Inlägg
av Calle C » fre 18 nov 2005, 21:59
Hej Dan
Till saken
Jag håller med dig om pris och prisbilder, ska förklara varför.
I min ungdom och några år till kappseglade jag flitigt i egna och väldigt ofta i lånade båtar. Jag hade tur, det gick väldigt bra för mig, MEN
När jag gick över till mer avancerade klasser typ 505, FD och liknande, upptäckte jag väldigt snabbt att det inte räckte att köpa ett nytt ställ vart annat år. Skulle jag vara med i toppen krävdes det minst 2 ställ per år, och det hade jag ingen möjlighet till. tex i FD var man glad för att få tag i en bra begagnad med hyffsade segel. Konkurrenterna då var bröderna Kolni. Dom köpte en ny båt och nya segel titt som tätt och annan utrustning som jag inte hade en chans att skaffa, inget ont om bröderna dom seglade oxå bra.
Entypsklasser kom fram tex. 420 som var väldigt stort i Europa, där fick man inte byta ut ett beslag, seglen fick bara sys av vissa segelmakerier och enbart i dacron i bestämd vikt.
Det gjorde kappseglandet lite mer realistiskt när man var ung och fattig.
Sverige och Svenska seglare har enligt min mening aldrig riktigt anammat detta med entypsklasser, här vill vi gärna köpa oss till segern, tyvärr. Ute i europa där vi seglade mycket under några år var det helt annorlunda, där insåg man fördelarna med entypsklasser, billigt, rättvist och bra samtidigt mycket bättre sammanhållning bland seglarna, ingen var förmer än någon annan.
Typexemplet är egentligen Soling, bättre båt finns inte, trimbar på alla sätt, underbar att segla men entypsbåt och blir därför inte populär i Sverige. I 420 var vi som mest 50-60 startande i regattorna här. I Europa var det flera 100 i många starter i samma klass.
Grejen är egentligen att vi i Sverige alltid skall vara så förbannat fisförnämma.
Tillbaka till entypsklasser och gör kappseglingen hållbar för oss själva och våra barn.
Detta är min bestämmda uppfattning.
Calle
Se gla ut