Som debattörerna visar i denna tråd går det inte att jämföra speciella typer av båtar utan vidare.
Mitt resonemang baseras på att om man jämför två båtar med samma vikt och med samma kölvikts%, så är den lite kortare men lite bredare båten styvare. Den kan därför bära mera segel, samtidigt som den har lite mindre våt yta.
På plattläns kommer man oftast inte upp i vattenlinjefart, och då kommer den kortare att glida ifrån.
På kryss kommer man heller inte upp i vattenlinjefart, skulle man försöka så tappar man för mycket höjd. En båt med mindre våt yta och mer segel kommer då att kunna behålla farten trots att den går högre i vind.
Vid skärgårdssegling kommer emellanåt den kortare båten att påverkas mer än en långsmal av mötande mindre vågor, för den rör sig mer av dem vilket bl.a. stör luftströmningen. På öppet vatten kommer båda att röra sig så det jämnar ut sig, men då kommer den mindre styvheten hos den långsmala att medföra mindre framåtdrivande kraft att mot vågorna.
Om man däremot ser på en AC-båt där rena storleken medför att den kan bära stor segelyta /vikt, och där 80% av vikten är en bulb på stort djup, då kommer det inte att behövas stor bredd för att få tillräcklig styvhet/totalvikt, och då kan man minska bredden ner mot vad som krävs för att få lagom skotvinklar för förseglen. Båttypen är dessutom inte avsedd att användas i större vågor.
De båtar i konsumentstorlek som trots begränsad bredd kryssar hyfsat har antingen hög kölvikts%, alternativt är såpass små att tillräcklig styvhet uppnås genom att besättningvikt på relingen ger tillräcklig styvhet/totavikt. Men det är en annan historia.
Korttjocka båtar bästa bidevindseglarna?
-
Sailorx
Det är alldeles för många parametrar involverade för att kunna ge ett generellt svar.
Långsmala båtar finns det i alla sorter, skärgårdskryssare (SK) skiljer sig ordentligt från R-båtar (som 8:a, 10:a, 12:a), men bägge kan sägas vara långsmala.
De långsmala segelbåtarna uppstod pga av de mätregler som fanns i början av 1900-talet. Längden straffades knappt, samtidigt som vmax ökar med LWL.
Korttjocka finns det också en uppsjö av. Även här är det mätregler som styrt: RORC, IOR ....
Gustav Plym försökte sig på ämnet i en artikel i PXTR för drygt 20 år sedan, där han jämförde sin konstruktion Zephyr (långsmal) med Windex (Ridder & Bergström, 9.20 x 3.20). Plyms slutsats var att Windex var snabbare (också på kryssen, har jag för mig), med implikationen att korttjocka är snabbare än långsmala.
Självklart är alla jämförelser helt beroende på vilka båtar som jämförs. Vilket kriterium vill man använda som normerande? Lwl? Deplacement? Handikappregel som LYS? Eller mätregel? Eller, varför inte, användbar inre volym?
Till detta kommer miljön som båtarna används i, dvs inomskärs, utomskärs, typiska vind- och vågförhållanden, strömmar .... Och vilka som seglar .... nä, det bär lite långt! (fast, LYS är helt klart påverkat av besättningarnas prestationer, så där kommer det in!)
/S
Långsmala båtar finns det i alla sorter, skärgårdskryssare (SK) skiljer sig ordentligt från R-båtar (som 8:a, 10:a, 12:a), men bägge kan sägas vara långsmala.
De långsmala segelbåtarna uppstod pga av de mätregler som fanns i början av 1900-talet. Längden straffades knappt, samtidigt som vmax ökar med LWL.
Korttjocka finns det också en uppsjö av. Även här är det mätregler som styrt: RORC, IOR ....
Gustav Plym försökte sig på ämnet i en artikel i PXTR för drygt 20 år sedan, där han jämförde sin konstruktion Zephyr (långsmal) med Windex (Ridder & Bergström, 9.20 x 3.20). Plyms slutsats var att Windex var snabbare (också på kryssen, har jag för mig), med implikationen att korttjocka är snabbare än långsmala.
Självklart är alla jämförelser helt beroende på vilka båtar som jämförs. Vilket kriterium vill man använda som normerande? Lwl? Deplacement? Handikappregel som LYS? Eller mätregel? Eller, varför inte, användbar inre volym?
Till detta kommer miljön som båtarna används i, dvs inomskärs, utomskärs, typiska vind- och vågförhållanden, strömmar .... Och vilka som seglar .... nä, det bär lite långt! (fast, LYS är helt klart påverkat av besättningarnas prestationer, så där kommer det in!)
/S
-
Japp
Långsmala/kortbreda
Hej å hå !
Väger korttjocka gubbar mer än långsmala ?
Ah, så här ligger det till !
Fyll badkaret med vatten till halva bredden, sen tar du tvålkoppen och fäster en sytråd i den smala änden.
I andra änden trär du på ett lingon och placdrar det ungefär mitt på tråden.
Sen drar du tvålkoppen från ena till andra sidan och noterar lingonets höjd över badkarskanten.
Gör testen åt andra hållet också så resultatet blir mer vetenskapligt !
Nu kommer man in på den intressanta delen av testet, fäst sytråden på den långa sidan och dra tvålkoppen fram och tillbaks i badkaret och mät höjden som lingonet befinner sig över badkarskanten.
Du kommer att märka att lingonet var betydligt högre över kanten i det sista testet vilket naturligtvis bevisar att långt och smalt ger mindre motstånd i vattnet än kort och brett..
Äre nå mer ni vill veta så ere bara till å fråge
Japp !
Väger korttjocka gubbar mer än långsmala ?
Ah, så här ligger det till !
Fyll badkaret med vatten till halva bredden, sen tar du tvålkoppen och fäster en sytråd i den smala änden.
I andra änden trär du på ett lingon och placdrar det ungefär mitt på tråden.
Sen drar du tvålkoppen från ena till andra sidan och noterar lingonets höjd över badkarskanten.
Gör testen åt andra hållet också så resultatet blir mer vetenskapligt !
Nu kommer man in på den intressanta delen av testet, fäst sytråden på den långa sidan och dra tvålkoppen fram och tillbaks i badkaret och mät höjden som lingonet befinner sig över badkarskanten.
Du kommer att märka att lingonet var betydligt högre över kanten i det sista testet vilket naturligtvis bevisar att långt och smalt ger mindre motstånd i vattnet än kort och brett..
Äre nå mer ni vill veta så ere bara till å fråge
Japp !
-
Gäst
Seawolf skrev:Som debattörerna visar i denna tråd går det inte att jämföra speciella typer av båtar utan vidare.
Mitt resonemang baseras på att om man jämför två båtar med samma vikt och med samma kölvikts%, så är den lite kortare men lite bredare båten styvare. Den kan därför bära mera segel, samtidigt som den har lite mindre våt yta.
På plattläns kommer man oftast inte upp i vattenlinjefart, och då kommer den kortare att glida ifrån.
På kryss kommer man heller inte upp i vattenlinjefart, skulle man försöka så tappar man för mycket höjd. En båt med mindre våt yta och mer segel kommer då att kunna behålla farten trots att den går högre i vind.
Vid skärgårdssegling kommer emellanåt den kortare båten att påverkas mer än en långsmal av mötande mindre vågor, för den rör sig mer av dem vilket bl.a. stör luftströmningen. På öppet vatten kommer båda att röra sig så det jämnar ut sig, men då kommer den mindre styvheten hos den långsmala att medföra mindre framåtdrivande kraft att mot vågorna.
Om man däremot ser på en AC-båt där rena storleken medför att den kan bära stor segelyta /vikt, och där 80% av vikten är en bulb på stort djup, då kommer det inte att behövas stor bredd för att få tillräcklig styvhet/totalvikt, och då kan man minska bredden ner mot vad som krävs för att få lagom skotvinklar för förseglen. Båttypen är dessutom inte avsedd att användas i större vågor.
De båtar i konsumentstorlek som trots begränsad bredd kryssar hyfsat har antingen hög kölvikts%, alternativt är såpass små att tillräcklig styvhet uppnås genom att besättningvikt på relingen ger tillräcklig styvhet/totavikt. Men det är en annan historia.
FLUM!
Seawolf skrev:Som debattörerna visar i denna tråd går det inte att jämföra speciella typer av båtar utan vidare.
Mitt resonemang baseras på att om man jämför två båtar med samma vikt och med samma kölvikts%, så är den lite kortare men lite bredare båten styvare. Den kan därför bära mera segel, samtidigt som den har lite mindre våt yta.
På plattläns kommer man oftast inte upp i vattenlinjefart, och då kommer den kortare att glida ifrån.
På kryss kommer man heller inte upp i vattenlinjefart, skulle man försöka så tappar man för mycket höjd. En båt med mindre våt yta och mer segel kommer då att kunna behålla farten trots att den går högre i vind.
Erkänner godvilligt att jag inte besitter hälften av ditt theoretikum, Seawol-
f. Detta med den våta ytan, ehuru: hur kommer det sig att man med en
tung tröging som t.ex Amigo 23 eller Västbris (har erfarenhet av di bäg-
ge) ofta (nåja...) kan glida förbi en mer vikt- /segelarealmässigt gynnad
flatbottning, som helt enkelt är större?
Rudi (helt enkelt vetgirig)
Vid skärgårdssegling kommer emellanåt den kortare båten att påverkas mer än en långsmal av mötande mindre vågor, för den rör sig mer av dem vilket bl.a. stör luftströmningen. På öppet vatten kommer båda att röra sig så det jämnar ut sig, men då kommer den mindre styvheten hos den långsmala att medföra mindre framåtdrivande kraft att mot vågorna.
Om man däremot ser på en AC-båt där rena storleken medför att den kan bära stor segelyta /vikt, och där 80% av vikten är en bulb på stort djup, då kommer det inte att behövas stor bredd för att få tillräcklig styvhet/totalvikt, och då kan man minska bredden ner mot vad som krävs för att få lagom skotvinklar för förseglen. Båttypen är dessutom inte avsedd att användas i större vågor.
De båtar i konsumentstorlek som trots begränsad bredd kryssar hyfsat har antingen hög kölvikts%, alternativt är såpass små att tillräcklig styvhet uppnås genom att besättningvikt på relingen ger tillräcklig styvhet/totavikt. Men det är en annan historia.
\" Detta med den våta ytan, ehuru: hur kommer det sig att man med en
tung tröging som t.ex Amigo 23 eller Västbris (har erfarenhet av di bäg-
ge) ofta (nåja...) kan glida förbi en mer vikt- /segelarealmässigt gynnad
flatbottning, som helt enkelt är större?\"
Vid låg fart och kort båt kommer en stor del av dess våta yta att behålla en vattenströmningstyp som kallas laminär (normalt har man turbulent strömning), och då är motståndet för den delen av ytan nästan borta. Och då kommer små skillnader i segel- och skotning att göra stora skillnader i stället för segelyta/våtyta.
Även detta innebär att av två båtar med lika stor våtyta så kommer den vars våta ytor är kortare att ha en fördel, för större andel av dess yta färdas laminärt i lågfartsområdet.
tung tröging som t.ex Amigo 23 eller Västbris (har erfarenhet av di bäg-
ge) ofta (nåja...) kan glida förbi en mer vikt- /segelarealmässigt gynnad
flatbottning, som helt enkelt är större?\"
Vid låg fart och kort båt kommer en stor del av dess våta yta att behålla en vattenströmningstyp som kallas laminär (normalt har man turbulent strömning), och då är motståndet för den delen av ytan nästan borta. Och då kommer små skillnader i segel- och skotning att göra stora skillnader i stället för segelyta/våtyta.
Även detta innebär att av två båtar med lika stor våtyta så kommer den vars våta ytor är kortare att ha en fördel, för större andel av dess yta färdas laminärt i lågfartsområdet.
-
Jens K
Hm. Kanske en förklaring till varför jag lyckades segla om en Express i nästan ingen vind alls förra veckan. Så snart det blåste upp lite drog den förbi mig igen. Det var ändå skönt, jag brukar aldrig segla om annat än drivved annars.Seawolf skrev:" Detta med den våta ytan, ehuru: hur kommer det sig att man med en
tung tröging som t.ex Amigo 23 eller Västbris (har erfarenhet av di bäg-
ge) ofta (nåja...) kan glida förbi en mer vikt- /segelarealmässigt gynnad
flatbottning, som helt enkelt är större?"
Vid låg fart och kort båt kommer en stor del av dess våta yta att behålla en vattenströmningstyp som kallas laminär (normalt har man turbulent strömning), och då är motståndet för den delen av ytan nästan borta. Och då kommer små skillnader i segel- och skotning att göra stora skillnader i stället för segelyta/våtyta.
Även detta innebär att av två båtar med lika stor våtyta så kommer den vars våta ytor är kortare att ha en fördel, för större andel av dess yta färdas laminärt i lågfartsområdet.
