Brandsläckare

[Anders S]

Tidigare i tråden har Herr Q gått igenom hur man sköter om sin pulversläckare. Man kan mycket väl förvara den liggande om det passar bättre - det viktiga är att pulvret inte skakas/vibreras samman till en hård klump. Men när man använder den skall den hållas upprätt.

En högrycksspruta fungerar bra att släcka till och med vätskebränder - det är den finfördelad dimman som gör den effektiv. Men är det realistiskt att ha en sådan anordning för eldsläckning i en båt? En gammaldags brandpump (hinkpump) kan man också använda, normalt har man ju ingen vattenbrist i båten. Poängen (och svårigheten) är att leverera vattnet (dimman) ovanpå det brinnande materialet, men vet man hur man gör kan man släcka en liten bensinbrand på det sättet. Men den är väl inte alldeles realistisk den heller...

Har man båten försäkrad skall man normalt inte behöva stå för kostnaden för pulversanering - och det är ju (som påpekas i länken) inte gratis eller enkelt att sanera efter en brand heller. Givetvis släcker man med den släckare som finns till hands. En av de riktigt goda argumenten för en stor skumsläckare är just att man inte behöver tveka.

Men i köket rekommenderar jag också att ha ett kgpaket med salt tillhands och en brandfilt. Tar stekpannan eld (lättare hänt med öppen eld i köket) är det onödigt att dra på - en släckare tar tid att få fram och ett kg koksalt fungerar för sånt smått. En brandfilt som skydd ger också möjlighet att nå avstängningsventiler eller greppa eldsläckare nr 2 eller tre om det inte hjälper med en.

[S-B A-son]

Hej, vet någon var man kontrollerar samt byter innehåll (pulver) i sina brandsläckare eller är det billigare att köpa nytt??

Jag frågade runt för några år sedan både på brandstationer och hos Kidde, http://www.kidde.se om laddning av gamla släckare. Resultatet blev entydigt att det är billigare att köpa nytt. Släckare finns ofta till extrapris, både i båtbutiker och annorstädes. Bl.a. köpte jag en 6-kg släckare med slang för 299 kr på ICA Maxi, av alla ställen!

Ett skäl till att ladda en gammal 2kg-släckare kan vara slangen. Väldigt många nya släckare saknar otroligt nog denna. Och ja, min 6 kg ICA-släckare har naturligtvis slang.

Men i köket rekommenderar jag också att ha ett kgpaket med salt tillhands

Och vad gäller brand i stekpanna eller kastrull skall man absolut ha kastrull-lock, eller möjligtvis traktörpannans lock tillhands. Det är det absolut enklaste sättet att stoppa brand i t.e.x. alltför upphottad olja. Salt är iofs en intressant idé. Anders, binder saltet den brinnande vätskan på något sätt, eller hur har det fungerat när du saltat en brandhärd i stekpannan?

mvh Sven-Barry

[Ernst]

OK, så kursledarna på brandstationen lär ut fel när de säger att pulversläckare ska förvaras upprätt. Vem ska jag tro på: Anders eller expertisen? Hm, jag har mina släckare upprätt av någon anledning. Jag gick en brandkurs i våras och en kurs i heta arbeten för en månad sedan. Båda kursledarna lärde ut samma sak vad gäller pulversläckare.

[Calle C]

Jo, den ska stå upprätt, pulvret kan fastna liggandes.

[Anders S]

Calle, och Ernst: I professionella sammanhang lär man alltid ut att brandsläckare skall förvaras upprätt, dels därför att OM pulvret kakas samman under lång tid så ökar chansen för funktion, dels därför att de flesta andra släckare inte kan förvaras annat än upprätt (vattensläckare och skumsläckare, t ex).

Här skiljer sig pulversläckare genom att de kan förvaras i valfri orientering, även upp och ner om man nu vill det. Pulvret trycks ut ur flaskan genom en tryckladdning, via ett stigarrör som börjar i botten av flaskan - därför skall släckaren hållas upprätt vid brukandet. Men små pulversläckare förvaras liggande i båtar, bilar flygplan och andra fordon utan problem - bara släckaren underhålls och pulvret inte fastnar. Ofta räcker det att skaka och rista släckaren, i nödfall slå den i bryggan litet lätt eller knacka på den med en gummiklubba. I många fall finns manometern i botten - då tvingas man vända släckaren för att kolla - och det är ju bra.

Sven Barry: Saltet kväver, kyler och frigör vatten (saltkristallen har vatten bundet, och vid upphettning dekrepiterar kristallen, dvs släpper sin kristallstruktur och med den inneslutet vatten. Bikarbonat är ännu bättre, men det kanske man inte har ombord. Pulversläckare använder vanligen ammoniumfosfat som bildar koldioxid och vatten då det sönderdelas.

[Johan 52]

Vatten levererat i hinkform eller som en maximal vattendimma ner i ett slutet utrymme: skillnaden i släckningspotential är monumental.
Att ha en högtrycksspruta monterad i varje båt är inte realistiskt, men inför en långresa över öppet hav hade jag övervägt alternativet-//Johan.

[S-B A-son]

Saltet kväver, kyler och frigör vatten (saltkristallen har vatten bundet, och vid upphettning dekrepiterar kristallen

Det är alltid trevligt att få sin kunskapsmängd ökad, även om den trots allt av någon outgrundlig anledning hela tiden verkar minska ... Alltså tack Anders.

Men för att snabbt hindra en sådan brand känns intuitivt lock-metoden säkrare. Jag har testat den, förvisso inte i båt, och den fungerar klockrent. Fördelen med saltmetoden skulle kanske kunna vara att temperaturen sänks, kanske så mycket att oljan hamnar under flampunkten, och då minskar naturligtvis risken att eländet flammar upp på nytt.

Men som sagt, kastrullocket känns säkrare.

mvh Sven-Barry

[Anders S]

Vet man vad man gör kanman komma långt med ett vanligt spraymunstycke till en vattenslang. Det finns en sk \"spolpump\" (Shurflo) som ger anständigt tryck, och som kan användas för spolning av ankarkätting mm till vardags. Med en slang om 15 meter till hands skulle den kunna duga till sånt här.

För den intresserade rekommenderas att pröva en blomsterspruta (pumpflaska) med vatten, t ex för att släcka uppflamningar då man grillar. De flesta brukar bli förvånade över effekten.

[Ernst]

Prova att sätta tummen \"delvis\" för slangöppningen på pulversläckaren. Det ger också en enorm skillnad.

[Brendan]

Saltet kväver, kyler och frigör vatten (saltkristallen har vatten bundet, och vid upphettning dekrepiterar kristallen, dvs släpper sin kristallstruktur och med den inneslutet vatten. Bikarbonat är ännu bättre, men det kanske man inte har ombord.

Nu får vi gå till botten med det här. Vad är det för sorts salt som avses?
Koksalt, dvs natriumklorid, binder ju inte något vatten att tala om, vilket däremot kalciumklorid gör. Är det sålunda "sommarvägsalt" man ska ha som kan decrepitera (bli orkeslöst!) vid brand ombord?

[Anders S]

Vanligt koksalt har en del vatten bundet i sin kristallstruktur. Då den upphettas håller den inte \"formen\" och då frigörs vattnet. Dekrepitera är en gammaldags term för denna effekt. Här får du en länk som heter duga.

Effekten som koksalt har på en brinnande matolja ligger i kvävnings- och avkylningseffekten. Man skulle också kunna använda sand, men då får man avstå från den lilla extra effekten som kommer sig av kristallens sammanbrott under uppvärmningen. Men de flesta har en saltburk stående nära spisen, har jag förstått, medan sand inte ens är en vanlig krydda i det Saharianska köket..

Ett lock är förstås både rätt och bra (bättre). Jag lockades (!) iväg för att vi talade om kemisk bekämpning, inte mekanisk

[Seglaren]

Jag köpte 2 burkar \"släckspray\" på senaste Allt För Sjön. En smidig släckspray som komplement till rejälare doningar.

Tycker att den verkar bra även om jag inte behövt använda den skarpt. Bra att ha vid pentryt och hemma i köket.



De har visst lite andra grejer också såg jag på hemsidan. Bärbara pumputrustningar att ha på ryggen. Kanske något att ha i båten?

www.pyrocom.se

[naffatS]

En gnistrande kall vinterkväll i min barndom, jag var 12 år, upptäckte jag ett gnistregn genom fönstret. Bara jag och syrran var hemma. När jag gick ut såg jag att det stod en eldkvast ut genom skorstenen. Via en taklucka tog jag mig ut på taket och gjorde som jag fått lära mig: hällde ett helt paket grovsalt ner i skorstenen. Elden slocknade som tur var, fast jag förstod inte varför. Dan efteråt sotade farsan skorstenen.

[Brendan]

Det salt de flesta har ombord i någon större mängd torde väl vara kalciumklorid, \"sommarvägsalt\", som ju binder vatten i betydligt högre grad än natriumklorid, \"vintervägsalt\".

Men min fråga kvarstår: är kalciumklorid lika effektivt som släckningsmedel?



Svenska Akademiens Ordlista (SAOL) har inte med ordet dekrepitera, men i SAOB (Svenska Akademiens Ordbok) kan man läsa en hel del om dekrepitation av koksalt:


DEKREPITERA © Svenska Akademien, uppdaterad:2006-08-28
[Webbversionen är inte slutkorrigerad.]
SPALT: [D549] [tryckt år 1909]

---------------------------------------------------------------

ETYMOLOGI: [jfr t. dekrepitieren, fr. décrepiter, af (mlat. l.) nylat. decrepitare, af de, af från, bort, o. crepitare, knastra, spraka; smälla, intensivbildning till crepare (se KREPERA, KREVERA); jfr äfV. eng. decrepitate]

BRUK: kem.

BETYDELSE: i fråga om en process som inträder vid upphettning af (vissa) salter l. mineral.

1)

ETYMOLOGI: [jfr motsv. anv. i t., eng. o. fr.]

BETYDELSE: intr.: (under afgifvande af vatten) spraka l. springa sönder.

Slås koksalt i en degel och sättes på elden, så börjar det först hoppa och spraka, och spricka til små tärningar sönder: hvilket kallas Decrepitera. WALLERIUS Chem. phys. II. 1– 2: 89 (1765).
Ganska få decrepiterande salter hålla kristallvatten. BERZELIUS Kemi 1: 317 (1817).
DENS. Blåsr. 198 1820; om ett slags turkos).
A. SJÖGREN Min. 81 (1865, 1874). ROSENBERG Oorg. kemi 36 (1888).
– i p. pf. med mer l. mindre adjektivisk bet. (äfv. möjligt att föra till 2; särsk. i förb. dekrepiteradt koksalt. BERZELIUS Kemi 2: 561 (1822).
SPF 1831, s. 231.

2)

ETYMOLOGI: [jfr motsv. anv. i eng. o. fr.]

BRUK: (numera föga br.)

BETYDELSE: tr.: bringa (ett salt l. mineral) att spraka l. springa sönder (under afgifvande af vatten).
Om Baudrimont .. hade försökt att dekrepitera några väl torra salter. BERZELIUS Årsber. t. VetA 1837, s. 123.
SAMMANSÄTTNINGAR: Ssgr:

[Anders S]

Brendan, jag förstår inte riktigt din fråga.

Saltet som avses är naturligtvis det salt de flesta har i köket, inget annat. Det är naturligt att detta står framme vid matlagning och skulle det flamma upp i oljan på köket kan man ösa ner saltet för att kyla och kväva.

Kalciumklorid har ingen annorlunda verkan, men eftersom det är mer hygroskopiskt än koksalt (bordssalt, havssalt) är sannolikheten att kristallen innehåller vatten naturligtvis större. Vanliga saltkristaller (koksalt) innehåller en del vatten i sitt kristallgitter, men inga stora mängder. De kristaller som bildats genom indunstning innehåller mer.

Men inte saltar du soppan med kalciumklorid ?