Svar - Ja det törs man.Challe skrev:Uhu.. törs man fråga hur/var/varför den började ta in stora mängder vatten?toaen skrev:
Själv har jag varit medlem sen "Trossen" startade och hade aldrig tänkt mig behöva någon hjälp. Våren 2005 gick jag över Bråviken när min segelbåt började ta in stora mängder vatten. Jag ropade på sjöräddningen och de var på plats inom 10 minuter.
tommy
När jag köpte min storfidra i Skellefteå 2004 fanns det enbart en handmanövrerad elektrisk länspump. Jag hade då min ordinarie sommar och vinterplats på Svinnige marina, Åkersberga. När jag seglat hem båten till Stockholm skulle den ligga utan tillsyn under en längre period.
Då den läckte en aning i hylsan från och till monterade jag en automatisk länspump som stardade på tid och stoppade när det inte fanns mer vatten att pumpa ur. Då det fanns en oanvänd bottengenomföring för dränering av gasolbrunnen strax ovanför vattenlinjen anslöt jag länspumpen till denna. Slangen drog jag upp i en båge och fäste i bottengenomföngen till den den andra länspumpen som satt ca 30 cm ovanför vattenlinjen. Detta för att hindra att vatten skulle kunna rinna in i båten. Slangen från den andra bottengenomföringen vinklade rak ner.
Våren 2005 beslutade jag att segla hem båten till KungshamnJag gick med maskin från Oxelösund tidigt på morgonen med distination Arkösund. När jag nästan hade kommit över Bråviken, vid fyren "Marö nedre" gick plötsligt motorn kraftigt ner i varv och jag tänkte att den var på väg att stanna.
Jag gjorde loss inhalet till furulexen för att rulla ut geuan. Jag råkade titta ner i ruffen och fick se att det stod 30 cm vatten över durkarna vid nedgångstrappen opch vattnet fortsatte att stiga. Batterina stod minst en halv meter under vattnet Jag ropade på sjöräddningen då jag befarade att båten var på väg att sjunka pga att vattnet fortsatte stiga.
Jag lät båten gå för maskin på autopilot och gick ner i ruffen utrustad med en spann. Öste ur några hundra liter vatten ur ruffen som jag hällde i sittbrunnen. Öste ur så mycket vatten jag kunde med spannen. När större delen av vattnet var borta gick jag upp i sittbrunnen för att kontrollera kursen och hur långt in i skärgården jag kommit. Efter några minuter hade vattnet börjat stioga i ruffen igen.
När jag kom ner i fuffen startade jag den handmanövrerade elektriska länspumpen samt stängde alla bottengenomföringar utom den till motorns kylvatten. Började ösar ur vatten med spannen igen. När jag inte fick ur mer med spannen tog jag en kastrull och fortsatte ösa ur kölfickan med en kastrul till en viss nivå sen tog de elektrisa länspumparna resten.
Precis när jag hade fått ur allt vatten och kommit upp i sittbrunnen var sjöräddningen på plats. En man kom ombord och när de konstaterat att faran var över gick en båt före och lotsade mig en genväg till Arkösund.
Först kunde jag inte fatta vad det var som gjorde att vattnet kom in med sån stor kapacitet. Det fanns ingen synbar läcka. Däremot hade det kommit in vatten i motorn och jag bytte olja och filter 2 ggr innan den inte blev grå vid provkörning. Under det dygnet jag låg på varvet i Arkesund resonerade jag en hel del med varvspersonalen varav en var med i sjöräddningens besättning och som var den förste som kom ombord.
Vid provkörning konstaterade jag att det utlopp som var för den handmanövrerade elektriska länspumpen och som satt monterad 30 cm över vattenlinjen kom endast några cm över vattenytan när jag gick för maskin. Avloppet för den nymonterade länspumpen kom följdaktligen åtminstone 25 cm under vattenytan vid motorgång.
Det var under överfarten över Bråviken en mycket måtlig men ändå någon sjögång och det är möjligt att det kan ha runnit något vatten via den "gamla" länspumpsledningen när båten satte något i sjöarna. Dessutom kan det ha förekommit ett visst läckage från hylsan. Detta sammantaget har gjort att den automatiska länspumpen startade för att pumpa ut det vatten som fanns på kölen. Då utloppet fanns ca 25 cm under vattenytan blev det en sughävert så att vattnet rann in i båten i stället. Pumpen orkade tydligen inte pumpa emot det inströmmande vattnet.
När båten börjades vattenfyllas tyngdes aktern ner och även det andra länspumpsutloppet kom under vattenytan. Sen gick det fort. DSet rann in genom 2 st 19 mm slangar.
Då jag hade en lång resa framför mig kändes det väldigt osäkert att inte veta vad läckaget berodde på. Jag testade teorin om baksug i den automatiska länspumpens ledning genom att fylla på vatten så att pumpen startade under gång med marchfart. det fungerade precis så som vi kommit fram till genom resonemang. När pumpen pumpat ur allt vatten började det rinna in bakvägen.
Jag fick köpa slangar, kopparrör och slanglämmor på varvet och drog upp bägge pumpledningarna ytterligare en halvmeter samt borrade ett lite hål (2 mm) i toppen på varje ledning, för att förhindra ev baksug. Resten av resan gick utan problem.
Jag är ytterst tacksam till Sjöräddningen i Arkesund och varvspersonalen därstädes för deras snabba ingripande och mycket vänliga bemötande under den för mig något stressande läge.
Mitt råd till alla som i någon form visstas på sjön; Teckna medlemskap i SSRS som ett stöd till deras betydelsefulla verksamhet och hoppas samtidigt att du aldrig behöver utnyttja deras tjänster.
Tommy Andersson
Kungshamn