Hur får vi våra barn att börja segla.....
Hur får vi våra barn att börja segla.....
Hej
Detta är mitt största misslyckande.
Jag har 4st pojkar, snart vuxna allihop.
Har försökt på alla sätt att få dem intresserad av havet och segling, utan resultat. TV, datan, tjejer och allt annat lockar.
Sitta och bli blöt och dra i snören, nej det är inte deras melodi.
Hur har ni gjort?
Vad kan man göra?
Detta är mitt största misslyckande.
Jag har 4st pojkar, snart vuxna allihop.
Har försökt på alla sätt att få dem intresserad av havet och segling, utan resultat. TV, datan, tjejer och allt annat lockar.
Sitta och bli blöt och dra i snören, nej det är inte deras melodi.
Hur har ni gjort?
Vad kan man göra?
Calle
Se gla ut
Se gla ut
Allt är nog inte så otäckt som det skulle kunna vara, även om det naturligtvis är allvarligt att ens barn inte vill segla. Men de kan ha andra goda sidor - kanske köper de sin pappa en båttidning emellanåt?
Jag vet inte hur man får tonåringar båtintresserade, faktiskt. Jag tror att man måste hugga dem tidigare. Men jag har mina aningar om att det handlar om både tur och timing - min egen kille hade alla möjligheter men fick inte \"knäppen\" förrän vid 11 år. Då ordnade vi en begagnad Optimist (läs: vrak), och sedan har det fortsatt. Det vi möjligen gjorde rätt var att inte ge honom en båt förrän han verkligen ville, och då blev det dessutom utrustning som man kunde förbättra i takt med kunnandet.
Ett misstag man lätt kan göra som entusiast och förälder är att köpa för mycket, för fort, men det gäller många intressen.
Men förtvivla inte, Calle. Datorer är inte helt hopplöst det heller!
Jag vet inte hur man får tonåringar båtintresserade, faktiskt. Jag tror att man måste hugga dem tidigare. Men jag har mina aningar om att det handlar om både tur och timing - min egen kille hade alla möjligheter men fick inte \"knäppen\" förrän vid 11 år. Då ordnade vi en begagnad Optimist (läs: vrak), och sedan har det fortsatt. Det vi möjligen gjorde rätt var att inte ge honom en båt förrän han verkligen ville, och då blev det dessutom utrustning som man kunde förbättra i takt med kunnandet.
Ett misstag man lätt kan göra som entusiast och förälder är att köpa för mycket, för fort, men det gäller många intressen.
Men förtvivla inte, Calle. Datorer är inte helt hopplöst det heller!
Anders S
-
Oa
Få knodsen i båten
Jag har själv tre smågrabbar (5,3, 1/2). Jag tjatar nog lite för mycket segling hemma. När vi är ute med familjebåten så är de helst nere och leker i båten (om jag inte vill leka pirat där uppe), men i sommras knökade jag och de två större ner oss i en optimist vilket var hellyckat. Jag tror det ska börjas i tid och måste lekas fram. Trixet blir när vi blir fyra i optimisten....
När kompisar får hänga med blir det också roligare(inte i optimisten förstås).
Många jag känner vars barn inte gillat seglingen i tonåren har sedan tagit upp seglingen efter skolåren, då de själva kan ta ut båten med kompisarna. Så misströsta inte!
Oa
När kompisar får hänga med blir det också roligare(inte i optimisten förstås).
Många jag känner vars barn inte gillat seglingen i tonåren har sedan tagit upp seglingen efter skolåren, då de själva kan ta ut båten med kompisarna. Så misströsta inte!
Oa
Jo Anders
Jag trodde i min enfald runt 1985 att datorer var framtiden för våra barn.
Då tog jag hem en bärbar PC(ungefär som en inustrisymaskin men med TFT-skärm). Frid o fröjd, men barnen blev användare inte som tänkt utvecklare. Hade då även utgång till internet via compuserve och email.
Detta användes flitigt av barnen, allt var på den tiden bara i forum miljö och modem som var långsamma och stora som hus. En enda bild som laddades ner kostade säkert 20-30 kronor.
Barnen stannade där, och där är de fortfarande. Usch.
Vilka tabbar man har gjort i all välmening.
Jag trodde i min enfald runt 1985 att datorer var framtiden för våra barn.
Då tog jag hem en bärbar PC(ungefär som en inustrisymaskin men med TFT-skärm). Frid o fröjd, men barnen blev användare inte som tänkt utvecklare. Hade då även utgång till internet via compuserve och email.
Detta användes flitigt av barnen, allt var på den tiden bara i forum miljö och modem som var långsamma och stora som hus. En enda bild som laddades ner kostade säkert 20-30 kronor.
Barnen stannade där, och där är de fortfarande. Usch.
Vilka tabbar man har gjort i all välmening.
Calle
Se gla ut
Se gla ut
-
Robin
Att få ungdomar att börja segla...
En sak som ni(har inga barn själv då jag räknar mig som ungdom(22) kanske borde tänka på är att barn i tonåren eller strax där under inte alltid är alltför sugna på att göra saker tillsammans med sina föräldrar, tyvärr tror jag att det i många fall kan vara en anledning.
Själv lärde jag mig att segla i Sjöscouterna när jag var 8, men mina föräldrar har aldrig haft båt förrän nu på senare år.
Jag tror att scouterna kan vara en bra väg in i seglingen, även om det inte var det som gav den riktiga tändningen för mig.
Det som verkligen fick mig fast i seglarvärlden var skutseglingen! Det började jag med -96. var då nyss fyllda 13. Jag seglade en vecka på skonaren Atene, och blev biten direkt.
Det är mitt tips till föräldrar som vill att deras barn skall lära sig att segla, skicka ut dem på en vecka skutsegling när de är runt 13-15! Skutor har vi ju överallt i vårt land.
Det som gör skutseglingen till en så bra inkörsport är följande: Det är inga föräldrar(inte alla barn som tycker att det är en fördel, men så gott som), man får träffa massa nya kompisar, se roliga ställen längs kusten, det är inte en lika kritiskt miljö som en familj kan vara(pappa skäller när sonen gör fel...) och sist men inte minst de lär sig segla och även lite navigation av mycket erfarna instruktörer och högre befäl.
De flesta som har gjort en ungdomssegling kommer tillbaka året därpå, oftast flera år, och sen är de fast i föreningen:)
Visst, efter första sommaren så kanske det inte alltid är själva seglandet som lockar tillbaka ungdomarna, men efter ytterligare en sommar eller så, så brukar de inse själva nöjet med seglingen också.
För min egen del så är nästan alla mina vänner folk jag lärt känna genom seglingen(skutor framförallt). Vi är ett stort kompisgäng vi som seglar på Atene, och på samma sätt är det på de flesta andra skutor. Och det är nog betydligt bättre gäng att hänga med än många andra ungdomsgäng som finns...
Så det säger ja, skicka ut barnen på skutorna!:) Kolla på den här sidan, www.msatene.com där finns även länkar till flera andra skutor.
Den enda förening jag tycker att man skall hålla sig ifrån om man vill att barnen skall lära sig segling och ha trevligt är Kryssarklubbens skutor.
Varma seglarhälsningar från Robin
Själv lärde jag mig att segla i Sjöscouterna när jag var 8, men mina föräldrar har aldrig haft båt förrän nu på senare år.
Jag tror att scouterna kan vara en bra väg in i seglingen, även om det inte var det som gav den riktiga tändningen för mig.
Det som verkligen fick mig fast i seglarvärlden var skutseglingen! Det började jag med -96. var då nyss fyllda 13. Jag seglade en vecka på skonaren Atene, och blev biten direkt.
Det är mitt tips till föräldrar som vill att deras barn skall lära sig att segla, skicka ut dem på en vecka skutsegling när de är runt 13-15! Skutor har vi ju överallt i vårt land.
Det som gör skutseglingen till en så bra inkörsport är följande: Det är inga föräldrar(inte alla barn som tycker att det är en fördel, men så gott som), man får träffa massa nya kompisar, se roliga ställen längs kusten, det är inte en lika kritiskt miljö som en familj kan vara(pappa skäller när sonen gör fel...) och sist men inte minst de lär sig segla och även lite navigation av mycket erfarna instruktörer och högre befäl.
De flesta som har gjort en ungdomssegling kommer tillbaka året därpå, oftast flera år, och sen är de fast i föreningen:)
Visst, efter första sommaren så kanske det inte alltid är själva seglandet som lockar tillbaka ungdomarna, men efter ytterligare en sommar eller så, så brukar de inse själva nöjet med seglingen också.
För min egen del så är nästan alla mina vänner folk jag lärt känna genom seglingen(skutor framförallt). Vi är ett stort kompisgäng vi som seglar på Atene, och på samma sätt är det på de flesta andra skutor. Och det är nog betydligt bättre gäng att hänga med än många andra ungdomsgäng som finns...
Så det säger ja, skicka ut barnen på skutorna!:) Kolla på den här sidan, www.msatene.com där finns även länkar till flera andra skutor.
Den enda förening jag tycker att man skall hålla sig ifrån om man vill att barnen skall lära sig segling och ha trevligt är Kryssarklubbens skutor.
Varma seglarhälsningar från Robin
fokusera inte på seglingen
Tror inte att man skall fokusera på att få dem att börja segla utan att de över huvud taget blir intresserade av aktiviteter på sjön är viktigare. Ungdomar har ofta ett större krav på att aktiviteter skall vara häftiga, dvs traditionell segling platsar kanske inte. Låt dem tex få en liten jolle med snurra/motorbåt (som skall användas med omdöme, på rätt ställe vid rätt tidpunkt - inte inne i hamn när folk skall äta tex) så att intresset för båtar väcks. Så småningom tröttnar de på att brumma runt (bensinpengarna tar slut) och kommer tillbaka till seglingen.
Barn gillar när det går fort! Vårt byte till en snabbare båt gjorde att barnen inte längre tjatar om att \"starta motorn\" utan skriker förtjust när båten planar på undanvinden
Barn gillar när det går fort! Vårt byte till en snabbare båt gjorde att barnen inte längre tjatar om att \"starta motorn\" utan skriker förtjust när båten planar på undanvinden
-
Robin
Håller med Hans
Jag håller med dig Hans, och det är det jag menar med skutseglingen. Får man dem intreserade av havet så finns ju chansen där. Har man sen en lite sportigare segelbåt så lär det nog vara lättare att få med åtminstone unga pojkar:)
Skutseglingen passar ju klart inte alla, de riktigt häftiga tuffa \"inne\"ungdomarna (bl.a den sorten som går i seglarkläder på stan:) lär vi nog inte se alltför ofta vare sig på skutor eller mindre segelbåtar, och det kanske vi inte sörjer alltför mycket heller
Iof sig så är Kryssarklubbens skutor nuförtiden fyllda med sådana ungdomar, tänker då på \"Helly Hansen folket\", och det är mycket därför de är illa ansedda hos alla andra skutor, sen att de ofta beter sig illa, både på land men mset till sjöss och att eleverna där sällan lär sig något, ja det är några andra faktorer...
Det viktigaste tror jag när man skall väcka intresset för hav och segling är nog att göra det roligt, ta med kompisar, gärna rolig båt, hitta påroliga saker i land, kanske inte ligga och pinkryssa i ösregn bara för sakens skull( yngre brukar inte uppskatta det i början av sin karriär:)
Ja, helt enkelt se till att de tycker att det är roligt att vara ute med båt, så att de minns det som en trevlig tid, då vill de göra det igen, och då är chansen stor att intresset för själva seglingen väcks. Då är det nog inte fel med lite jollesegling, för att lära grunderna i själva seglandet. Kankse lite teori.
Ha det bra därute i kylan
Skutseglingen passar ju klart inte alla, de riktigt häftiga tuffa \"inne\"ungdomarna (bl.a den sorten som går i seglarkläder på stan:) lär vi nog inte se alltför ofta vare sig på skutor eller mindre segelbåtar, och det kanske vi inte sörjer alltför mycket heller
Iof sig så är Kryssarklubbens skutor nuförtiden fyllda med sådana ungdomar, tänker då på \"Helly Hansen folket\", och det är mycket därför de är illa ansedda hos alla andra skutor, sen att de ofta beter sig illa, både på land men mset till sjöss och att eleverna där sällan lär sig något, ja det är några andra faktorer...
Det viktigaste tror jag när man skall väcka intresset för hav och segling är nog att göra det roligt, ta med kompisar, gärna rolig båt, hitta påroliga saker i land, kanske inte ligga och pinkryssa i ösregn bara för sakens skull( yngre brukar inte uppskatta det i början av sin karriär:)
Ja, helt enkelt se till att de tycker att det är roligt att vara ute med båt, så att de minns det som en trevlig tid, då vill de göra det igen, och då är chansen stor att intresset för själva seglingen väcks. Då är det nog inte fel med lite jollesegling, för att lära grunderna i själva seglandet. Kankse lite teori.
Ha det bra därute i kylan
Nu har vi nog lyckats med indoktrineringen av vår son, men det ligger mycket i att man skall ha olika principer som förälder till en tonåring (företeelse, inte ålder) än till yngre barn.
Jag tror att nyckeln var att vi gjorde båtlivet självklart (indoktrinering från tre månaders ålder)) och kravlöst (inget tjat om egen jolle eller seglarskola) samtidigt som att vi såg till att det blev lagom dos av stöd när intresset väl visade sig.
Men mest av allt tror jag att vi hade tur.
En tonåring som skall omprogrammeras från datanörd till sjösport måste man nog lotsa in på ett annat sätt - jag vet inte riktigt hur. I vår klubb är jag involverad i ungdomsverksamheten och två saker märks just nu: Att få nybörjare fortsätter efter seglarskola 1 och att ungdomar över 13-14 inte alls går att intressera. Hela seglingssverige diskuterar vilt varför. Nyckel kan ligga i det Robin egentligen säger - det får inte bara handla om prestation, tävling och action, utan det behövs mer i receptet. Social interaktion, moral och etik är sådant, men det går inte lätt att \"sälja\". Häftiga \"seglarkläder\" kan man däremot kränga rätt lätt.
Jag tror att nyckeln var att vi gjorde båtlivet självklart (indoktrinering från tre månaders ålder)) och kravlöst (inget tjat om egen jolle eller seglarskola) samtidigt som att vi såg till att det blev lagom dos av stöd när intresset väl visade sig.
Men mest av allt tror jag att vi hade tur.
En tonåring som skall omprogrammeras från datanörd till sjösport måste man nog lotsa in på ett annat sätt - jag vet inte riktigt hur. I vår klubb är jag involverad i ungdomsverksamheten och två saker märks just nu: Att få nybörjare fortsätter efter seglarskola 1 och att ungdomar över 13-14 inte alls går att intressera. Hela seglingssverige diskuterar vilt varför. Nyckel kan ligga i det Robin egentligen säger - det får inte bara handla om prestation, tävling och action, utan det behövs mer i receptet. Social interaktion, moral och etik är sådant, men det går inte lätt att \"sälja\". Häftiga \"seglarkläder\" kan man däremot kränga rätt lätt.
Anders S
-
Robin
Sälja konceptet
Det konceptet vi har på skutorna är inte ens nästan svårt att \"sälja\" måste jag ju säga. Vi har så gott som alltid fullbokat på våra seglingar, och ser man till ungdomssidan enbart så brukar det bli fullt redan i mars. Speciellt på seglingar som Nordisk Seglats, kappsegling mellan Sverige Norge Danmark.
Men vårt koncept på skutorna blir ju lite svårt att använda rätt av på vanliga segelbåtar. Men en båtklubb som har några egna båtar eller så kan nog arrangera något liknande om de vill. Att man helt enkelt seglar ganska långa sträckor, övernattar tillsammans med flera båtar, och dåp inte bara i naturhamnar, som sällan är dit ungdomarna vill i första hand.. Några av de vanligaste frågorna vi får när vi seglar med nya ungdomar(nyisar:) är: När kommer vi fram? och Finns det kiosk där? Sen när de blir lite äldre så blir det, Finns det dusch? och ännu senare, Finns det pub där? Första frågan är alltid samma:)
Att besöka roliga ställen även i land tycker jag skall vara en del av grejen, gärna lite lekar och annan samvaro på kvällarna. På Atene brukar vi även försöka hinna över till Danmark en sväng, det är alltid uppskattat.
Som Anders S skriver, det är nog inte fel om det inte är för mycket \"tjat\" och krav på prestation, det får barnen nog av annars! När de har kommit såpass långt att de satsar på seglingen i sig, då kan det var en sak med krav, fast rimliga krav de själva sätter upp.
På skutorna så blir det ju så med de som är intresserade att de stannar i föreningen, och utbildas på sikt till befäl genom föreningens egna utbildningar. Man får göra en tid som instruktörselev innan man får testas för att bli instruktör och så vidare.
Dessutom lär man sig mycket teamwork, och hur man umgås med människor i olika åldrar på skutorna, det tycker jag är mycket värdefullt!
Hur många andra sorters föreningar finns det där ungdomar i 15-20 års åldern umgås med pensionärer i 70års åldern?
När det gäller åldern att börja, tja har man egen båt är det ju inte fel att ta med barnen ut när de är små. Men att lära dem segla på kort tid(kurs inlärning) så får de nog vara lite äldre. På skutprna brukar vio ha 13år som undre gräns, det är lagom, lite mogna, kan vara hemifrån och klarar lite fysiska påfrestningar:)
Men vårt koncept på skutorna blir ju lite svårt att använda rätt av på vanliga segelbåtar. Men en båtklubb som har några egna båtar eller så kan nog arrangera något liknande om de vill. Att man helt enkelt seglar ganska långa sträckor, övernattar tillsammans med flera båtar, och dåp inte bara i naturhamnar, som sällan är dit ungdomarna vill i första hand.. Några av de vanligaste frågorna vi får när vi seglar med nya ungdomar(nyisar:) är: När kommer vi fram? och Finns det kiosk där? Sen när de blir lite äldre så blir det, Finns det dusch? och ännu senare, Finns det pub där? Första frågan är alltid samma:)
Att besöka roliga ställen även i land tycker jag skall vara en del av grejen, gärna lite lekar och annan samvaro på kvällarna. På Atene brukar vi även försöka hinna över till Danmark en sväng, det är alltid uppskattat.
Som Anders S skriver, det är nog inte fel om det inte är för mycket \"tjat\" och krav på prestation, det får barnen nog av annars! När de har kommit såpass långt att de satsar på seglingen i sig, då kan det var en sak med krav, fast rimliga krav de själva sätter upp.
På skutorna så blir det ju så med de som är intresserade att de stannar i föreningen, och utbildas på sikt till befäl genom föreningens egna utbildningar. Man får göra en tid som instruktörselev innan man får testas för att bli instruktör och så vidare.
Dessutom lär man sig mycket teamwork, och hur man umgås med människor i olika åldrar på skutorna, det tycker jag är mycket värdefullt!
Hur många andra sorters föreningar finns det där ungdomar i 15-20 års åldern umgås med pensionärer i 70års åldern?
När det gäller åldern att börja, tja har man egen båt är det ju inte fel att ta med barnen ut när de är små. Men att lära dem segla på kort tid(kurs inlärning) så får de nog vara lite äldre. På skutprna brukar vio ha 13år som undre gräns, det är lagom, lite mogna, kan vara hemifrån och klarar lite fysiska påfrestningar:)
-
Pappan
Seglande barn
Har en liten fråga, varför måste era barn dela era intressen? Borde det inte vara tvärtom? Är väll bättre att visa intresse och uppmuntra de barnen tycker om att göra. Än är mina barn små, men tycker att det är OK att knô ner sig i vår maxi 68 och ligga ute på helger och några veckor om sommaren. Visst vore det kanon kul om stora tjejen (3,5 idag) skulle vilja börja segla optimist om något år, men helt ärligt tror jag sång och teater är mera hennes grej. Visst kan man påverka sina barn, men man ska nog undvika att försöka tvinga fram ett intresse. Kan tänka mig hur jag hade regarerat om mina föräldrar vill 'tvinga' fram ett intresse hos mig när jag var 12-16 år. Då gäller det att snarare var anti allt som en föräldrar står för. Någon nämnde dock att intresset ofta komme rnär barnen blir lite större och kan ta båten själva, vilket naturligtvis är bra. Själv seglade jag knappt något innan jag var 25, och idag är jag väll biten men knappast hardcore.
Men som sagt, uppmuntra de barnen vill göra (inom rimliga gränser).
MVH/
Pappan
Men som sagt, uppmuntra de barnen vill göra (inom rimliga gränser).
MVH/
Pappan
Jag tycker precis som Pappan, att om barnen har ett genuint (och \"bra\") intresse så bör man nog uppmuntra det så bra man kan. Min son får t ex lov att ta med gitarren, om han också spelar sånt som andra kan tåla, t ex käcka sjömanssånger. Hemma spelar han under förfärligt larm rock på en Fender, så det smittar tydligen båda vägarna.
Tyvärr finns det en liten baksida med segling och barn, och det är att seglingen (semester-) blir omöjlig under många år om man inte får barnen med på noterna. Riktigt små barn och riktigt stora barn kan man hantera (på lite olika sätt) men mellanstora barn som inte tycker det är rolit måste man ha respekt för. Att tvinga en 7-8-åring att följa med kan man nog IOFS göra, men det bör man kanske inte om man tänker framåt. En tonåring (återigen, företeelsen, inte åldern) som inte vill \"straffar ut sig\" till slut - till ingen inblandads glädje.
Det behöver varken vara fel eller bli fel, men vi skall (som föräldrar) nog tänka över om det är i barnens eller vårt intresse som den här överföringen sker.
Tyvärr finns det en liten baksida med segling och barn, och det är att seglingen (semester-) blir omöjlig under många år om man inte får barnen med på noterna. Riktigt små barn och riktigt stora barn kan man hantera (på lite olika sätt) men mellanstora barn som inte tycker det är rolit måste man ha respekt för. Att tvinga en 7-8-åring att följa med kan man nog IOFS göra, men det bör man kanske inte om man tänker framåt. En tonåring (återigen, företeelsen, inte åldern) som inte vill \"straffar ut sig\" till slut - till ingen inblandads glädje.
Det behöver varken vara fel eller bli fel, men vi skall (som föräldrar) nog tänka över om det är i barnens eller vårt intresse som den här överföringen sker.
Anders S
Vi har tre tonåringar som har varit på sjön sen 5 veckors ålder (semester och lov)och som nog är lite trötta detta.Vi tjatar inte om att dom borde segla på egen köl men har hjälpt till om dom har velat segla Optimist o. dyl.Men ej mer.
Däremot har jag en bekant som har kört ut sina barn i ett tidigt stadium (15 år) ensamma i sin båt. Båten är hans ögonsten och kappseglingsutrustad för mycket pengar. Man kanske kan tycka att dom fått för mycket på silverfatet men ansvaret har dom axlat och allt har gått bra när dom seglat med sina kompisar.Nu är det en fröjd att möta dom i Bohuslän på somrarna.
Det (låna ut ögonstenen)kanke är en insats som krävs om man verkligen vill nåt, men som jag erkänner att jag fegar ur på.
Detta förursätter att dom tidigt har fått ta ansvar för mer än disken under semesterseglingen.//Johan
Däremot har jag en bekant som har kört ut sina barn i ett tidigt stadium (15 år) ensamma i sin båt. Båten är hans ögonsten och kappseglingsutrustad för mycket pengar. Man kanske kan tycka att dom fått för mycket på silverfatet men ansvaret har dom axlat och allt har gått bra när dom seglat med sina kompisar.Nu är det en fröjd att möta dom i Bohuslän på somrarna.
Det (låna ut ögonstenen)kanke är en insats som krävs om man verkligen vill nåt, men som jag erkänner att jag fegar ur på.
Detta förursätter att dom tidigt har fått ta ansvar för mer än disken under semesterseglingen.//Johan
-
Gäst
ibland går det och ibland inte.
Våra barn har vi lockat med olika äventyr, från det dom var små...
1: gummibåt
2: gummibåt med motor
3: vindsurfning
4:.alltid tävlingssegla
(menar att när vi seglar aktiveras tävlinginstinkten mot andra båtar) och även trad. tävlingar var barnen medverkar. Dock har dom varit då lite äldre runt 10 år+ , och ger man dom uppdrag som passar flyter det bra. skota, styra osv...
5: spinakerhissning, garanterat spännande grej som göres 2-3 gånger/säsong och jag lovar er... detta längtar dom till... men nästan farligt ibland.
6: kompisar,
dessa får följa så långt det är möijligt. dagseglingar och ofta även övernattningar
7: Turer anpassade efter ålder,
här gäller det att se upp! tom. en vuxen kan faktiskt bli uttröttad efter några timmar, se till att det finns aktivitet man längtar till efter seglingen...... mat, skoj, bastu, fiske eller vad tusan som helst... segling måste vara skoj även när man är i land.
8: Favoritställe !!! (extra bra ställe)
Här är en viktig punkt.! Man skall hitta en eller flera favoritställen där man känner sig hemma, man tappar inte bort barnen, man vet och känner till omgivningen... detta ställe kommer dom under vintern att prata om, så är det bara!
och naturligtvis även nästa somar längta dit igen.
Vi har 2 sådanna ställen en nära och en annan lite längre bort.
och som vissa av er skriver skall dom få själv segla \"på egen köl\" detta är nog rätt melodi, men se upp så ni inte blir av med båten
för våra bekanta gick det så att barnen lärde sig segla själv, och bu kommer dom inte med alls. Dom åker utan Pappa och Mamma, så i den familjen prats det att sälja 33-fotaren till sommaren... för dom träffas inte mer... tråkigt nog.
Och glöm ej att skicka dom på jolleskola när dom är runt 10 år, obs det är bättre att vänta med jolleskolan lite så dom inte har så mycket lek i skallen, våran 1:a gick när han var 8:a och 2:a gick när han var 10 det var stor skillnad på viljan. men detta är så olika på barn, se bara fan till att inte använda Jskolan som nått dagis - det är det inte.
/Allan
1: gummibåt
2: gummibåt med motor
3: vindsurfning
4:.alltid tävlingssegla
(menar att när vi seglar aktiveras tävlinginstinkten mot andra båtar) och även trad. tävlingar var barnen medverkar. Dock har dom varit då lite äldre runt 10 år+ , och ger man dom uppdrag som passar flyter det bra. skota, styra osv...
5: spinakerhissning, garanterat spännande grej som göres 2-3 gånger/säsong och jag lovar er... detta längtar dom till... men nästan farligt ibland.
6: kompisar,
dessa får följa så långt det är möijligt. dagseglingar och ofta även övernattningar
7: Turer anpassade efter ålder,
här gäller det att se upp! tom. en vuxen kan faktiskt bli uttröttad efter några timmar, se till att det finns aktivitet man längtar till efter seglingen...... mat, skoj, bastu, fiske eller vad tusan som helst... segling måste vara skoj även när man är i land.
8: Favoritställe !!! (extra bra ställe)
Här är en viktig punkt.! Man skall hitta en eller flera favoritställen där man känner sig hemma, man tappar inte bort barnen, man vet och känner till omgivningen... detta ställe kommer dom under vintern att prata om, så är det bara!
och naturligtvis även nästa somar längta dit igen.
Vi har 2 sådanna ställen en nära och en annan lite längre bort.
och som vissa av er skriver skall dom få själv segla \"på egen köl\" detta är nog rätt melodi, men se upp så ni inte blir av med båten
för våra bekanta gick det så att barnen lärde sig segla själv, och bu kommer dom inte med alls. Dom åker utan Pappa och Mamma, så i den familjen prats det att sälja 33-fotaren till sommaren... för dom träffas inte mer... tråkigt nog.
Och glöm ej att skicka dom på jolleskola när dom är runt 10 år, obs det är bättre att vänta med jolleskolan lite så dom inte har så mycket lek i skallen, våran 1:a gick när han var 8:a och 2:a gick när han var 10 det var stor skillnad på viljan. men detta är så olika på barn, se bara fan till att inte använda Jskolan som nått dagis - det är det inte.
/Allan
kaske bör man titta tillbaka och tänka på varför man själv ville börja med seglingen.
När jag var 6 stog jag på kajkanten och fick titta på hur mina äldre systkon riggade sina båtar (Optimstar) och seglade i väg för att träna. Jag ville också men min mor sade att jag skulle behöva först lära mig att simma. När jag var 8 tog simcert och sade, nu kan jag simma nu vill jag börja med seglingen. Min äldre brosa tyckte dock inte riktig om det och jag fick vänta tills jag var 11 och träffade en kompis som seglade i en annan klubb än mina äldre syskon. Idag är jag den mest aktive i familjen.
Min lille bror fick det lite lättare. När alla andra seglade så skulle han också segla. han slutade efter 1-2 år.
Väl allt skedde i forna Östtyskland och mina föräldrar hade inte haft båt och skulle inte heller haft råd men klubbarna lånade ut båtar som vi fick sköta om som om de skulle ha varit våra egna. Det fungerade utmärkt och vi fick lära oss redan mycket tidigt att slipa, måla, polera och allt vad båtsarbete innebär.
När jag var 6 stog jag på kajkanten och fick titta på hur mina äldre systkon riggade sina båtar (Optimstar) och seglade i väg för att träna. Jag ville också men min mor sade att jag skulle behöva först lära mig att simma. När jag var 8 tog simcert och sade, nu kan jag simma nu vill jag börja med seglingen. Min äldre brosa tyckte dock inte riktig om det och jag fick vänta tills jag var 11 och träffade en kompis som seglade i en annan klubb än mina äldre syskon. Idag är jag den mest aktive i familjen.
Min lille bror fick det lite lättare. När alla andra seglade så skulle han också segla. han slutade efter 1-2 år.
Väl allt skedde i forna Östtyskland och mina föräldrar hade inte haft båt och skulle inte heller haft råd men klubbarna lånade ut båtar som vi fick sköta om som om de skulle ha varit våra egna. Det fungerade utmärkt och vi fick lära oss redan mycket tidigt att slipa, måla, polera och allt vad båtsarbete innebär.