerade på ankaret längst förut, satte vi ett förspring mot kajen, vinklade rodret mot kajen och körde ut aktern med hjälp av full motor framåt. Eftersom det blåste rejält gällde det att snabbt lägga i backen och hoppas att båten inte drev på fiskebåten eller gick på grund. Detta 2:dra försök gick mycket bra och äntligen kunde vi sätta segel och segla söderut genom Kalmar sund.
Vinden var som sagt byig ( som frånlandsvind alltid är ..) ostlig och låg mellan 10 -12 m/s, vi seglade mycket fort genom Kalmar sund, hade maxrevat storsegel och ca 100 % kvar av genuan ( fram till masten ) samt full mesan. Vi låg mellan 7,5 och 8,5 knop hela vägen till Ölandsbron. Vi passerade sedan Ölandsbron under lugna former eftersom vinden tillfälligt gick ner till ca 6 m/s. Vi passerade utklippan vid mörkrets inbrott, vinden hade de senaste timmarna då varit allt från 15 m/s till 0 men vid utklippan började den stabilisera sig på Nordost vilket innebar precis platt läns för oss. Gick således in i Hanöbukten med akterlig vind på ca 12 m/s. Eftersom vi hade platt läns rullade båten relativt mycket och vi valde att skära in i Hanöbukten för att få en stabilare gång och undvika fartygstrafiken. Vinden ökade mer och mer tills en väldigt hög nivå som jag inte kan bedömma eftersom det var natt samt att vinden kom akterifrån. Det blåste dock riktigt mycket eftersom hela båten vibrerade och det faktum att vi stabilt gjorde över 9 knop och toppade på 9,60, detta med endast maxrevat storsegel ( Mesan och genua nertaget ). Normalt sätt borde man kanske bara ha en del av genuan uppe och alla andra segel nere. Men eftersom vinden vred mot nord och vi trots skärningen innåt bukten nu ändå fick platt läns, gick det ej att bära bara genuan. Båten rullade så våldsamt att genuan slog så att riggen skakade rejält. Eftersom vi ej hade någon spirbom var det bästa ( & säkraste ) segelsättet att bara ha maxrevat storsegel uppe som satt fixerat men preventergajar.
Ted försökte sova men det var omöjligt, vi fick vara båda i sittbrunnen ända tills klockan 04:00 då Ted somnade som en stock. Själv valde jag att vara uppe hela natten och låta Ted sova ända tills fredagen dag 9 klockan 12:00, då vi med mycket god fart passerat hela Hanöbukten samt hela skånes sydkust och rundat upp runt Skanör-Falsterbo. Sträckan Simrishamn-Falsterbo var även denna relativt spännande med bra vind, rejäla vågor samt gott om yrkestrafik i form av stora lastfartyg samt passagerar färgor. Jag var ganska sliten när vi passerade Falsterbo och seglade in i Öresund söderifrån. Sträckan till Öresundbron var även den aktiv eftersom vinden var mycket byig, pendlade mellan 5 och 15 m/s hela tiden. Vinden var ostnordostlig hela Öresunds sträckan. Passerade Öresundsbron för motor och storsegel eftersom vi ej ville kryssa i fartygsleden. Lagade det sista målet mat precis då vi stängde motorn och lämnade Öresundsbrorännan för sista bidevindseglingen hem mot Råå. När vi passerade Landskrona vred vinden mot rakt ostlig och vi plockade ner storen och mesan seglet eftersom vi ville ha båten så klar det bara gick inför ankomsten till Råå hamn. Vi passerade Ven med goda 8,0 knop för bara genuan.
med olja långt in i öronen.
Dag 8:
Gick upp klockan 05:00 denna torsdagsmorgon med förhoppningar att äta en snabb frukost och sedan kasta loss. Frukosten blev kort men att kasta loss blev till vår förvåning inte så enkelt. Det blåste ca 12 m/s ostligt, vinden träffade oss således rakt in från sidan på båten och tryckte oss rejält mot kajen. Vi hade ett grund utanför oss och en fiskebåt strax bakom oss så det gällde att sikta rätt och komma ut på djupare vatten utan att segla på fiskebåten. Gjorde ett försiktigt försök men insåg att det gällde att satsa rejält och sedan hoppas att båten skulle gå på rätt håll. Med alla fendrar placerade på ankaret längst förut, satte vi ett förspring mot kajen, vinklade rodret mot kajen och körde ut aktern med hjälp av full motor framåt. Eftersom det blåste rejält gällde det att snabbt lägga i backen och hoppas att båten inte drev på fiskebåten eller gick på grund. Detta 2:dra försök gick mycket bra och äntligen kunde vi sätta segel och segla söderut genom Kalmar sund.
Vinden var som sagt byig ( som frånlandsvind alltid är ..) ostlig och låg mellan 10 -12 m/s, vi seglade mycket fort genom Kalmar sund, hade maxrevat storsegel och ca 100 % kvar av genuan ( fram till masten ) samt full mesan. Vi låg mellan 7,5 och 8,5 knop hela vägen till Ölandsbron. Vi passerade sedan Ölandsbron under lugna former eftersom vinden tillfälligt gick ner till ca 6 m/s. Vi passerade utklippan vid mörkrets inbrott, vinden hade de senaste timmarna då varit allt från 15 m/s till 0 men vid utklippan började den stabilisera sig på Nordost vilket innebar precis platt läns för oss. Gick således in i Hanöbukten med akterlig vind på ca 12 m/s. Eftersom vi hade platt läns rullade båten relativt mycket och vi valde att skära in i Hanöbukten för att få en stabilare gång och undvika fartygstrafiken. Vinden ökade mer och mer tills en väldigt hög nivå som jag inte kan bedömma eftersom det var natt samt att vinden kom akterifrån. Det blåste dock riktigt mycket eftersom hela båten vibrerade och det faktum att vi stabilt gjorde över 9 knop och toppade på 9,60, detta med endast maxrevat storsegel ( Mesan och genua nertaget ). Normalt sätt borde man kanske bara ha en del av genuan uppe och alla andra segel nere. Men eftersom vinden vred mot nord och vi trots skärningen innåt bukten nu ändå fick platt läns, gick det ej att bära bara genuan. Båten rullade så våldsamt att genuan slog så att riggen skakade rejält. Eftersom vi ej hade någon spirbom var det bästa ( & säkraste ) segelsättet att bara ha maxrevat storsegel uppe som satt fixerat men preventergajar.
Ted försökte sova men det var omöjligt, vi fick vara båda i sittbrunnen ända tills klockan 04:00 då Ted somnade som en stock. Själv valde jag att vara uppe hela natten och låta Ted sova ända tills fredagen dag 9 klockan 12:00, då vi med mycket god fart passerat hela Hanöbukten samt hela skånes sydkust och rundat upp runt Skanör-Falsterbo. Sträckan Simrishamn-Falsterbo var även denna relativt spännande med bra vind, rejäla vågor samt gott om yrkestrafik i form av stora lastfartyg samt passagerar färgor. Jag var ganska sliten när vi passerade Falsterbo och seglade in i Öresund söderifrån. Sträckan till Öresundbron var även den aktiv eftersom vinden var mycket byig, pendlade mellan 5 och 15 m/s hela tiden. Vinden var ostnordostlig hela Öresunds sträckan. Passerade Öresundsbron för motor och storsegel eftersom vi ej ville kryssa i fartygsleden. Lagade det sista målet mat precis då vi stängde motorn och lämnade Öresundsbrorännan för sista bidevindseglingen hem mot Råå. När vi passerade Landskrona vred vinden mot rakt ostlig och vi plockade ner storen och mesan seglet eftersom vi ville ha båten så klar det bara gick inför ankomsten till Råå hamn. Vi passerade Ven med goda 8,0 knop för bara genuan.
Del 6
Startade motorn 22:00 och angjorde Råå hamn vid 22:30, detta efter ca 35 h segling från Byxelkrok på norra Öland. Väl i hamnen hade en stor motorbåt tagit vår hamnplats och vi fick leta efter en ledig med tillräcklig bredd. Hittade en sådan efter en stunds letande och det var inte lätt att gå in mellan 2 stolpar som stod 4,0 meter från varandra i ca 12 m/s sidvind. Vi kom ca 10 cm fel och istället för att båten flyttade på sig gjorde stolpen det ! Det är skillnaden mellan att ha en båt som väger 5 ton och 15 ton.
Slutsats:
• Desto mer utrustning man har desto mer kan gå sönder ! Fast båten är otroligt välbyggd och imponerande väl genomtänkt fungerar vissa saker kanske ej så bra i praktiken som det i teorin var tänkt att göra. Fast alla mekaniska & elektriska installationer är professionellt utförda måste det finnas utrymme att komma åt utrustningen om något skulle gå sönder eller läcka. Motorrummet på båten ser ut som rena framtidsvisionen, precis överallt finns det prylar, som inte skall gå sönder men som ibland tyvärr ändå gör just det ! Att ändra på detta är lätt i praktiken men det vore synd och skam att rota i saker som är exemplariskt väl utförda. Eftersom vi inte planerar en jorden runt segling under det kommande decenniet har vi gott om tid att fundera på vad som skall göras …
• Det är inte längre en båt vi har det är ett fartyg ! På gott och ont. Till de goda sidorna hör hennes mäktiga gång i sjön, den underbara boendekomforten samt känslan av att vara oberoende eller fri. De mindre goda sidorna är att man ständigt är orolig vad som skall gå sönder härnäst eller den dåliga känslan som hydralstyrningen ger, samt att hon inte är lätt att hantera ensam i en trång hamn med sidvind….
SLUT...
/Dan
Slutsats:
• Desto mer utrustning man har desto mer kan gå sönder ! Fast båten är otroligt välbyggd och imponerande väl genomtänkt fungerar vissa saker kanske ej så bra i praktiken som det i teorin var tänkt att göra. Fast alla mekaniska & elektriska installationer är professionellt utförda måste det finnas utrymme att komma åt utrustningen om något skulle gå sönder eller läcka. Motorrummet på båten ser ut som rena framtidsvisionen, precis överallt finns det prylar, som inte skall gå sönder men som ibland tyvärr ändå gör just det ! Att ändra på detta är lätt i praktiken men det vore synd och skam att rota i saker som är exemplariskt väl utförda. Eftersom vi inte planerar en jorden runt segling under det kommande decenniet har vi gott om tid att fundera på vad som skall göras …
• Det är inte längre en båt vi har det är ett fartyg ! På gott och ont. Till de goda sidorna hör hennes mäktiga gång i sjön, den underbara boendekomforten samt känslan av att vara oberoende eller fri. De mindre goda sidorna är att man ständigt är orolig vad som skall gå sönder härnäst eller den dåliga känslan som hydralstyrningen ger, samt att hon inte är lätt att hantera ensam i en trång hamn med sidvind….
SLUT...
/Dan
Jo det var en resa det, efter hemkomsten sa Ted ( min kompis ) till mig \" om du skall segla hem fler båtar så är jag upptagen på annat håll\". Ted och jag har seglat i många år och varenda gång vi seglar ihop får vi skitväder, om vi så bara skall semestersegla över sundet slutar det med skörad genua. Ravagen seglade jag hem med en annan kompis i rena badvädret....
Det mest komiska minnet kommer från en kappsegling utanför Köpenhamn då det blåste rejält och Ted och jag låg 2:a på en hård, brant spinnaker slör. Alla andra seglade IF:en på 3 man men vi bara på 2 eftersom vi var så samtrimmade att en till bara varit ivägen. Plötsligt såg jag att lägajen låg runt ett beslag i slutet på storbommen varvid jag fick en totalflipp och släppte rodret och slet av gajen från beslaget samtidigt som jag for av båten och i vattnet. Som tur var höll jag kvar i storskotet och hängde 2 meter bakom båten med vattnet forsande genom sjöstället. Ted som stod på fördäck och körde spinnakern bara tittade på mig med stora ögon och ryckte som en katt som inte vet om den skall anfalla eller fly. Jag väste till honom att ge fan i mig och se till att hålla spinnakern stående. Efter ett tag gick det upp för både Ted och mig att det nog var lika bra att slita upp mig eftersom jag inte klarade dra upp mig själv.
Vi tappade ingen placering på detta och hamnade bra till i regattan....
/dan
Det mest komiska minnet kommer från en kappsegling utanför Köpenhamn då det blåste rejält och Ted och jag låg 2:a på en hård, brant spinnaker slör. Alla andra seglade IF:en på 3 man men vi bara på 2 eftersom vi var så samtrimmade att en till bara varit ivägen. Plötsligt såg jag att lägajen låg runt ett beslag i slutet på storbommen varvid jag fick en totalflipp och släppte rodret och slet av gajen från beslaget samtidigt som jag for av båten och i vattnet. Som tur var höll jag kvar i storskotet och hängde 2 meter bakom båten med vattnet forsande genom sjöstället. Ted som stod på fördäck och körde spinnakern bara tittade på mig med stora ögon och ryckte som en katt som inte vet om den skall anfalla eller fly. Jag väste till honom att ge fan i mig och se till att hålla spinnakern stående. Efter ett tag gick det upp för både Ted och mig att det nog var lika bra att slita upp mig eftersom jag inte klarade dra upp mig själv.
Vi tappade ingen placering på detta och hamnade bra till i regattan....
/dan