Vad har ni för erfarenheter av att använda radaranläggning på segelbåt?
Det verkar finnas uppenbara fördelar men kanske också problem, ni som testat, vad har ni för erfarenheter. Användbarhet, strömförsörjning, placering, våglängd, antenntyp, strålbredd, typer, integrering nav system pc mm.
Radar på segelbåt
-
Guitar Nilsson
- Diamantmedlem
- Inlägg: 2193
- Blev medlem: mån 04 okt 2004, 22:39
- Ort: Myrbacka Ljusne
- Kontakt:
Det har jag funderat på med. Kan man kombinera en två meter hög solcellstolpe i aktern med en liten radar?
Vi seglade så fort att dagar och nätter flög förbi som vita och svarta lakan. Och skepparn var så elak att vi med honom skrämde bort hundra meter långa bläckfiskar som kom varannan dag, och ville dra oss ner i djupet.
Jag har studerat frågan en aning då och då, men avstår för tillfället. Jag seglar inte på det sättet att jag behöver radarn för att reda mig, men den som mer regelbundet seglar i mörker och/ eller dålig sikt kan naturligtvis ha stor nytta av den (det är vanligare i England och på kontinenten, men där är ju också nätterna mörkare och tjocka ännu vanligare). Det krävs kompetens (som går att skaffa sig) och rutin (som måste hållas vid liv) för att kunna utnyttja radar aktivt. Att "varna för fartyg" finns det enklare lösningar på - radarn är ett aktivt observationsinstrument !
En märklig fråga (som man skall ta ställning till) är att OM man har radar, så blir man (lätt förenklat) skyldig att använda den om det inte är uppenbart försvarligt att låta bli. Har man inte strömförsörjningen i ordning bör man kanske ta sig en funderare på hur man kan leva upp till det kravet? I praktiken blir det en fråga om man kan visa att man haft radarn på och bevakad i det fall något hänt (för om något händer borde man absolut haft radarn påslagen, naturligtvis...). Det kravet ställs på den som har, men inte på den som seglar utan. (Rättvist?)
Med rätt radarapparat (lätt antenn, display på plottern) behöver det inte bli så ström-kostsamt som det var förr. Man kan få radaroverlay på sin plotter, ARPA (automatisk varning för "kolliderande fartyg") för inga pengar alls (extra). En aktiv radar är som en microugn, alltså ingenting man vill ha i öron/ögonhöjd - den MÅSTE upp över högsta tänkbara huvudhöjd, med marginal. Vill man sedan ha längre räckvidd än fyra M får den nog upp i masten - mot detta kan man naturligtvis hävda att det är det som är närmare man vill ha koll på. Men en radarstolpe i aktern kan inte bli hur liten som helst. En annan möjlighet är att hänga radarn i akterstaget - finns ett specialfäste för detta.
Segelbåtar lutar på kryss. Detta kräver en gyroskopisk antennupphängning (balansupphängning) eller en bred lob. Kombinationen bred lob, liten antenn gör att småsaker (prickar, fiskemarkörer, småbåtar etc etc blir svåra att se och sk "seaclutter" (vågtoppsreflektioner) blir ett större problem.
En märklig fråga (som man skall ta ställning till) är att OM man har radar, så blir man (lätt förenklat) skyldig att använda den om det inte är uppenbart försvarligt att låta bli. Har man inte strömförsörjningen i ordning bör man kanske ta sig en funderare på hur man kan leva upp till det kravet? I praktiken blir det en fråga om man kan visa att man haft radarn på och bevakad i det fall något hänt (för om något händer borde man absolut haft radarn påslagen, naturligtvis...). Det kravet ställs på den som har, men inte på den som seglar utan. (Rättvist?)
Med rätt radarapparat (lätt antenn, display på plottern) behöver det inte bli så ström-kostsamt som det var förr. Man kan få radaroverlay på sin plotter, ARPA (automatisk varning för "kolliderande fartyg") för inga pengar alls (extra). En aktiv radar är som en microugn, alltså ingenting man vill ha i öron/ögonhöjd - den MÅSTE upp över högsta tänkbara huvudhöjd, med marginal. Vill man sedan ha längre räckvidd än fyra M får den nog upp i masten - mot detta kan man naturligtvis hävda att det är det som är närmare man vill ha koll på. Men en radarstolpe i aktern kan inte bli hur liten som helst. En annan möjlighet är att hänga radarn i akterstaget - finns ett specialfäste för detta.
Segelbåtar lutar på kryss. Detta kräver en gyroskopisk antennupphängning (balansupphängning) eller en bred lob. Kombinationen bred lob, liten antenn gör att småsaker (prickar, fiskemarkörer, småbåtar etc etc blir svåra att se och sk "seaclutter" (vågtoppsreflektioner) blir ett större problem.
Anders S
-
Nautihamstern
- Diamantmedlem
- Inlägg: 452
- Blev medlem: ons 15 nov 2006, 12:17
Jag vet inte vad ni har för specialregler i Sverige, men i Finland är radarn ett hjälpmedel, precis som en kikare, t.ex, inte ett navigationsinstrument och man är INTE skyldig att ständigt använda den bara för att man har den. Jag kollade saken med finska kommunikationsverket. Det är en utbredd feluppfattning bland båtfolk, precis som att man skulle vara speciellt väjningsskyldig gentemot yrkestrafik...Anders S skrev:Jag har studerat frågan en aning då och då, men avstår för tillfället. Jag seglar inte på det sättet att jag behöver radarn för att reda mig, men den som mer regelbundet seglar i mörker och/ eller dålig sikt kan naturligtvis ha stor nytta av den (det är vanligare i England och på kontinenten, men där är ju också nätterna mörkare och tjocka ännu vanligare). Det krävs kompetens (som går att skaffa sig) och rutin (som måste hållas vid liv) för att kunna utnyttja radar aktivt. Att "varna för fartyg" finns det enklare lösningar på - radarn är ett aktivt observationsinstrument !
En märklig fråga (som man skall ta ställning till) är att OM man har radar, så blir man (lätt förenklat) skyldig att använda den om det inte är uppenbart försvarligt att låta bli. Har man inte strömförsörjningen i ordning bör man kanske ta sig en funderare på hur man kan leva upp till det kravet? I praktiken blir det en fråga om man kan visa att man haft radarn på och bevakad i det fall något hänt (för om något händer borde man absolut haft radarn påslagen, naturligtvis...). Det kravet ställs på den som har, men inte på den som seglar utan. (Rättvist?)
Med rätt radarapparat (lätt antenn, display på plottern) behöver det inte bli så ström-kostsamt som det var förr. Man kan få radaroverlay på sin plotter, ARPA (automatisk varning för "kolliderande fartyg") för inga pengar alls (extra). En aktiv radar är som en microugn, alltså ingenting man vill ha i öron/ögonhöjd - den MÅSTE upp över högsta tänkbara huvudhöjd, med marginal. Vill man sedan ha längre räckvidd än fyra M får den nog upp i masten - mot detta kan man naturligtvis hävda att det är det som är närmare man vill ha koll på. Men en radarstolpe i aktern kan inte bli hur liten som helst. En annan möjlighet är att hänga radarn i akterstaget - finns ett specialfäste för detta.
Segelbåtar lutar på kryss. Detta kräver en gyroskopisk antennupphängning (balansupphängning) eller en bred lob. Kombinationen bred lob, liten antenn gör att småsaker (prickar, fiskemarkörer, småbåtar etc etc blir svåra att se och sk "seaclutter" (vågtoppsreflektioner) blir ett större problem.
Lutningen ställer krav på en hög lob, inte en bred. Radarlobens höjd hos sgs alla små radarantenner rör sej kring 25 grader. Detta innebär att radarn klarar av att titta i sidled ända tills båten lutar 12,5 grader eller mer (med sämre och sämre funktion) men efter 12,5 grader är den blind åt sidorna. Framåt och bakåt (inom minskande sektorer vid ökande lutning)ser den nog, däremot.
Synd att kompenserande hållare kostar lika mycket som en radaranläggning..
Det står tydligt beskrivet i sjötrafikföreskrifterna vad som gäller för radar.
http://www.sjofartsverket.se/upload/Pdf ... rifter.pdf
"...alla under rådande förhållanden aktuella och till buds stående hjälpmedel är man skyldig att använda..."
http://www.sjofartsverket.se/upload/Pdf ... rifter.pdf
"...alla under rådande förhållanden aktuella och till buds stående hjälpmedel är man skyldig att använda..."
Jag har varit med radar på mina två senste båtar, mao i snart 20 år. Så som jag seglar, ganska mycket utomskärs och nattetid vill jag absolut inte byta bort den.
Jag använder den mest till att hålla koll på/varna för fartyg, särskilt nattetid. Här är radarn oslagbar och långt mycket bättre än AIS för att hålla reda på fartyg då den även ser fartyg och båtar under 300 ton (nog så stora!).
Vurmandet för AIS är jag tveksam till. Ibland tycker jag mig ana åsikten att AIS ersätter radarn som antikollisionshjälpmedel. En rent av farlig uppfattning?
I riktigt dålig sikt använder jag radarn för ren navigering bara i undantagsfall. Jag går t.ex inte ut i dimma och kan jag så ankrar jag hellre än fortsätter om jag blir överraskad. Men ibland har man inget val och då är radarn unik.
(Och då passar jag på att uttrycka en bön - ha en riktig radarreflektor på era båtar! Helst permanent, eller i alla fall en upphissad när sikten är dålig. Bara för att ni har koll på ert läge och kurs betyder det inte att andra har det på er!)
Strömförbrukningen är inget större problem för mig men beror naturligtvis på vad man har för batterikapacitet och eventuella extra laddningsmöjligheter.
De flesta radars har ju något slags strömsparläge där radarn vilar en stund, gör ett par svep, vilar igen osv.
Krängningen ser jag inte heller som ett problem. Precis som Nautihamstern skriver så är det åt sidorna räckvidden begränsas, men uppenbarligen när loben hög nog på min i alla fall, för jag får hyggliga ekon även vid kryss på de intressanta avstånden (upp till 6-8 mil).
Den totala äckvidden är underordnad, allt över 8 mil är i praktiken rätt ointressant. Så strunta i mastplacering (om man inte som jag har lyxen av att ha en mesan) utan ta en stolpe som är lång nog för att man inte skall bli grillad. Att lägga ner pengar på en 24-milsradar eller mer är bortkastat tycker jag.
Kraven på liten horisontell lobvinkel (till hög kostnad) kan diskuteras. Med en stor bredd (vinkel) ser man ju ekot lika bra, däremot blir upplösningen sämre och ett par farledsmärken nära varandra kan flyta ihop till ett på stora avstånd. Men är man medveten om dessa effekter har det liten praktisk betydelse. I alla fall om man inte regelmäsigt tänkar fara runt i skärgårdarna i dimma.
Angående skyldigheten att använda radar har Anders rätt i att om man kolliderar i exempelvis tät dimma kan man dömas om man inte använt radar - man är skyldig att i dålig sikt använda alla till buds stående medel för att undvika kollision.
Vilkt naturligvis inbegriper en radar, men även AIS, extra utkik och mistlur.
Men vem skulle fara runt i dimma, med radar utan att slå på den?
Däremot är man inte alls skyldig att ha den i gång i normal sikt eller nattetid.
Slutsats: Byter jag båt så blir det absolut en radar igen. Men en enkel, billig historia med max 16 milsradie och i övrigt prioriterar jag ett bra användargränssnitt framför färg och liten lobvinkel.
Använder man radarn aktivt blir det mycket skruvande, man justerar gain, range, clutter och andra funktioner ständigt och att hela tiden tvingas köra igenom en massa menyer är krångligt och irriterande.
Jag använder den mest till att hålla koll på/varna för fartyg, särskilt nattetid. Här är radarn oslagbar och långt mycket bättre än AIS för att hålla reda på fartyg då den även ser fartyg och båtar under 300 ton (nog så stora!).
Vurmandet för AIS är jag tveksam till. Ibland tycker jag mig ana åsikten att AIS ersätter radarn som antikollisionshjälpmedel. En rent av farlig uppfattning?
I riktigt dålig sikt använder jag radarn för ren navigering bara i undantagsfall. Jag går t.ex inte ut i dimma och kan jag så ankrar jag hellre än fortsätter om jag blir överraskad. Men ibland har man inget val och då är radarn unik.
(Och då passar jag på att uttrycka en bön - ha en riktig radarreflektor på era båtar! Helst permanent, eller i alla fall en upphissad när sikten är dålig. Bara för att ni har koll på ert läge och kurs betyder det inte att andra har det på er!)
Strömförbrukningen är inget större problem för mig men beror naturligtvis på vad man har för batterikapacitet och eventuella extra laddningsmöjligheter.
De flesta radars har ju något slags strömsparläge där radarn vilar en stund, gör ett par svep, vilar igen osv.
Krängningen ser jag inte heller som ett problem. Precis som Nautihamstern skriver så är det åt sidorna räckvidden begränsas, men uppenbarligen när loben hög nog på min i alla fall, för jag får hyggliga ekon även vid kryss på de intressanta avstånden (upp till 6-8 mil).
Den totala äckvidden är underordnad, allt över 8 mil är i praktiken rätt ointressant. Så strunta i mastplacering (om man inte som jag har lyxen av att ha en mesan) utan ta en stolpe som är lång nog för att man inte skall bli grillad. Att lägga ner pengar på en 24-milsradar eller mer är bortkastat tycker jag.
Kraven på liten horisontell lobvinkel (till hög kostnad) kan diskuteras. Med en stor bredd (vinkel) ser man ju ekot lika bra, däremot blir upplösningen sämre och ett par farledsmärken nära varandra kan flyta ihop till ett på stora avstånd. Men är man medveten om dessa effekter har det liten praktisk betydelse. I alla fall om man inte regelmäsigt tänkar fara runt i skärgårdarna i dimma.
Angående skyldigheten att använda radar har Anders rätt i att om man kolliderar i exempelvis tät dimma kan man dömas om man inte använt radar - man är skyldig att i dålig sikt använda alla till buds stående medel för att undvika kollision.
Vilkt naturligvis inbegriper en radar, men även AIS, extra utkik och mistlur.
Men vem skulle fara runt i dimma, med radar utan att slå på den?
Däremot är man inte alls skyldig att ha den i gång i normal sikt eller nattetid.
Slutsats: Byter jag båt så blir det absolut en radar igen. Men en enkel, billig historia med max 16 milsradie och i övrigt prioriterar jag ett bra användargränssnitt framför färg och liten lobvinkel.
Använder man radarn aktivt blir det mycket skruvande, man justerar gain, range, clutter och andra funktioner ständigt och att hela tiden tvingas köra igenom en massa menyer är krångligt och irriterande.
Och här kom det viktigaste, se till att den radar som väljs har dessa funktioner snabbt tillgängliga och inte bakom menyer, skruvknappar är att föredra! har använt Raymarines med menyer i många tusen sjömil som båtchef inom flottan och de är definitivt inte gjorda av användare för användare, utan man har minimerat alla knappar så att den i praktiken blivit oanvändbar. Allt från ljusstyrka, gain, clutter o.s.v. måste ställas in via menyer istället för vridknappar, totalt oacceptabelt i längden.Eilean skrev: Slutsats: Byter jag båt så blir det absolut en radar igen. Men en enkel, billig historia med max 16 milsradie och i övrigt prioriterar jag ett bra användargränssnitt framför färg och liten lobvinkel.
Använder man radarn aktivt blir det mycket skruvande, man justerar gain, range, clutter och andra funktioner ständigt och att hela tiden tvingas köra igenom en massa menyer är krångligt och irriterande.
Tja, det här med skyldighet att använda radar, som jag tolkar reglerna så är man skyldig att alltid använda radarn om man har den.
Regel 5 – Utkik
Varje fartyg skall ständigt hålla noggrann utkik såväl med syn och hörsel som
med alla andra tillgängliga och under rådande förhållanden och omständigheter
användbara medel, så att en fullständig bedömning av situationen och risken för
kollision kan göras.
Med noggrann utkik menas bland annat att endast den person får tjänstgöra som utkik, som har tillräcklig
syn- och hörselförmåga enligt gällande kungörelse om läkarintyg för sjöfolk och som instruerats
om utkikstjänsten. När det gäller fritidsbåtar krävs inte läkarintyg men en person med utpräglat
dålig syn eller hörsel är ej lämplig att ensam föra en fritidsbåt. – Med synförmåga inbegrips färgsinne.
6
Det bör observeras att det inte endast skall finnas utkiksman för att se och lyssna, utan även alla
andra under rådande förhållanden aktuella och till buds stående hjälpmedel är man skyldig att
använda, t.ex. radar. Således ställs större krav på ett fartyg utrustat med radar än på ett utan radar.
Utkik skall hållas horisonten runt.
Regel 19 Nedsatt sikt
d. Fartyg, som enbart med hjälp av radar upptäcker närvaron av ett fartyg, skall
utröna om en närsituation är på väg att uppstå och/eller om risk för kollision
föreligger. Om så är fallet skall det i god tid göra undanmanöver och när en
sådan åtgärd innebär kursändring skall följande om möjligt undvikas:
1) kursändring åt babord för fartyg som befinner sig för om tvärs, dock med
undantag för fartyg som upphinns
2) kursändring i riktning mot fartyg som befinner sig tvärs eller akter om
tvärs.
Det finns i princip inget läge där man kan säga att en radar inte är användbar, alltså kan man egentligen aldrig hävda att man kan låta bli att använda den.
Vi har diskuterat detta i skolan, och i det är så, har man en fungerande radar är man skyldig att alltid använda den, inte bara i nedsatt sikt.
Sen kan man ju alltid hävda att man ändå ser bra i gott väder, men händer det något får man ta en större rättslig smäll om man har radar men inte använt den. Kan man däremot bevisa att radarn var trasig, då är det en annan sak, finns inga krav på att ha en fungerande radar på en fritidsbåt. Men fungerar den krävs det att man använder den.
Så är det, det kan man faktiskt inte gärna diskutera. Sen kan man ju tycka att reglerna är dumma, men det betyder inte att man får bryta dom.
Detta är inte några nationella regler som bara gäller i Sverige, det är dom Internationella Sjövägsregelerna, så även i Finland bör man vara skyldig att använda sin radar.
Reglerna gör i princip aldrig skillnad på yrkes och fritidstrafik, det har nästan bara med storlek och framdrivningssätt att göra.
//Robin (studerar Fartygsbefäl Klass 7 på Chalmers just nu)
Regel 5 – Utkik
Varje fartyg skall ständigt hålla noggrann utkik såväl med syn och hörsel som
med alla andra tillgängliga och under rådande förhållanden och omständigheter
användbara medel, så att en fullständig bedömning av situationen och risken för
kollision kan göras.
Med noggrann utkik menas bland annat att endast den person får tjänstgöra som utkik, som har tillräcklig
syn- och hörselförmåga enligt gällande kungörelse om läkarintyg för sjöfolk och som instruerats
om utkikstjänsten. När det gäller fritidsbåtar krävs inte läkarintyg men en person med utpräglat
dålig syn eller hörsel är ej lämplig att ensam föra en fritidsbåt. – Med synförmåga inbegrips färgsinne.
6
Det bör observeras att det inte endast skall finnas utkiksman för att se och lyssna, utan även alla
andra under rådande förhållanden aktuella och till buds stående hjälpmedel är man skyldig att
använda, t.ex. radar. Således ställs större krav på ett fartyg utrustat med radar än på ett utan radar.
Utkik skall hållas horisonten runt.
Regel 19 Nedsatt sikt
d. Fartyg, som enbart med hjälp av radar upptäcker närvaron av ett fartyg, skall
utröna om en närsituation är på väg att uppstå och/eller om risk för kollision
föreligger. Om så är fallet skall det i god tid göra undanmanöver och när en
sådan åtgärd innebär kursändring skall följande om möjligt undvikas:
1) kursändring åt babord för fartyg som befinner sig för om tvärs, dock med
undantag för fartyg som upphinns
2) kursändring i riktning mot fartyg som befinner sig tvärs eller akter om
tvärs.
Det finns i princip inget läge där man kan säga att en radar inte är användbar, alltså kan man egentligen aldrig hävda att man kan låta bli att använda den.
Vi har diskuterat detta i skolan, och i det är så, har man en fungerande radar är man skyldig att alltid använda den, inte bara i nedsatt sikt.
Sen kan man ju alltid hävda att man ändå ser bra i gott väder, men händer det något får man ta en större rättslig smäll om man har radar men inte använt den. Kan man däremot bevisa att radarn var trasig, då är det en annan sak, finns inga krav på att ha en fungerande radar på en fritidsbåt. Men fungerar den krävs det att man använder den.
Så är det, det kan man faktiskt inte gärna diskutera. Sen kan man ju tycka att reglerna är dumma, men det betyder inte att man får bryta dom.
Detta är inte några nationella regler som bara gäller i Sverige, det är dom Internationella Sjövägsregelerna, så även i Finland bör man vara skyldig att använda sin radar.
Reglerna gör i princip aldrig skillnad på yrkes och fritidstrafik, det har nästan bara med storlek och framdrivningssätt att göra.
//Robin (studerar Fartygsbefäl Klass 7 på Chalmers just nu)
Tack för rättelsen om lobens bredd vs höjd. Jag har blandat samman det förr. Smal lob = mer detaljer i bilden, bred lob = färre detaljer. Smal lob = dyrt, bred lob = billigt.
Antennstolpe: En praktisk maxhöjd kanske är runt fyra meter - det svarar mot ungefär 4M räckvidd. Man får inget extra utöver synranden, men kraft är ändå allmänt bra - radarstrålen bränner igenom dis, regn, snö (hu!) lättare och ger bättre eko i alla fall. Vill man se längre=högre stolpe, eller upp i masten.
AIS: Inget fel på det. Man får en viss trygghet mot anfall av stora båtar med den, och det finns väl en och annan som ser det skyddet som den stora anledningen att hålla sig med radar. Då kan man fundera, så man väljer rätt. Radar är alldeles överlägsen, till ett högre pris på alla sätt, inte bara pengar, men AIS är ingalunda meningslös för det. AIS ovanpå radarbilden ger "facit" till MARPA-plottingen för samma båt.
Schvidjas båt verkar seglas från sittbrunnen (avataren...). Det gäller då att kunna få ta sig en titt på radarn emellanåt, alltså en vattensäker apparat, en bra styrautomat eller två på vakten. Man får inte MARPA utan en bra fart/riktningsgivare ("solid-state-gyro"), brukar kosta extra i systemen.
Antennstolpe: En praktisk maxhöjd kanske är runt fyra meter - det svarar mot ungefär 4M räckvidd. Man får inget extra utöver synranden, men kraft är ändå allmänt bra - radarstrålen bränner igenom dis, regn, snö (hu!) lättare och ger bättre eko i alla fall. Vill man se längre=högre stolpe, eller upp i masten.
AIS: Inget fel på det. Man får en viss trygghet mot anfall av stora båtar med den, och det finns väl en och annan som ser det skyddet som den stora anledningen att hålla sig med radar. Då kan man fundera, så man väljer rätt. Radar är alldeles överlägsen, till ett högre pris på alla sätt, inte bara pengar, men AIS är ingalunda meningslös för det. AIS ovanpå radarbilden ger "facit" till MARPA-plottingen för samma båt.
Schvidjas båt verkar seglas från sittbrunnen (avataren...). Det gäller då att kunna få ta sig en titt på radarn emellanåt, alltså en vattensäker apparat, en bra styrautomat eller två på vakten. Man får inte MARPA utan en bra fart/riktningsgivare ("solid-state-gyro"), brukar kosta extra i systemen.
Anders S
Det var ovanstående jag syftade på, att i bra sikt är radar "inte aktuellt". 'Robin skrev:.... alla
andra under rådande förhållanden aktuella och till buds stående hjälpmedel är man skyldig att
använda, t.ex. radar....
Det har funnits diskussioner om detta på annat håll, bl.a i England och man har kommit fram till att i god sikt behöver inte en radar vara påslagen.
Men sker en olycka i dålig sikt och den varit avstängd är det en annan sak. Men även här finns det undantag, t.ex var skärmen är placerad, hur många finns ombord och kan en person avsättas för att kika på radarn etc.
Men förmodligen är detta en gråzon och lagstiftarna har knappast haft oss nöjeseglare i åtanke.
Antennstolpe: En praktisk maxhöjd kanske är runt fyra meter - det svarar mot ungefär 4M räckvidd. Man får inget extra utöver synranden, men kraft är ändå allmänt bra - radarstrålen bränner igenom dis, regn, snö (hu!) lättare och ger bättre eko i alla fall. Vill man se längre=högre stolpe, eller upp i masten.
4 meter är mycket (om han menar över däck) och Anders räknar nog med att komma under radarns vertikala strålningsvinkel även stående framme vid pulpit. Detta är knappast nödvändigt (kan dock inte hitta referenserna just nu) utan man kan gott nöja sig med faktumet att sittbrunnen, där man vistas 90 % av tiden, är väl under under loben. Och då räcker ca 2,5 m över däck.
Att man inte "ser" längre än 4 mil med 4 m stolpe är en sanning med modifikation. Detta förutsätter ett eko i nivå med vattenytan. En båt som är 4 m hög syns på 8 mil och ett fartyg på långt större avstånd än så. Och små ekon i vattenytan som vakare etc. kan man av andra skäl ändå knappast upptäcka innan de är på 1 mil eller ännu kortare avstånd.
Att strålen skulle "bränna" igenom regn och snö ställer jag mig frågande till - är detta verkligen bekräftat?
Obs att rain-kontrollen minskar känsligheten på kortare avstånd för att prioritera ekon längre bort, som annars skulle döljas av regnkluttret. En ökad styrka på signalen skulle bara öka styrkan på regndropparnas ekon och därmed effektivt dölja ev. bakomliggande föremål.
Mot Anders påstående talar också faktumet att jag i alla fall inte lyckats öka "genomträngligheten" i regn med att öka gainen, snarare tvärtom, genom att sänka den.
AIS: Inget fel på det. Man får en viss trygghet mot anfall av stora båtar med den, och det finns väl en och annan som ser det skyddet som den stora anledningen att hålla sig med radar. Då kan man fundera, så man väljer rätt. Radar är alldeles överlägsen, till ett högre pris på alla sätt, inte bara pengar, men AIS är ingalunda meningslös för det. AIS ovanpå radarbilden ger "facit" till MARPA-plottingen för samma båt.
Intämmer, men det framförs ibland att har man AIS behövs ingen radar, fartygen syns ändå...
Det resonemanget tycker jag är både oansvarigt och rent ut sagt korkat.
Som jag ser det ger AIS ingen annan information än en liten del av den den som radarn ger som har direkt betydelse för säkerheten och navigeringen.
Det enda AIS kan ge utöver radarn är fartygsnamnet. Knappast värt något när det finns partrålare, drivgarn och snabba ginpalats som dundrar fram i 25 knop med en bakfull mäklare bakom ratten utan att ge ett smack till signal ifrån sig.
Och eftersom man kan få en radar för under 10´ är valet enkelt om man överhuvudtaget seglar så att man har glädje av dessa ting.
4 meter är mycket (om han menar över däck) och Anders räknar nog med att komma under radarns vertikala strålningsvinkel även stående framme vid pulpit. Detta är knappast nödvändigt (kan dock inte hitta referenserna just nu) utan man kan gott nöja sig med faktumet att sittbrunnen, där man vistas 90 % av tiden, är väl under under loben. Och då räcker ca 2,5 m över däck.
Att man inte "ser" längre än 4 mil med 4 m stolpe är en sanning med modifikation. Detta förutsätter ett eko i nivå med vattenytan. En båt som är 4 m hög syns på 8 mil och ett fartyg på långt större avstånd än så. Och små ekon i vattenytan som vakare etc. kan man av andra skäl ändå knappast upptäcka innan de är på 1 mil eller ännu kortare avstånd.
Att strålen skulle "bränna" igenom regn och snö ställer jag mig frågande till - är detta verkligen bekräftat?
Obs att rain-kontrollen minskar känsligheten på kortare avstånd för att prioritera ekon längre bort, som annars skulle döljas av regnkluttret. En ökad styrka på signalen skulle bara öka styrkan på regndropparnas ekon och därmed effektivt dölja ev. bakomliggande föremål.
Mot Anders påstående talar också faktumet att jag i alla fall inte lyckats öka "genomträngligheten" i regn med att öka gainen, snarare tvärtom, genom att sänka den.
AIS: Inget fel på det. Man får en viss trygghet mot anfall av stora båtar med den, och det finns väl en och annan som ser det skyddet som den stora anledningen att hålla sig med radar. Då kan man fundera, så man väljer rätt. Radar är alldeles överlägsen, till ett högre pris på alla sätt, inte bara pengar, men AIS är ingalunda meningslös för det. AIS ovanpå radarbilden ger "facit" till MARPA-plottingen för samma båt.
Intämmer, men det framförs ibland att har man AIS behövs ingen radar, fartygen syns ändå...
Det resonemanget tycker jag är både oansvarigt och rent ut sagt korkat.
Som jag ser det ger AIS ingen annan information än en liten del av den den som radarn ger som har direkt betydelse för säkerheten och navigeringen.
Det enda AIS kan ge utöver radarn är fartygsnamnet. Knappast värt något när det finns partrålare, drivgarn och snabba ginpalats som dundrar fram i 25 knop med en bakfull mäklare bakom ratten utan att ge ett smack till signal ifrån sig.
Och eftersom man kan få en radar för under 10´ är valet enkelt om man överhuvudtaget seglar så att man har glädje av dessa ting.
Fyra meter avses fyra meter över vattenytan. Med tre meter över däck når man kanske fyra meter upp - 2,5 eller tre meter kanske kan kvitta därvid. All strålning avtar med kvadraten på avståndet, och med en nervinkel på loben om 12.5 grader har man strålen på sig redan ungefär vid ruffen om man står upp, om radarn inte är högre än så. Problemet är mer "vådaexponering", t ex att någon ställer sig upp nära antennen. Givetvis är problemet större med starkare sändare.
2,5 meter är ungefär knapp takhöjd, som omedelbar referens. Samma säkerhetshöjd blir lagom för vindmöllor, av liknande skäl (men mer omedelbara).
Kraftig sändare ger bättre eko. Med en god puls kan du mycket riktigt sänka gainen för att slippa de små ekona, och bara ta in de stora. Starkare SÄNDARE är bättre
Onödig förstärkning i mottagaren är av ondo. Eller?
Jag tror inte jag sagt att AIS ersätter radar. Men vill man uppfatta det så, så kan man betänka att en AIS-anordning kan man få för femtedelen av en radar. Man får ändå rätt mycket "fartygsvarning" för pengarna på det sättet.
Notera att jag PERSONLIGEN bedömt att man inte behöver radar, om man accepterar att det sätter absoluta gränser för var man kan gå fram. Jag har vid ett tillfälle stannat på Ven på en söndagssegling därför dimman var så tät att att hamnen i Landskrona var omöjlig att nå. Jag har också ankrat bakom sandrevlar i Sundet vid andra tillfällen, just för att vara trygg (grunt vatten = trygg). Den sortens beslut är "priset" man får betala om man frivilligt avstår från en informationskälla.
Jag nämnde plottingfunktionen därför att jag undersökt hur man kan få bra radarplotting i fritidsbåten, och till den saken hör att utan ett gps-system, förstärkt med en bra egenrörelsesensor kan man inte få kollisionsvektorerna presenterade på radarn. Det är en mycket stark funktion, men tyvärr nämner inte broschyrerna inte så tydligt vad som krävs utöver radarantennen. Annars kan man få mycket elegant integrerade system från t ex Raymarine, men man får ge mer än 10 papp om man vill ha full M-ARPA. Här har AIS en liten fördel, eftersom fart- och kursvektorn meddelas, inte beräknas.
2,5 meter är ungefär knapp takhöjd, som omedelbar referens. Samma säkerhetshöjd blir lagom för vindmöllor, av liknande skäl (men mer omedelbara).
Kraftig sändare ger bättre eko. Med en god puls kan du mycket riktigt sänka gainen för att slippa de små ekona, och bara ta in de stora. Starkare SÄNDARE är bättre
Onödig förstärkning i mottagaren är av ondo. Eller? Jag tror inte jag sagt att AIS ersätter radar. Men vill man uppfatta det så, så kan man betänka att en AIS-anordning kan man få för femtedelen av en radar. Man får ändå rätt mycket "fartygsvarning" för pengarna på det sättet.
Notera att jag PERSONLIGEN bedömt att man inte behöver radar, om man accepterar att det sätter absoluta gränser för var man kan gå fram. Jag har vid ett tillfälle stannat på Ven på en söndagssegling därför dimman var så tät att att hamnen i Landskrona var omöjlig att nå. Jag har också ankrat bakom sandrevlar i Sundet vid andra tillfällen, just för att vara trygg (grunt vatten = trygg). Den sortens beslut är "priset" man får betala om man frivilligt avstår från en informationskälla.
Jag nämnde plottingfunktionen därför att jag undersökt hur man kan få bra radarplotting i fritidsbåten, och till den saken hör att utan ett gps-system, förstärkt med en bra egenrörelsesensor kan man inte få kollisionsvektorerna presenterade på radarn. Det är en mycket stark funktion, men tyvärr nämner inte broschyrerna inte så tydligt vad som krävs utöver radarantennen. Annars kan man få mycket elegant integrerade system från t ex Raymarine, men man får ge mer än 10 papp om man vill ha full M-ARPA. Här har AIS en liten fördel, eftersom fart- och kursvektorn meddelas, inte beräknas.
Anders S
Anders S skrev:Fyra meter avses fyra meter över vattenytan. Med tre meter över däck når man kanske fyra meter upp - 2,5 eller tre meter kanske kan kvitta därvid. All strålning avtar med kvadraten på avståndet, och med en nervinkel på loben om 12.5 grader har man strålen på sig redan ungefär vid ruffen om man står upp, om radarn inte är högre än så. Problemet är mer "vådaexponering", t ex att någon ställer sig upp nära antennen. Givetvis är problemet större med starkare sändare.
2,5 meter är ungefär knapp takhöjd, som omedelbar referens. Samma säkerhetshöjd blir lagom för vindmöllor, av liknande skäl (men mer omedelbara).
Kraftig sändare ger bättre eko. Med en god puls kan du mycket riktigt sänka gainen för att slippa de små ekona, och bara ta in de stora. Starkare SÄNDARE är bättre
Jag tror inte jag sagt att AIS ersätter radar. Men vill man uppfatta det så, så kan man betänka att en AIS-anordning kan man få för femtedelen av en radar. Man får ändå rätt mycket "fartygsvarning" för pengarna på det sättet.
Notera att jag PERSONLIGEN bedömt att man inte behöver radar, om man accepterar att det sätter absoluta gränser för var man kan gå fram. Jag har vid ett tillfälle stannat på Ven på en söndagssegling därför dimman var så tät att att hamnen i Landskrona var omöjlig att nå. Jag har också ankrat bakom sandrevlar i Sundet vid andra tillfällen, just för att vara trygg (grunt vatten = trygg). Den sortens beslut är "priset" man får betala om man frivilligt avstår från en informationskälla.
Jag nämnde plottingfunktionen därför att jag undersökt hur man kan få bra radarplotting i fritidsbåten, och till den saken hör att utan ett gps-system, förstärkt med en bra egenrörelsesensor kan man inte få kollisionsvektorerna presenterade på radarn. Det är en mycket stark funktion, men tyvärr nämner inte broschyrerna inte så tydligt vad som krävs utöver radarantennen. Annars kan man få mycket elegant integrerade system från t ex Raymarine, men man får ge mer än 10 papp om man vill ha full M-ARPA. Här har AIS en liten fördel, eftersom fart- och kursvektorn meddelas, inte beräknas.
Ja, 4 m över vattnet är en annan sak än 4 m över däck!
Men när det gäller avlägsna ekon och klutter får man inte glömma bort att i billigare radarmaskiner (där strömförbrukningen också är ett viktig punkt) förlänger man ofta pulslängden för att få större räckvidd. Visserligen vinner man då "bonusen" att ett bakomligande eko kan synas bättre genom regn och snö, men detta är på bekostnad av upplösningen. Små ekon (förutom regndroppar) kan också gå förlorade och avståndmätningen blir onnoggrannare.
Att starkare effekt skulle påverka möjligheten att "filtrera" bort regn och snö har jag aldrig sett någon referens till och är rätt nyfiken på var man hittar info om detta.
Jag menade heller inte att du någonsin påstått att AIS ersätter radar. Men däremot ser du nog det som ett bättre alternativ än vad jag gör.
Jag tror risken för falsk trygghet är uppenbar.
De flesta mardrömmar om kollisioner handlar nog om att bli nedseglad av ett containerfartyg på ett par 100-tusen ton som kommer ångande rakt över en. Inte en Sunseeker 55 eller en ståltrålare på 190 ton. Eller för all del, någon av oss medskribenter här. Betänk när Robin får fart på sitt spjut...
Så när man ser containerfartygen och färjorna fint och prydligt på sin AIS med namn, kurs och fart finns risken att man slappnar av litet och slutar att lyssna och ha 100% utkik. Det är ju så tomt och tryggt mellan alla fartygsblupparna...