Förberedelser inför kappsegling ?
-
Ulrik
Precis så brukar \"positivt tänkande\"-coacherna säga - tänker man på eländes elände är det just det som skall hända. Man skall föreställa sig att man startar bra, kryssar bra, rundar bra etc - så löser sig allt. Sant, då det \"bara sitter i huvet\" och teknik och material inte är ett riktigt problem.
Däremot kan det aldrig skada att man påminner sig om det nya snabba seglet, att man faktiskt har slipat botten perfekt och att regelkursen satt som en keps (eler vad man nu kan plocka fram - i svåra fall får man egga sig själv med vetskapen att snabbschacklar och camcleats är nyoljade och nyvässade - men inte tvärtom...)
För oss dödliga som ohjälpligt \"vet\" att vi inte kan så bra kan man göra på annat sätt. Då går det att fokusera på att göra bättre, och man ställer upp mål som går att uppnå. T ex skall man inte sätta som mål att \"starta bättre\" utan vara specifik, t ex att jobba med starterna \"tills man är högst tre sekunder från linjen då skottet går och med minst fem knops fart\" (eller nåt). Ett sånt mål går att mäta, medan \"starta bättre\" är subjektivt.
Skiter det sig kan en bra kapten också ha andrahandsmål tillhands, t ex att (om man genom fummel startar sent) ändå använder racet för att bli bättre, t ex att spinnakersättningar klockas och eller man tar chansen att pröva extrema vägval. Sådana besättningar som ger upp om det smyger sig tidigt i racet kommer aldrig att kunna vinna annars heller. Det finns en vanlig feluppfattning som man hör ibland som går ut på att det kvittar att komma tvåa eller tia, det är bara vinst som räknas - men de som säger så fattar inte att man aldrig kan bli etta om man inte lärt sig tillräckligt för att bli ens tvåa.
Däremot kan det aldrig skada att man påminner sig om det nya snabba seglet, att man faktiskt har slipat botten perfekt och att regelkursen satt som en keps (eler vad man nu kan plocka fram - i svåra fall får man egga sig själv med vetskapen att snabbschacklar och camcleats är nyoljade och nyvässade - men inte tvärtom...)
För oss dödliga som ohjälpligt \"vet\" att vi inte kan så bra kan man göra på annat sätt. Då går det att fokusera på att göra bättre, och man ställer upp mål som går att uppnå. T ex skall man inte sätta som mål att \"starta bättre\" utan vara specifik, t ex att jobba med starterna \"tills man är högst tre sekunder från linjen då skottet går och med minst fem knops fart\" (eller nåt). Ett sånt mål går att mäta, medan \"starta bättre\" är subjektivt.
Skiter det sig kan en bra kapten också ha andrahandsmål tillhands, t ex att (om man genom fummel startar sent) ändå använder racet för att bli bättre, t ex att spinnakersättningar klockas och eller man tar chansen att pröva extrema vägval. Sådana besättningar som ger upp om det smyger sig tidigt i racet kommer aldrig att kunna vinna annars heller. Det finns en vanlig feluppfattning som man hör ibland som går ut på att det kvittar att komma tvåa eller tia, det är bara vinst som räknas - men de som säger så fattar inte att man aldrig kan bli etta om man inte lärt sig tillräckligt för att bli ens tvåa.
Missförstå mig inte, jag kommer att vinna med den stora båten. Har en 14 punkters förbättringslista som kommer att göra oss mer konkurranskraftiga till nästa år. Jag har ju inte ens gett Ravagen en ärlig chans då jag köpte båten i juni 2005 och bara har skitsegel. Vi kommer att vinna då det finns rätt förutsättningar.Calle C skrev:Hej
Föstår överhuvudtaget inte varför det skulle vara svårare att vinna i stor båt.
Det är helt fel "tänk"![]()
Skriv upp tre orsaker varför du kommer att vinna med din nya båt.
Vänd, vrid och grunna på det i stället.
Det jag menade var att om jag sätter mig i en IF kommer vinsterna direkt men i Ravagen krävs det lite mer finlir.
/Dan
Jag har ett annat sätt att tänka som inte direkt går i linje med positivt tänkande coacherna. Jag tänker att det säkert kommer att gå åt skogen vilket gör att jag slappnar av och kan fokusera bättre samtidigt som jag tar alla motgångar mycket bättre. Så fort jag säger att jag skall vinna går det åt helv-te och tvärtom, det har alltid varit så.Ulrik skrev:Precis så brukar "positivt tänkande"-coacherna säga - tänker man på eländes elände är det just det som skall hända.
Innan ni rackar ner på detta tankesätt så måste jag poängtera att den sporten jag höll på med tidigare innebar att man direkt äventyrade sitt liv om man misslyckades.
Jag körde denna omvända teknik på VM 1998 i fridykning på Sardinien och hamnade på en 13 plats av 130 fridykare däribland heltidsproffs. Fridykningen är en sport som verkligen innebär att man inte får göra misstag och min teknik var lite speciell men den räckte för att hålla andan i 7 minuter och 11 sekunder samtidigt som ett stort antal Tv kameror ( däribland SVT ) filmade en rakt i nyllet. Det räckte också för att simma ner till 49 meter på ett andetag utan några hjälpmedel. Man var tvungen att i förväg meddela vilket djup man skulle dyka till och jag lovar dig att det innebär en press som inte går av för hackor. Missar en höjdhoppare sin höjd ramlar han ner på en mjuk matta, missar en fotbollspelare målet blir han lite besviken men tappar en fridykare sin fokus ( en enda fel tanke räcker ) kan han bli av med livet.
Jag säger detta lite för att jäklas men också för att poängtera att alla inte fungerar likadant. Min skada har säkert ett fint namn i någon läkarbok någonstans
dålig start??? jag tänker på min första kappsegling som styrman på en liten två-mans-jolle (Cadet). Vi startade 5 minuter efter alla andra i lätt vind. Redan vid första rundningsmärke låg vi trea. och så har det varit många gånger. (väl starten var aldrig min styrka). Racet slutar aldrig innan man har gått över mållinjen.Ulrik skrev:Skiter det sig kan en bra kapten också ha andrahandsmål tillhands, t ex att (om man genom fummel startar sent) ändå använder racet för att bli bättre, t ex att spinnakersättningar klockas och eller man tar chansen att pröva extrema vägval. Sådana besättningar som ger upp om det smyger sig tidigt i racet kommer aldrig att kunna vinna annars heller. Det finns en vanlig feluppfattning som man hör ibland som går ut på att det kvittar att komma tvåa eller tia, det är bara vinst som räknas - men de som säger så fattar inte att man aldrig kan bli etta om man inte lärt sig tillräckligt för att bli ens tvåa.
men jag håller med om. Alldeles för ofta fokuseras det på första plats.
Det här är nog ingenting som tränare (man är ju själv sin egen tränare, ju) tvekar om i dessa dagar - det gäller alltid att ha tydliga och mätbara mål. Det viktiga är att målet skall kunna kvantifieras och mätas eftersom träningsmålen skall vara en del av en plan. Planens yttersta mål kan vara diffust, t ex att vinna en tävling eller vinna en serie. men stegen dit kan inte vara för \"flummiga\".
Poängen är hela tiden att ställ upp delmål som är realistiska och som man vet när man uppnått. I segling skulle kunna vara att starta bra (dvs, kvantifiera \"bra\" som tidigare nämnts), att göra 10 perfekta rullslag i rad, inte bara \"träna rullslag en stund\", att ta ner spinnakern på 7 sekunder (eller vad som nu är \"bra\") och annat sådant.
Jag är den förste att medge att det krävs litet fantasi för att kvantifiera mjuka kvaliteter (som omdöme), men där gäller det att inse att man aldrig kan lära sig \"lagom\" om man inte prövat \"för mycket\" och \"för litet\". Vissa tävlingar kan man använda för att experimentera och man får heller inte bli för rigid i sitt tänkande - den som är expert i st för bara \"duktig\" vet också när man skall bryta mot regeln.
Poängen är hela tiden att ställ upp delmål som är realistiska och som man vet när man uppnått. I segling skulle kunna vara att starta bra (dvs, kvantifiera \"bra\" som tidigare nämnts), att göra 10 perfekta rullslag i rad, inte bara \"träna rullslag en stund\", att ta ner spinnakern på 7 sekunder (eller vad som nu är \"bra\") och annat sådant.
Jag är den förste att medge att det krävs litet fantasi för att kvantifiera mjuka kvaliteter (som omdöme), men där gäller det att inse att man aldrig kan lära sig \"lagom\" om man inte prövat \"för mycket\" och \"för litet\". Vissa tävlingar kan man använda för att experimentera och man får heller inte bli för rigid i sitt tänkande - den som är expert i st för bara \"duktig\" vet också när man skall bryta mot regeln.
Anders S
Dan,
Ambitioner, mål och evaluering av bäste prestation tycker jag beror på den tidan prestationen blev gjort. Tex har jag vunnet Klub mesterskap, Köge Bugt M och DM och har seglet rundt Själland med topplaceringar men även dom regattaer vi inte vant och små regattaer har väret med personliga stora prestationer i det nuet dom blev gennomfört. Men att have sin frua som bäste crew är en STOR och lycklig prestation.
Ambitioner, mål och evaluering av bäste prestation tycker jag beror på den tidan prestationen blev gjort. Tex har jag vunnet Klub mesterskap, Köge Bugt M och DM och har seglet rundt Själland med topplaceringar men även dom regattaer vi inte vant och små regattaer har väret med personliga stora prestationer i det nuet dom blev gennomfört. Men att have sin frua som bäste crew är en STOR och lycklig prestation.
Steen
Danmark
Danmark
Hej Ravage
Min största prestation kom tidigt, strax innan jag fyllde 15.
Till SSMKs regatta fick jag låna en finnjolle i väldigt dåligt skick.
Klassen var inte stor ca 10 båtar, min vikt då översteg inte 50Kg.
Det var bara att pallra på sig så många tröjor som jag hade och blöta ner dem.
Seglen som var rätt kass trimmades för hårdvind, det blåste ca 8.
Mina kamrater som var där och seglade i andra klasser bara skrattade.
Kom iväg bra i starten men blev snabbt omseglad av 3 st, drog då upp centerbordet en aning och krängde som en blå. Rundade som 2a. sedan kom första länsen och där bara pep jag förbi ledaren.
Till sist vid målgång var 2an säkert en halv distans efter.
Den segern var min roligaste, båten, seglen var skit, jag var alldeles för liten.
Alla odds var emot. Och att vända på det, det var toppen.
Min största prestation kom tidigt, strax innan jag fyllde 15.
Till SSMKs regatta fick jag låna en finnjolle i väldigt dåligt skick.
Klassen var inte stor ca 10 båtar, min vikt då översteg inte 50Kg.
Det var bara att pallra på sig så många tröjor som jag hade och blöta ner dem.
Seglen som var rätt kass trimmades för hårdvind, det blåste ca 8.
Mina kamrater som var där och seglade i andra klasser bara skrattade.
Kom iväg bra i starten men blev snabbt omseglad av 3 st, drog då upp centerbordet en aning och krängde som en blå. Rundade som 2a. sedan kom första länsen och där bara pep jag förbi ledaren.
Till sist vid målgång var 2an säkert en halv distans efter.
Den segern var min roligaste, båten, seglen var skit, jag var alldeles för liten.
Alla odds var emot. Och att vända på det, det var toppen.
Calle
Se gla ut
Se gla ut
Steen,Steen skrev:Dan,
Ambitioner, mål och evaluering av bäste prestation tycker jag beror på den tidan prestationen blev gjort. Tex har jag vunnet Klub mesterskap, Köge Bugt M och DM och har seglet rundt Själland med topplaceringar men även dom regattaer vi inte vant och små regattaer har väret med personliga stora prestationer i det nuet dom blev gennomfört. Men att have sin frua som bäste crew är en STOR och lycklig prestation.
Jag är med på vad du menar. Kul att du har hittat en fru som delar ditt intresse för kappsegling, det är inte direkt vanligt.
/Dan
jag är lite osäker, kanske det var händelsen jag berättade tidigare om.Ravage skrev:Alla,
Vilken prestation anser ni själva är er bästa i er kappseglingskarriär ? Det behöver inte nödvändigtvis vara det bästa placeringen i det största mästerskapet utan även den bästa prestationen i förhållande till förutsättningarna.
/Dan
Det var kanske 1978 och skulle ha varit min första kappseglingen som styrman på en Cadet (liten två-mans-jolle). det blåste nästan ingenting och på tog tiden till startlinjen sedan seglade jag igen därifrånoch märkte inte att vinden mojnade. startskottet gick fältet försvann. när jag gick över startlinjen gick strtskottet för Optimist-jollar. Vad pinsamt det var. 5 minuter efter alla andra. sedan var det att få ut allt ur båten. Jag visste att den gick bra på höjd och utnyttjade fördelen. dikt bidevind mot märke när alla andra försökte går på fart. Kryssmärke nådde vi som tvåa. Den placeringen tappade vi dock sedan pga. osäkerhet med reglerna vid en rundning.
Eller det var kanske andra loppet i Östtyska mästerskapet i havskappsegling 86? Det året hade vi en ny skeppare då vår regulära skeppare var i lumpen (reservofficer). Det sades att han tillhörde landslaget i sina yngre dar och missade knappt deltagandet i olympiaden i Tokio. Vid starten märkte vi att hela fältet försökte pressa sig in vid startfartyget (en större bogserbåt från marinen). Bakom startfartyget hade man dessutom lagt ut en boj för att förhindrar att båtarna seglar på ankerkättingen. Det gav ett stort triangel ingen kunde segla in vid dikt bide vind. Motståndarna tittade konstigt när vi valde att segla runt startfartyget för att passera startlinjen starx före starten från fel sidan. Det vart en bra start. vi kom i väg med bra fart som trea. vid kryssmärke låg vi fortfarnde trea men höll på att segla om tvåan. Då small det och storen kom ner. Snabbt tog vi upp andra storen (båten hade dubbla storfall). Under tiden vart vi omseglade av gott och väl tio båtar och fler skulle det bli. Den andra storen drog inte heller. mindre yta och felskuren. den tiden var jag lättast och övertalade vår skeppare med resten av besättningen att klättra upp i masten hämta ner fallet med topphornet så att vi kunde reparera vår stor1. aktionen lyckades och efter vi har lagat seglet var vi igen med att tävla. Jag vet inte vad som hände sedan (det var en natttävling som startades 19:00 och dröjde fram till ca. kl.5-6) men i målet var vi först och det även på beräknad tid. Det året fick vi silvermedaljen i mästerskapet.