Hej Miquel
Rostfritt stål finns av många olika kvaliter, gemensamt är att de innehåller höga halter av krom som skall ge ett passivt ytskikt.
På detta skikt bildas en tunn osynlig oxidhinna som skyddar mot de flesta kemiska angrepp.
För att denna oxidhinna skall vara intakt får man inte varmbearbeta eller värmebehandla stålet då bildas det i stället ett tjockare oxidskikt som syns med blotta ögat.
Och får du detta så måste det avlägsnas mekaniskt eller via betning.
Det är nästan säkert detta som har ställt till ditt problem
Offeranod eller inte
-
Anders S
Om man skall komma undan ett ytterligare utläggning kan denna länk rekommenderas:
http://www.sxk.se/tekniska/btf/korrosion/korr.pdf
Men annars kan det i princip handla om flera sorters korrosion på rostfritt. Den ena brukar kallas spaltkorrosion (men måste inte vara i en spalt) och uppstår därför att syrafasta stål behöver syre för att att den skyddande oxidhinnan skall bildas och underhållas. Syre finns i vatten, men skulle det fattas syre, t ex bakom en stillastående plåt blir det en annan sak - då uppstår lätt spaltkorrosion. Är sedan ytan på beslaget grov, opolerad och obetad (dvs det icke-syrafasta stål som bildas i t ex svetsar är inte bortfrätt av betpasta) lär det skyddande skiktet inte ens bildas. Men det har Calle redan sagt.
En annan vanlig korrosion på rostfritt kallas \"fremdrost\", dvs korrosion beroende på att det finns \"vanligt järn\" på ytan. Detta lär sig alla som stålborstar rostfritt med en vanlig stålborste. Då får man ofelbart rost i risporna, därför att man dels brutit oxidskiktet (det återbildas rätt kvickt i luft eller fritt vatten), dels har små \"järnrester\" i spåren som genast börjar rosta i korrosiv miljö.
Skulle dina beslag vara av en \"dålig\" kvalitet kan skillnaden mellan bultarna och beslaget (elektriskt sett) dessutom bli avsevärd. Du ser kanske i den galvaniska spänningstabellen att rostfritt har två olika potentialer, beroende på om de är passivit eller aktivt. I så fall kan korrosionen också förklaras av att bultarna håller sig passiva, medan beslaget är aktivt och då talar vi om \"vanlig\" galvanisk korrosion (en tredje sort). Att denna blir mest intensiv där oxidskiktet är svagt eller inte finns är ju helt naturligt - det är ju den \"oädlaste punkten\".
Att dina anoder äts upp är fullt rimligt. De är ju den oädla delen av ett högpotent (i dessa sammanhang) batteri, bildat av dina rostfria beslag och zinkanoden. Däremot kan man ju dra slutsatsen att du inte lyckats med att täcka beslagen med färg helt och hållet (och i själva maljan lär det ju blii ändå bli omöjligt). Vill du vara försiktig kan du gärna ta loss beslagen och måla BAKSIDAN med epoxyfärg. Framsidan är (faktiskt) inte lika viktig...
Men, med en parafras på en tidigare post - jag vrider mig som en skeppsmask när det handlar om korrosion - det är väldigt svårt att veta säkert vad någonting beror på och detta är bara spekulationer. En riktig expert hade visat en del av sin expertis genom att avstå att spekulera och istället vilja se fenomenet
Anders S.
http://www.sxk.se/tekniska/btf/korrosion/korr.pdf
Men annars kan det i princip handla om flera sorters korrosion på rostfritt. Den ena brukar kallas spaltkorrosion (men måste inte vara i en spalt) och uppstår därför att syrafasta stål behöver syre för att att den skyddande oxidhinnan skall bildas och underhållas. Syre finns i vatten, men skulle det fattas syre, t ex bakom en stillastående plåt blir det en annan sak - då uppstår lätt spaltkorrosion. Är sedan ytan på beslaget grov, opolerad och obetad (dvs det icke-syrafasta stål som bildas i t ex svetsar är inte bortfrätt av betpasta) lär det skyddande skiktet inte ens bildas. Men det har Calle redan sagt.
En annan vanlig korrosion på rostfritt kallas \"fremdrost\", dvs korrosion beroende på att det finns \"vanligt järn\" på ytan. Detta lär sig alla som stålborstar rostfritt med en vanlig stålborste. Då får man ofelbart rost i risporna, därför att man dels brutit oxidskiktet (det återbildas rätt kvickt i luft eller fritt vatten), dels har små \"järnrester\" i spåren som genast börjar rosta i korrosiv miljö.
Skulle dina beslag vara av en \"dålig\" kvalitet kan skillnaden mellan bultarna och beslaget (elektriskt sett) dessutom bli avsevärd. Du ser kanske i den galvaniska spänningstabellen att rostfritt har två olika potentialer, beroende på om de är passivit eller aktivt. I så fall kan korrosionen också förklaras av att bultarna håller sig passiva, medan beslaget är aktivt och då talar vi om \"vanlig\" galvanisk korrosion (en tredje sort). Att denna blir mest intensiv där oxidskiktet är svagt eller inte finns är ju helt naturligt - det är ju den \"oädlaste punkten\".
Att dina anoder äts upp är fullt rimligt. De är ju den oädla delen av ett högpotent (i dessa sammanhang) batteri, bildat av dina rostfria beslag och zinkanoden. Däremot kan man ju dra slutsatsen att du inte lyckats med att täcka beslagen med färg helt och hållet (och i själva maljan lär det ju blii ändå bli omöjligt). Vill du vara försiktig kan du gärna ta loss beslagen och måla BAKSIDAN med epoxyfärg. Framsidan är (faktiskt) inte lika viktig...
Men, med en parafras på en tidigare post - jag vrider mig som en skeppsmask när det handlar om korrosion - det är väldigt svårt att veta säkert vad någonting beror på och detta är bara spekulationer. En riktig expert hade visat en del av sin expertis genom att avstå att spekulera och istället vilja se fenomenet
Anders S.
-
Calle C
Hej igen
Du skrev såg ut som \"Ådring i ytskiktet\"
Det kom mig att tänka på stålkvaliten.
Det kan vara så att en firma köper in RF-stål, bearbetar detta till en slutprodukt som i detta fall är dina beslag. Det sista firman gör är att syrabeta beslagen efter all behandling, om det då inte är ferritstål som syrabetas så är sannolikheten stor att det blir ytsprickor i materialet som just det ser ut som ådringar och där rostar det.
Jag gör som Anders, vrider mig som en ål
Du skrev såg ut som \"Ådring i ytskiktet\"
Det kom mig att tänka på stålkvaliten.
Det kan vara så att en firma köper in RF-stål, bearbetar detta till en slutprodukt som i detta fall är dina beslag. Det sista firman gör är att syrabeta beslagen efter all behandling, om det då inte är ferritstål som syrabetas så är sannolikheten stor att det blir ytsprickor i materialet som just det ser ut som ådringar och där rostar det.
Jag gör som Anders, vrider mig som en ål
-
Miguel Midhage
\"Korrosionssvårigheter\"
Ja, detta är ett svårt ämne, men jag får tacka Er för Era goda och analytiska synpunkter. Jag vill nämna ytterligare ett par saker, samt ställa några avslutande frågor till \"panelen\".
De zinkanoder som sitter i dag är fästade med de tre genomgående bultarna på rodret som håller fast roderbeslaget. Anoderna har m.a.o kontakt både med den metall de förväntas skydda (beslagen), samt med den ädlare metallen (bult och mutter i A4).
Tänker jag fel när jag har det arrangerat på detta sätt (de äts ju upp i snabb takt)? Är mitt anod- arrangemang verkningslöst (det kanske enbart skall ha kontakt med den oädlaste metallen)? Skall det utformas på annat sätt? Jag kanske t.o.m kan ta bort det?
Mvh
Miguel
De zinkanoder som sitter i dag är fästade med de tre genomgående bultarna på rodret som håller fast roderbeslaget. Anoderna har m.a.o kontakt både med den metall de förväntas skydda (beslagen), samt med den ädlare metallen (bult och mutter i A4).
Tänker jag fel när jag har det arrangerat på detta sätt (de äts ju upp i snabb takt)? Är mitt anod- arrangemang verkningslöst (det kanske enbart skall ha kontakt med den oädlaste metallen)? Skall det utformas på annat sätt? Jag kanske t.o.m kan ta bort det?
Mvh
Miguel
-
Calle C
-
Anders S
Du tänker inte fel.
Zinken fräts upp snabbt av två skäl. Det ena är att det är stor potentialskillnad mellan passivt rostfritt stål och zink - och större delen av beslaget har ett passivt ytskikt även om det är skadat. Det andra skälet är att ytan på xinkanoden är så mycket mindre än ytan på beslagen.
Det är inget problem - det är MENINGEN att zinkanoderna skall försvinna, och sålänge det finns zink kvar är dina beslag säkra mot galvanisk korrosion. Men anoderna skyddar inte mot spaltkorrosion, så måla för all del beslagen, särskilt där de ligger an mot skrovet.
Anders
Zinken fräts upp snabbt av två skäl. Det ena är att det är stor potentialskillnad mellan passivt rostfritt stål och zink - och större delen av beslaget har ett passivt ytskikt även om det är skadat. Det andra skälet är att ytan på xinkanoden är så mycket mindre än ytan på beslagen.
Det är inget problem - det är MENINGEN att zinkanoderna skall försvinna, och sålänge det finns zink kvar är dina beslag säkra mot galvanisk korrosion. Men anoderna skyddar inte mot spaltkorrosion, så måla för all del beslagen, särskilt där de ligger an mot skrovet.
Anders
-
Calle C
-
Gäst
-
Calle C
-
Calle C
-
kalle5
anod
När jag köpte båten för 3 år sen satt det ingen anod på axeln och jag har tidigare inte vetat om att det även behövs där. Jag har iallafall kört utan i tre år och eventuellt så har det inte suttit någon där tidigare.
På hösten brukar det iallafall finnas en hel del havstulpaner på propellern men dom brukar då vara hälften så stora och lätt gulfärgade. Har tidigare bara skrapat bort det och kört vidare.
Frågan är om propellern har tagit skada rent hållbarhetsmässigt?
På hösten brukar det iallafall finnas en hel del havstulpaner på propellern men dom brukar då vara hälften så stora och lätt gulfärgade. Har tidigare bara skrapat bort det och kört vidare.
Frågan är om propellern har tagit skada rent hållbarhetsmässigt?
-
Calle C
Hej Kalle
Om du jämför med andra båtars påväxt, var det lika mycket på din?
Re din Prop.
Läs tidigare inlägg så får du en rätt klar bild av risker etc. Din prop. har säkert inte tagit skada. Det kan vara så att du har en offeranod utan att du vet om det och i så fall på propellerns centrumskruv om du har fast prop.
Calle \"C\"
Om du jämför med andra båtars påväxt, var det lika mycket på din?
Re din Prop.
Läs tidigare inlägg så får du en rätt klar bild av risker etc. Din prop. har säkert inte tagit skada. Det kan vara så att du har en offeranod utan att du vet om det och i så fall på propellerns centrumskruv om du har fast prop.
Calle \"C\"
-
Miguel Midhage
Korrosion
Hej Anders S och Calle C.
Tack för intressanta utlägg om galvanisk korrossion på RF. Det har varit många visningar ser jag. Om Ni vill så kan jag maila över bilder att ha i Er erfarenhetsbank på beslag + anod-arrangemang.
Jag tar då dessa innan sjösättning. Sänd i såfall Era adresser. Min adress är: miguel.midhage@ericsson.com
Mvh
Miguel
Tack för intressanta utlägg om galvanisk korrossion på RF. Det har varit många visningar ser jag. Om Ni vill så kan jag maila över bilder att ha i Er erfarenhetsbank på beslag + anod-arrangemang.
Jag tar då dessa innan sjösättning. Sänd i såfall Era adresser. Min adress är: miguel.midhage@ericsson.com
Mvh
Miguel