Jag tror det finns två saker som kan locka dagens ungdom till segling.
1. Kännslan att kunna dominera naturmakterna vid hårtväder.
2. Tanken på att man själv kommer att få ta båten med polarna innom några år.
Hur får vi våra barn att börja segla.....
-
Andi
Seglarkurs
Jag var väldigt negativt inställd till segelbåt som ung tonåring. Speciellt då min far övertalade resten av familjen att det skulle införskaffas en båt. Det tog min far ett år att övertyga mig att han och jag skulle gå en seglarkurs tillsammans. Seglarkursen skulle hålla på under 4 dagar och detta innebar att jag var tvungen att hoppa över en helg med polarna. Eftersom jag hade väldigt lite erfarenhet från segelbåter förutom en del optimistsegling hamnade jag i en nybörjargrupp. Jag var 14 år och mindre än hälften så gammal som den näst yngsta av dom andra deltagarna. När vi presenterat oss för varandra och det skulle serveras kaffe, frågade skepparen på vår båt om jag inte ville ha en pilsner istället, det var första gången jag såg någonting possitivt med segling. Restrerande dagar hade vi kuling och spöregn, det var det mest maxade jag någonsin varit med om. Jag minns att tanterna och gubbarna skrek medan jag och skepparen skrattade så vi höll på att dö och hettsade varandra till ännu mer våghalsig segling. Sedan dess är jag helt såld och seglar lätt ifrån far min
Jag tror det finns två saker som kan locka dagens ungdom till segling.
1. Kännslan att kunna dominera naturmakterna vid hårtväder.
2. Tanken på att man själv kommer att få ta båten med polarna innom några år.
Jag tror det finns två saker som kan locka dagens ungdom till segling.
1. Kännslan att kunna dominera naturmakterna vid hårtväder.
2. Tanken på att man själv kommer att få ta båten med polarna innom några år.
Andis beskrivning av att få näsa för segling får mig att göra en reflektion:
Det finns ingen funktionell förälder som a) bjuder 14-åringar på pilsner och b) inte känner håret resa sig över hela ryggen när ens barn vill
Så är det bara, och som förälder har man sällan förmågan att behandla sina egna barn som man förmodligen skulle behandla andras \"nästan vuxna\" ungar. Eventuellt kan detta vara en viktig tanke om man känner att man har svårt att få familjens ungdomar med på noterna.
Det finns ingen funktionell förälder som a) bjuder 14-åringar på pilsner och b) inte känner håret resa sig över hela ryggen när ens barn vill
.kunna dominera naturmakterna vid hårtväder
Så är det bara, och som förälder har man sällan förmågan att behandla sina egna barn som man förmodligen skulle behandla andras \"nästan vuxna\" ungar. Eventuellt kan detta vara en viktig tanke om man känner att man har svårt att få familjens ungdomar med på noterna.
Anders S
Andis beskrivning låter mig tänka på några segelkompisar i Rostock. Farsan och son byggde tillsammans en 1/4-tonnare. sonen hade fram till dess seglat jolle (olika typer). När båten sedan var färdig så var det sonen med sina kompisar som bestämde klassen och vann flera gånger mästerskapet. Farsan var med med fick knappt säga något till...
Det gäller väl att låta barnen släppa fram.
Det gäller väl att låta barnen släppa fram.
Jo, det är precis det dilemmat som man måste hantera som förälder. Men att sätta mammas och pappas ögonsten i händerna på en kompetent seglare som ännu inte har dokumenterat sina teoretiska kunskaper kommer inte att ske 
Ett utmärkt argument för att ungdomar att gå förarbeviskursen.
Sedan är det ju det där med \"18 år\" och antas vara ansvarig för sina handlingar. Föräldrar brukar ha så förfärligt svårt att hålla med om det...
Ett utmärkt argument för att ungdomar att gå förarbeviskursen. Sedan är det ju det där med \"18 år\" och antas vara ansvarig för sina handlingar. Föräldrar brukar ha så förfärligt svårt att hålla med om det...
Anders S
-
Leka bada sjöscouter osv
Seglar-Hasse
Hej!
Har tre pojkar, tvillingar 22 år gamla, och lillebror 19 år.
De var med i segelbåten (halvtonnare), samma båt som idag, från deras första somrar. Men åren med småbarn på sjön var tuffa.
Vi gick på Spårvägens simträning med dem tidigt för att de skulle få vattenvana och de blev som sälar.
Vi anmälde dem redan \"från BB\" till de lokala sjöscouterna. Sen visade det sig att scouting passade våra barn alldeles utmärkt. De stannade kvar då många andra slutade, blev ledare o.s.v.. Som ledare måste man ta ansvar och klara att segla båtarna med de yngre som besättning.
Då vi seglade tillsammans i familjen, ett antal år med en Optimist på släp, kom barnen mer och mer att ta över navigering och segling, hamnval o.s.v. Hellre avstå än att barnen skulle tycka det var tråkigt.
Då tvillingarna var 16 år fick de för första gången själva segla båten utan mor och far ombord. Två nätter, hamnval, segelsättning osv var diskuterat i oändlighet i förväg. Högtrycket var bastant. Mor var nerväs, tvillingarna nervösast. Men gissa att tuppkammarna stod rakt upp på dem då de seglade iväg från bryggan. Det var en stor dag för dem.
Numera får vi låna vår båt då och då. Barnen seglar förstås själva och ibland tillsammans med oss.
Har tre pojkar, tvillingar 22 år gamla, och lillebror 19 år.
De var med i segelbåten (halvtonnare), samma båt som idag, från deras första somrar. Men åren med småbarn på sjön var tuffa.
Vi gick på Spårvägens simträning med dem tidigt för att de skulle få vattenvana och de blev som sälar.
Vi anmälde dem redan \"från BB\" till de lokala sjöscouterna. Sen visade det sig att scouting passade våra barn alldeles utmärkt. De stannade kvar då många andra slutade, blev ledare o.s.v.. Som ledare måste man ta ansvar och klara att segla båtarna med de yngre som besättning.
Då vi seglade tillsammans i familjen, ett antal år med en Optimist på släp, kom barnen mer och mer att ta över navigering och segling, hamnval o.s.v. Hellre avstå än att barnen skulle tycka det var tråkigt.
Då tvillingarna var 16 år fick de för första gången själva segla båten utan mor och far ombord. Två nätter, hamnval, segelsättning osv var diskuterat i oändlighet i förväg. Högtrycket var bastant. Mor var nerväs, tvillingarna nervösast. Men gissa att tuppkammarna stod rakt upp på dem då de seglade iväg från bryggan. Det var en stor dag för dem.
Numera får vi låna vår båt då och då. Barnen seglar förstås själva och ibland tillsammans med oss.
-
Gäst
Om jag tittar på mig själv så gick det till på följnade sätt:
Seglade nästan alltid på semester med andra båtar med barn
Seglade varje år till favoritöar
Seglade korta sträckor på semestern med mycket tid iland
Började vara med på kappsegling (lys/distans) vid 11 års åldern
Styrde från 13-14 års åldern (pappa trimmade)
Lånade familjens båt själv from 15
Köpte egen båt vid 19
För mig så funkade lek och eget ansvar superbra och väckte mitt intresse.
Seglade nästan alltid på semester med andra båtar med barn
Seglade varje år till favoritöar
Seglade korta sträckor på semestern med mycket tid iland
Började vara med på kappsegling (lys/distans) vid 11 års åldern
Styrde från 13-14 års åldern (pappa trimmade)
Lånade familjens båt själv from 15
Köpte egen båt vid 19
För mig så funkade lek och eget ansvar superbra och väckte mitt intresse.
Jag tror nog att mycket ligger även i hur klubbarna lyckas att ta hand om sina famtida medlemmar.
I Tyskland är klaubbarna antagligen något bättre även på reional nivå. Jag försökte att sälja in vissa ideer i min klubb men misslyckades. I klubbarna i Rostock hade vi också aktiviteter under vintern speciellt för barn och ungdomar. Fysträning, teori, simmning osv. I klubben i Mannheim arrangerades även där regelbundna aktiviteter. Ungdomsgänget t.ex. åkte på gemensam skiresa, deltog i fysträningen eller träffades för andra aktiviteter. Jag tyckte att klubbarna lyckades rätt bra.
I Sverige fick jag höra kommentarer som \"att föräldrar är ansvariga\" eller \"om barnen vill åka skidor så kan de gå med i en skiförening\". missad poäng skulle jag säga...
I Tyskland är klaubbarna antagligen något bättre även på reional nivå. Jag försökte att sälja in vissa ideer i min klubb men misslyckades. I klubbarna i Rostock hade vi också aktiviteter under vintern speciellt för barn och ungdomar. Fysträning, teori, simmning osv. I klubben i Mannheim arrangerades även där regelbundna aktiviteter. Ungdomsgänget t.ex. åkte på gemensam skiresa, deltog i fysträningen eller träffades för andra aktiviteter. Jag tyckte att klubbarna lyckades rätt bra.
I Sverige fick jag höra kommentarer som \"att föräldrar är ansvariga\" eller \"om barnen vill åka skidor så kan de gå med i en skiförening\". missad poäng skulle jag säga...
Om ungdomsverksamhet:
MiniMe:s observation gäller inte alla klubbar. Vi har prövat det där, och visst hjälper det till att skapa gemenskap. Däremot är svensk tävlingssegling för ungdomar hysteriskt fokuserad på enmansbåtar och det är nog en djupare förklaring till att man inte så lätt får in ungdomar i gemensamma aktiviteter - vid sidan av att de flesta seglarungar har hyfsade möjligheter att göra annat också.
Tänker man efter är det \"hål-i-huvet\" att som vi nästan med automatik gör, sätta små barn och ungdomar ensamma i små båtar under många timmar. Hur kul kan det vara ?
Jag skall minsann fundera på hur man kan modifiera Robins skut-taktik för litet mindre båtar. Kanske skall man dra med småungarna på torsdagsracen?
MiniMe:s observation gäller inte alla klubbar. Vi har prövat det där, och visst hjälper det till att skapa gemenskap. Däremot är svensk tävlingssegling för ungdomar hysteriskt fokuserad på enmansbåtar och det är nog en djupare förklaring till att man inte så lätt får in ungdomar i gemensamma aktiviteter - vid sidan av att de flesta seglarungar har hyfsade möjligheter att göra annat också.
Tänker man efter är det \"hål-i-huvet\" att som vi nästan med automatik gör, sätta små barn och ungdomar ensamma i små båtar under många timmar. Hur kul kan det vara ?
Jag skall minsann fundera på hur man kan modifiera Robins skut-taktik för litet mindre båtar. Kanske skall man dra med småungarna på torsdagsracen?
Anders S
Det hoppas jag verkligen och viss finns det några få klubba som är mycket aktiva. Inte minst sjöskouterna. De är dock mindre inriktat på tävlingsverksamheten.Anders S skrev:Om ungdomsverksamhet:
MiniMe:s observation gäller inte alla klubbar. torsdagsracen?
Och visst ligger det kanske något i att det seglas för lite två-mans-jollar. I fd. DDR fanns det två huvudspår om man nu ville avancerar i tävlingssegling.
Fösta spåret var väl Optimist -> OK jun. ->OK sen.
->Finnjolle
andra spåret var Optimist-> Cadet -> 420 -> något av de två eller flermansbåtar (470, FD, Soling)
För de som inte höll måttet (eller var för kort, för lång eller hade släktningar i väst) fanns det breddsporten i en av de många segelklubbar. En sak hade dock alla gemensam. Båtar fick man låna av klubbarna och man fick hantera som om de skulle ha varit de egna. Även i Västtyskland ställer många klubbar båtarna men så är även medlemsavgiften mycket högre än i många svenska klubbar. Jag tyckte dock att klubbar som hade filosofin att klubbens båtar skulle vara tillgängliga för alla hade rakt av sämre material, båtarna var misskötta och användes i mindre omfattning.
Hej MiniMe
Vill inte på något vis ha tillbaka någon öststat.
Får ändå tillstå att vissa saker skötes på ett bra sätt, och ni fick också fram en del duktiga seglare.
Troligtvis beroende av personliga initiativ inom blocket.
Sedan tror jag också att leken med båt o vatten är viktig.
Alla behöver inte kappsegla, bara segla för att det är sköj räcker mer än väl.
Vill inte på något vis ha tillbaka någon öststat.
Får ändå tillstå att vissa saker skötes på ett bra sätt, och ni fick också fram en del duktiga seglare.
Troligtvis beroende av personliga initiativ inom blocket.
Sedan tror jag också att leken med båt o vatten är viktig.
Alla behöver inte kappsegla, bara segla för att det är sköj räcker mer än väl.
Calle
Se gla ut
Se gla ut
Intressanta vinklingar på DDR-segling.
Jag tror att det här är ett allmänt problem som märks i samhället på många sätt - ungdomarna av idag har så skilda värderingar från oss vuxna/halvgamla att vi inte kan greppa det där riktigt. Vi applicerar så lätt våra egna synsätt och värderingar, såna som gällde på 50- 60- och 70-talet.
Segling ligger helt enkelt inte i tiden på samma sätt som då - att segla är inte längre en inträdesbiljett till det goda livet, det är inte längre exklusivt eller svåråtkomligt och det förknippas inte automatiskt med klass och stil utan kanske till och med brackighet, nyrikedom och dålig skattemoral.
Kombinerar vi det utifrånperspektivet med det faktum att segling ÄR vått, kallt, kräver långsiktigt engagemang och träning samt en hyfsat hållfast ekonomi så inser man ju att det inte är en sport som alla kan hålla på med. Det är IOFS inte orientering eller bandy heller. Golf däremot är ganska kravlöst.
Därför tror jag att det är viktigt att dels inte göra seglingen till något det inte är men också att ta fram de positiva sidorna med all kraft. Här tror jag faktiskt på skut- och/eller klubbkonceptet. Att seglingsintresset automatiskt går i arv kan ju inte fungera i alla lägen heller.
Jag tror att det här är ett allmänt problem som märks i samhället på många sätt - ungdomarna av idag har så skilda värderingar från oss vuxna/halvgamla att vi inte kan greppa det där riktigt. Vi applicerar så lätt våra egna synsätt och värderingar, såna som gällde på 50- 60- och 70-talet.
Segling ligger helt enkelt inte i tiden på samma sätt som då - att segla är inte längre en inträdesbiljett till det goda livet, det är inte längre exklusivt eller svåråtkomligt och det förknippas inte automatiskt med klass och stil utan kanske till och med brackighet, nyrikedom och dålig skattemoral.
Kombinerar vi det utifrånperspektivet med det faktum att segling ÄR vått, kallt, kräver långsiktigt engagemang och träning samt en hyfsat hållfast ekonomi så inser man ju att det inte är en sport som alla kan hålla på med. Det är IOFS inte orientering eller bandy heller. Golf däremot är ganska kravlöst.
Därför tror jag att det är viktigt att dels inte göra seglingen till något det inte är men också att ta fram de positiva sidorna med all kraft. Här tror jag faktiskt på skut- och/eller klubbkonceptet. Att seglingsintresset automatiskt går i arv kan ju inte fungera i alla lägen heller.
Anders S
Det som gjordes i barn-och ungdomsverksamheten i fd.DDR bör man kanske inte förknippa med det som gjorde att systemet föll.Anders S skrev:Intressanta vinklingar på DDR-segling.
Jag tror att det här är ett allmänt problem som märks i samhället på många sätt - ungdomarna av idag har så skilda värderingar från oss vuxna/halvgamla att vi inte kan greppa det där riktigt. Vi applicerar så lätt våra egna synsätt och värderingar, såna som gällde på 50- 60- och 70-talet.
Segling ligger helt enkelt inte i tiden på samma sätt som då - att segla är inte längre en inträdesbiljett till det goda livet, det är inte längre exklusivt eller svåråtkomligt och det förknippas inte automatiskt med klass och stil utan kanske till och med brackighet, nyrikedom och dålig skattemoral.
Kombinerar vi det utifrånperspektivet med det faktum att segling ÄR vått, kallt, kräver långsiktigt engagemang och träning samt en hyfsat hållfast ekonomi så inser man ju att det inte är en sport som alla kan hålla på med. Det är IOFS inte orientering eller bandy heller. Golf däremot är ganska kravlöst.
Därför tror jag att det är viktigt att dels inte göra seglingen till något det inte är men också att ta fram de positiva sidorna med all kraft. Här tror jag faktiskt på skut- och/eller klubbkonceptet. Att seglingsintresset automatiskt går i arv kan ju inte fungera i alla lägen heller.
Golf är idag också på vägen ner. Det gäller dock att investera i våra barn och ungdomar. Vår styrelseordförande sade vid nå't möte att vår generation har bara lånat klubben och har som uppgift att se till att den och traditionerna lämnas över till våra barn. I den meningen är våra barn inte våra egna utan den yngre generationen.
Det är väl ingen hemlighet att segelsporten inte är billigt. I detta samband tänker jag på min brorsdotter som vann i fjol distriktmästerskapet. Båten hon använde och tränade med var klubbens som hon tog hand om. föräldrarna hade knappast råd att köpa en dyglig Optimist. Och där ligger kanske något i. Om barnen skulle ha intresse och även talang så är det inte givit om föräldrarna kan eller vill stöda de. En annan sak är att det bör finnas möjlighet att prova på för barn om de har tillräcklig intresse för sporten. Vilka föräldrar vill lägga ner flera tusend utan att veta om barnet kommer att fortsätta? Jag tror nog det är inte så många och än mindre om föräldrarna inte själv tycker om segling. Spela fotboll är då oftast mycket "säkrare". Tröskeln att kommer igång med seglingen är dock rätt högt och där behövs antagligen hjälp. Många klubbar även i Sverige visar att det fungerar.
Jag tycker inte att seglingens tid är över däremot lyckas vi inte så bra att föra vidare vad vi en gång fick ta över av våra föräldrar (i meningen av föra generationen).
Kanske glider vi från ämnet. Men jag tror att greppet med \"kollektiva\" båtar som barnen ansvarar för men de inte behöver köpa och sälja gör det litet lättare att prova på segling och det borde också avdramatisera det här med kostnaderna. Vi har ovanligt höga instegskostnader, speciellt om man inte är insatt i hur det fungerar med begagnade jollar. I vår klubb har vi ett gäng \"klubboptimister\" som bygger på halva konceptet - dvs barnen seglar men ingen vårdar... Utan den lilla flottan hade vi inte kunnat en av sydsveriges största seglarskola, t ex. Men inte får vi någon avkastning för det.
Sedan kan man alltid se DDR:s idrottsverksamhet som en statlig progandaplattform och allt det där. Innan man ryser alltför mycket kan vi gå till våra kära grannar i Norge, där ingen tycker att det är opassande med litet framgångsglädje och patriotism och där idrottsprestationer uppskattas på ett mycket bredare plan.
Dagens svenska ungdomskultur innehåller mycket som är bra, men det finns inte sådär jättemånga som verkar tycka att en kass dag på sjön alltid är bättre än en hur bra dag som helst på land.
Sedan kan man alltid se DDR:s idrottsverksamhet som en statlig progandaplattform och allt det där. Innan man ryser alltför mycket kan vi gå till våra kära grannar i Norge, där ingen tycker att det är opassande med litet framgångsglädje och patriotism och där idrottsprestationer uppskattas på ett mycket bredare plan.
Dagens svenska ungdomskultur innehåller mycket som är bra, men det finns inte sådär jättemånga som verkar tycka att en kass dag på sjön alltid är bättre än en hur bra dag som helst på land.
Anders S
Hej
En annan sak som jag har märkt med i alla fall mina barn är följande.
Vid planering av någon aktivitet, musiebesök, segling, golf eller någon social visit, så har det alltid blivit ett visst motstånd till dylikt. Om jag då ställer krav, att nu får ni baske mig följa med, och det blir så. Resultatet blir då oftast att när de väl är där så tycker dom att det är jättekul så jag nästan har svårt att få med dom hem.
Det här sättet är för min del förrödande för jag orkar inte tjata, Jag ställer frågan en gång, är det nej, så finner jag mig i det och försöker hjälpa dem med det de vill göra, sen sticker jag själv ut och seglar.
Nu är pojkarna så stora så att det dräller av tjejer hemma. Alla dom här tjejerna vill ut och segla och då passar det för dom att hänga på.
Mina barn är idag för stora för att göra några förändringar, men jag har alltid undrat om jag inte egentligen borde ha övertalat dem lite mer på seglingen, eftersom dom uppenbarligen tycker det är kul när dom väl var där.
Vad tror ni?
En annan sak som jag har märkt med i alla fall mina barn är följande.
Vid planering av någon aktivitet, musiebesök, segling, golf eller någon social visit, så har det alltid blivit ett visst motstånd till dylikt. Om jag då ställer krav, att nu får ni baske mig följa med, och det blir så. Resultatet blir då oftast att när de väl är där så tycker dom att det är jättekul så jag nästan har svårt att få med dom hem.
Det här sättet är för min del förrödande för jag orkar inte tjata, Jag ställer frågan en gång, är det nej, så finner jag mig i det och försöker hjälpa dem med det de vill göra, sen sticker jag själv ut och seglar.
Nu är pojkarna så stora så att det dräller av tjejer hemma. Alla dom här tjejerna vill ut och segla och då passar det för dom att hänga på.
Mina barn är idag för stora för att göra några förändringar, men jag har alltid undrat om jag inte egentligen borde ha övertalat dem lite mer på seglingen, eftersom dom uppenbarligen tycker det är kul när dom väl var där.
Vad tror ni?
Calle
Se gla ut
Se gla ut